Från gåva till forskning

Ett sätt att uppmärksamma forskare som fått forskningsanslag ur Reumatikerförbundets forskningsfond och givare är att bjuda på grön prinsesstårta. I år besöktes Sahlgrenska universitetssjukhuset, Skånes universitetssjukhus i Lund och Jönköpings hälsohögskola.

Mötet mellan givare och forskare är en fantastisk upplevelse för alla inblandade. Det synliggör nyttan av insamlade medel och hur de omsätts till forskning som kommer personer med reumatiska sjukdomar till godo.
Under våren 2013 har Reumatikerförbundet besökt några reumatologkliniker och forskningscentra där forskarna fått anslag ur Reumatikerfonden. Forskarna berättar om sin forskning för de inbjudna givarna, personer som regelbundet stöder Reumatikerfonden med gåvor, personal och medarbetare från Reumatikerförbundet.

Diplom

Målet med besöken är att uppmärksamma den svenska framstående reumatologiska forskningen och att sprida kunskap om Reumatikerfonden. Forskarna får också ett fint diplom som kommer att påminna dem om att deras arbete är viktigt för alla som lever med en reumatisk sjukdom.

Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg

Fikarummet i laboratoriet på Guldhedsgatan var mer än smockfullt när professor Hans Carlsten beskrev sin forskning om osteoporos och reumatiska sjukdomar. 15 givare var där! Hans började med en tillbakablick på den fantastiska utveckling som forskningen vid Sahlgrenska genomgått. Från början var de två forskar; Andreij Tarkowski och Hans Carlsten och nu är de cirka 100 forskningsverksamma. Intresset och nyfikenheten om varför de reumatiska sjukdomarna uppkommer, behandlingar och diagnostisering ingår i alla olika studier.
Hans Carlsten har samlat forskare inom reumatologi, immunologi och ostetologi (benforskning) för att de ska samverka med varandra. Deras gemensamma mål är att lära mer om hur naturligt östrogen fungerar och att framställa ett syntetiskt östrogen med gynnsamma effekter på människokroppen, men utan biverkningar.

Benskörhet och reumatisk sjukdom

Ben förstörs av de reumatiska sjukdomarna men också av generell benskörhet. Immunsystemet är uppbyggt av vita blodkroppar, celler som bildas i benmärgen och forskningen visar att skelettet och immunsystemet samverkar.

Östrogen

Östrogen är gynnsamt för behandling av inflammation, ledförstörelse och (benskörhet) osteoporos vid ledgångsreumatism. Men naturligt östrogen kan ge biverkningar som bröstcancer, blodpropp, stroke och hjärt-kärlsjukdom. Målet med forskningen är därför att finna syntetiska läkemedel. I dagsläget har forskarna testat två östrogenliknande substanser som visat positiva effekter på osteoporos, hjärt- och kärlsjukdom samt bröstcancer.
Forskarna tittar också på osteoporos vid den reumatiska ryggsjukdomen ankyloserande spondylit, tidigare kallad Bechterews sjukdom, där nytt ben bildas utefter ryggraden och risken för osteoporos och frakturer ökar.

Totalt forskningsanslag

Totalt får avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning vid Sahlgrenska universitetssjukhuset 940 000 kr.

  • Jan Bjersing, 50 000 kr, om fibromyalgi
  • Maria Bokarewa, 200 000 kr om ledgångsreumatism
  • Hans Carlsten, 350 000 kr om ledgångsreumatism och benskörhet
  • Inger Gjertsson, 95 000 kr om ledgångsreumatism
  • Marie Lagerquist, 175 000 kr om ledgångsreumatism och osteoporos
  • Kaisa Mannerkorpi, 70 000 kr om fibromyalgi

Skånes universitetssjukhus, Lund

Lokalerna på reumatologkliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund är nyrenoverade, fräscha och ändamålsenliga. Till personalens fikarum med härligt snedtak kom nio givare, representanter från reumatikerdistriktet, förbundsstyrelsen och personal från kliniken och Reumatikerförbundets kansli. Det blev avspända diskussioner mellan givare och forskare och mellan forskarna själva.

