Allt du skulle vilja veta om artros och lite till

Hur fungerar artrosen egentligen? Vad är det som händer i leden? Artrosveckan fortsätter med en informativ artikel.

Artros är en ledsjukdom som påverkar hela leden men framför allt ledbrosket.  Man kan få artros i alla kroppens leder men knä, höft och fingrar är kanske det som man oftast hör talas om. I en frisk led (pågår hela tiden en modulerande process mellan nytt och äldre brosk i ständigt utbyte) byggs det hela tiden upp nytt brosk samtidigt som det gamla bryts ned. När leden påverkas av artros så har det blivit obalans mellan nytillverkning och nedbrytningen av brosket och det bryts ned mer än vad det byggs upp. Riktigt varför det blir så har forskarna inget svar på idag.

Ofta så ser en led ut så att det ena benet är rundat och det andra benet har en mer skålformad ände. Den delen av benet som bildar en del av leden skyddas av ett tunt lager brosk. Brosket är slätt och glänsande och har väldigt låg friktion. Det betyder att ledytorna kan röra sig mot varandra utan att det skaver eller tar emot. Brosket är elastiskt och kan fjädra, så det fungerar också lite som en stötdämpare i leden. I leden finns också ledvätska. Ledvätskan fungerar som smörjmedlet i leden och hjälper också till att minska friktionen. I brosket finns inga blodkärl som kan förse brosket med näring så det får sin näring genom ledvätskan. När forskarna ska förklara hur brosket fungerar liknar de ofta brosket vid en tvättsvamp.

Brosket är uppbyggt av stora protein som ger det struktur, och mellan proteinerna finns vatten. Vattnet pressas ut ur brosket när brosket belastas och när belastningen försvinner sugs vätskan tillbaks in igen. När vätskan sugs in i brosket igen tar den med sig näringsämnen till brosket och de celler som finns i där.  I brosket finns också broskceller. Det är de som styr hur brosket byggs upp och bryts ned. När en led drabbas av artros så blir det obalans mellan uppbyggnad och nedbrytning och cellerna börjar tillverka för mycket av de enzymer som bryter ned proteinerna i brosket. Det leder efter hand till att det blir mindre brosk som skyddar benet och då kan det börja göra ont (det är just detta som vi kallar artros eller Ledsvikt på svenska).

Ofta gör det ont redan innan ledbitarna (ledytorna) börjar nöta mot varandra men då är det ofta strukturerna runt knät (så som muskler och senor) som påverkas av att leden inte rör sig på rätt sätt och blir ömma eller inflammerade. Ett av de första tecknen på artros är inte smärta utan att man upplever den drabbade leden som instabil eller muskelsvag. Därför är en central del i egenvården av tidig artros träning av just musklernas kontroll av leden så kallad neuro-muskulär träning. Den formen av träning är kort och gott styrkeövningar som ökar ledens stabilitet.

Tips om att träna för dig som har knäartros

Relaterade artiklar

Visa fler