Andas som en groda kan hjälpa vid AS

NY STUDIE. Grodandning är ett sätt för personer med ankyloserande spondylit, AS, att fylla lungorna med mer luft. Tekniken tränar musklerna kring bröstkorgen och ger ökad rörlighet.

-------------------------------------------------------

Ursprungligen publicerad i Reumatikervärlden #2

-------------------------------------------------------

– Det var kul och lätt att lära sig, säger Hans Linus, som testat tekniken.

Grodandning är uppkallad efter grodornas sätt att andas, att "gulpa" i sig luft. Det går ut på att ta flera djupa andetag, och genom den speciella tekniken pressas luften ner i lungorna. Teoretiskt kan det betyda upp till 25 procent mer luft i lungorna jämfört med vanlig andning.

Fridykare kallar tekniken för lungpackning men det var ursprungligen polio­patienter som upptäckte tekniken på 1940- och 1950-talet.

– Patienter med polio använde det för att träna andningsmuskulaturen, säger Malin Nygren-­Bonnier, sjukgymnast vid Karolinska Institutet i Huddinge. För personer med ankyloserande spondylit kan det vara ett bra sätt att träna musklerna i bröstkorgen och minska stelheten.

Hon och kollegan Nina Brodin, fysioterapeut, har gjort en studie där de för första gången undersökt grodandning på just patienter med AS.

Studien, som i november 2014 publicerades i tidskriften International Journal of Rheumatology, visade att rörligheten i bröstkorgen ökar genom grodandning. Andra möjliga effekter är att blodet syresätts bättre och att det blir lättare att hosta. Därmed är det enklare att hosta upp slem och risken för luftvägsinfektioner minskar.

Hans Linus, 43, kommer från Vaxholm och är en av dem som deltog i studien. Han arbetar som vd på ett byggföretag och har AS.

– Jag tyckte att tekniken var lätt att lära sig. Det var också smidigt, eftersom jag kunde göra det varsomhelst och närsomhelst.

Han tycker att det var kul att vara med i studien, men det gav ingen större effekt. Därför använder han inte grodandningen längre. För honom fungerar skidåkning, löpning och styrke­träning bättre.

– Jag hade inga egentliga problem av sjukdomen då. Jag tror att jag var lite för frisk för att märka av någon förbättring.

Alla deltagare i studien hade ankyloserande spondylit och rekryterades vid Danderyds sjukhus och Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Först fick de titta på en instruktionsfilm och sedan lära sig tekniken.

– Vi instruerade och följde upp flera gånger genom att mäta luftvolymen i utandningarna före och efter grodandningen, säger Malin Nygren-Bonnier. Om det kom ut mer luft efter att de använt grodandningstekniken tog vi det som ett tecken på att de hade lärt sig tekniken.

Under den tolv veckor långa studietiden tekniktränade deltagarna fyra gånger per vecka, ett tillfälle per dag, med upp till tio cykler, som innefattade så många lungpackningar som de orkade med.

– Innan studien startade mätte vi också deras rörlighet i bröstkorgen samt luftvolymen vid utandning, säger Malin Nygren-­Bonnier. Detta mätte vi vid tre tillfällen under studiens gång, samt kontrollerade deras teknik, och såg då om de blev bättre.

Av de totalt elva deltagarna var det bara sex som ingick i utvärderingen. Av dessa sex var det bara två som lärde sig tekniken ordentligt.

– Det vi trots allt kan säga utifrån studien är att tekniken med grodandning är säker för AS-patienter om den utförs på rätt sätt, att tekniken går att lära sig och att rörligheten i bröstkorgen blir bättre, säger Nina Brodin.

Däremot sågs inga effekter på själva AS-sjukdomen.

– Vi kunde inte visa att de varken blev bättre eller sämre i sin grundsjukdom, säger Nina Brodin.

Sedan tidigare är det känt att rörligheten i bröstkorgen försämras vid AS.

– Stelheten kan ge smärta och begränsa möjligheten att djupandas, säger Nina Brodin. Detta kan i sin tur ge än mer stelhet. En minskad förmåga att djupandas kan leda till allvarliga infektioner om man har oturen att drabbas av till exempel lunginflammation och då inte kan ventilera sig ordentligt.

Grodandning är inget som används regelbundet på svenska sjukhus på AS-patienter. Trots det rekommenderar Nina Brodin dem som är intresserade att testa.

– Du måste vara frisk i lungorna. Börja sedan med att titta på filmen. Kontakta därefter en sjukgymnast som kan lungmedicin, de finns framför allt på sjukhusen, för att hitta en instruktör, säger Nina Brodin, som inte rekommenderar att någon provar själv hemma:

– Tekniken är lite knepig så det finns risk att man gör fel, hyperventilerar och svimmar.

Hans Linus tycker att han under studien hann få bra koll på tekniken.

– Det är väldigt smidigt att göra och går att göra var som helst. Jag gjorde grodandningen någon gång när jag satt i bilkö. Personen i bilen bredvid undrade nog vad jag höll på med där jag satt och gulpade, säger Hans Linus och skrattar.

Fakta

Om grodandning

  • Kallas också för lungpackning.
  • En teknik för att öka lungvolymen vid fridykning där man efter maximal inandning "sväljer" (pressar ner) luft med hjälp av munhålan och kinderna.
  • Vid skador och sjukdom, som till exempel ankyloserande spondylit, kan tekniken användas för att träna upp muskulaturen i bröstkorgen, öka rörligheten och minska risken för luftvägsinfektioner.
  • Källa: dykarna.nu, ki.se

Det här är AS

  • Ankyloserande spondylit, AS, tidigare kallad Bechterews sjukdom, är en inflammatorisk sjukdom i bäcken- och ryggleder, som drabbar ungefär 0,5 procent av befolkningen.
  • Sjukdomen är vanligare hos män och ofta insjuknar man tidigt i livet.
  • Molande värk i korsryggen och morgonstelhet i kroppen är vanliga tidiga symtom.
  • Fysisk träning är viktigt för att inte sjukdomen ska förvärras.
  • Reumatikerförbundets diagnossida om AS.

Stöd till Brodin

  • Nina Brodin har fått totalt 80 000 kronor i stöd av Reumatikerförbundet för sin studie om grodandning hos patienter med ankyloserande spondylit.

Läs mer

Text: Fredrik Hed

Relaterade artiklar

Visa fler