Lundaforskare firas med tårta

Efter forskningsanslagens utdelning uppmärksammar Reumatikerförbundet forskare som fått anslag.

Under våren har Reumatikerförbundet bjudit några forskare som fått anslag på reumatikergrön Prinsesstårta. Både för att uppmärksamma forskningen och för att sprida kunskap om Reumatikerfonden. Personer som regelbundet stöder Reumatikerfonden med gåvor bjuds också in.

I Lund har ortopedernas helhetsgrepp på bland annat forskningen kring artros gett dem forskningsanslag. De har redan kommit långt med sin forskning kring sjukdomsmekanismer inne i kroppen och andra riskfaktorer som gör att någon får artros, och vilka behandlingar som kan fördröja utvecklingen av sjukdomen. Men ännu återstår mycket för att lösa reumatismens gåtor. Gåvorna till Reumatikerfonden gör skillnad och behövs!

Här kan du ge din gåva!

Samarbete labb och klinik

Professor Stefan Lohmander talade om att ett centralt tema i forskningen kring artros är samarbetet mellan laboratorier och patientnära forskning. Det måste finnas kunskap om gener och vilken betydelse arvet har på processer i vävnader och celler hos patienter som har artros.

I Lund har forskarna samlat urin, blod, ledvävnad och ledvätska under många år. De har utarbetat laborativa prover som kan förutse vilka som finns i riskzonen och sedan kunnat mäta effekten hos patienter via röntgen för att se hur leden mår invändigt. Genom kliniska studier har de gjort jämförande studier där de fokuserat på unga och sedan 10 år senare när de är i 30-40-års åldern kunnat se hur och om artros uppkommit efter menisk- eller andra skador.

– Det behövs ett par ingredienser för framgångsrik forskning; Viktigast är kanske forskarnas passion, tålamod och hårda arbete i kombination med patienternas tålamod både genom att delta i projekten men också att vänta på resultaten. Perspektivet är långsiktigt för forskning tar tid! säger Stefan Lohmander.

 

Belysa förändringar inne i leden

En strategi för professor Leif Dahlberg är att via en speciell magnetkamera undersök de olika vävnadslagren inne i leden för att förstå förändringar som sker tidigt när någon utvecklar artros.

– Det krävs en bred kunskapsnivå som sammanför teknik, biologi och ortopedi, säger Leif Dahlberg.

Tidsperspektivet är kortsiktiga och långsiktiga eftersom det kan ta både 10 och 20 år att utveckla artros. Att kunna identifiera personer som i framtiden kan tänkas få sjukdomen är viktigt med tanke på förebyggande insatser. Slutmålet är också att finna bra behandlingar för dem som redan har artros men också att hindra uppkomsten.

Det finns 10 000 personer i artrosregister, 150 enheter registrerar. Den kunskap som samlas där blir en bild av verkligheten.

 

En labbråtta med lite patientkontakt

Även om docent André Struglics känner sig som en labbråtta med liten patientkontakt så är hans roll ovärderlig. Läkarna och övrig vårdpersonal tar problemet till laboratoriet som sedan återför resultaten till kliniken och patienterna. Vad som krävs är patientprover i form av urin, blod, ledvävnader, ledvätska samt pengar.

– Visst finns det mycket man kan beforska på möss men ibland är skillnaderna för stora mellan människor och möss. Därför behövs mänsklig vävnad från hundratals personer för att undersöka vilka molekyler som spelar roll i förloppet, vilka proteiner som samverkar och vilka som inte gör det. Blodet behövs också för att se vilka molekyler, så kallade biomarkörer som kommit ut i blodet efter en skada.

– Den som förstår biologin kan också behandla, säger André Struglics.

Lista över alla som fått forskningsanslag

Relaterade artiklar

Visa fler