SLE och systemisk skleros (sklerodermi)

Docenterna Roger Hesselstrand och Ola Nived berättade om de båda inflammatoriska reumatiska systemsjukdomarna SLE och systemisk skleros. I Lund har det ända sedan 1980-talet funnits ett specialintresse för dessa sjukdomar, och forskarna har regelbundet följt patienterna.

SLE

Den som lever med SLE, systemisk lupus erythematosus, lever med ett krig i sin kropp. Sjukdomen drivs av autoantikroppar som riktar sig mot den egna vävnaden, vilket kan ge inflammationer i stort sett i vilket organ som helst. Det kan vara i lungor, hjärta eller i njurar förutom i leder, muskler och hud.

SLE i Skåne

Forskarna vet exakt hur många som insjuknar i SLE varje år i närområdet, nämligen 5/100 000 invånare varav de flesta är yngre kvinnor, och hur många som har sjukdomen, 100/100 000. Det innebär att cirka 1 000 skåningar har SLE. Det går bättre och bättre för dem som drabbas eftersom läkarna lärt sig att följa och behandla sjukdomen.
Men fortfarande kan SLE vara en allvarlig sjukdom som orsakar skador i både hjärna och njurar samt även hjärtinfarkt, stroke och blodpropp. Dessa sjukdomsmanifestationer har under lång tid noga kartlagts i Lund och de börjar förstå att det är en särskild typ av inflammation vid SLE som ligger bakom. Forskarna har sett tydliga tecken på detta fel i SLE-patienters immunsystem genom att undersöka olika celltyper, som blodplättar och vita blodkroppar, och även vävnadsprover. Målet är att kunskapen ska leda fram till nya behandlingar.

Att förutse skov

Det finns ingen optimal behandling för SLE. De som lever med SLE riskerar när som helst att få ett skov, att sjukdomen blommar upp, med obotlig organskada som resultat. Ola Nived som varit forskningsaktiv sedan 1980-talet berättade om hur viktigt det skulle vara om det gick att förutse nya sjukdomsperioder. Därför har de följt ett stort antal SLE-patienter varannan månad under mer än två år för provtagning och registrering av sjukdomsaktivitet. Syftet är att utveckla metoder för att bedöma sjukdomsaktivitet, hälsotillstånd och organskada vid SLE.

Systemisk skleros (sklerodermi)

Vid systemisk skleros lider man av svårt nedsatt cirkulation i huden och ofta också i inre organ. Många patienter får även en ökad bindvävsproduktion i samma områden. Sjukdomen förlöper sällan i tydliga skov utan som en långsam men ständig utförsbacke där brantheten är olika mellan olika individer.

Systemisk skleros i Skåne

I Skåne finns just nu 300 patienter med sjukdomen. Varje år insjuknar knappt 20 invånare, vanligtvis kvinnor i 45-årsåldern. De upplever nedsatt livskvalitet, nedsatt arbetsförmåga och många möter en alltför tidig död. Flertalet avlider av själva sjukdomen när nedsatt cirkulation eller ökad bindvävsproduktion skadat hjärta, lungor eller njurar.
Stora medicinska framsteg har lett till nya läkemedel åt patienter med andra reumatiska sjukdomar. Dessa läkemedel har emellertid relativt liten effekt vid systemisk skleros.

Forskningen går framåt

Forskarnas huvudprojekt är att utveckla och utvärdera nya markörer som är specifika för en process (cirkulation eller bindväv) eller organsystem (hud, hjärta, lungor) och med deras hjälp monitorera sjukdomsaktivitet efter behandling med nya läkemedel.
Det största delprojektet i Lund rör biomarkörer av betydelse för autoimmunitet, bindvävstillväxt och kärlpåverkan i hud och inre organ. Troligen är biomarkörer en lämplig väg att selektera patienter för tänkbar behandling, men framför allt för att kunna monitorera behandling.
Forskningen i Lund har rönt framgång och framtiden ser ljus ut, med ett stort antal nationella och internationella forskningsprojekt. Samarbeten över gränserna är speciellt betydelsefullt eftersom det är relativt få personer som får systemisk skleros.

Totalt forskningsanslag

Totalt får Reumatologiklinikenvid Skånes universitetssjukhus 1 325 000 kr.

  • Eva Ageberg, 100 000kr om artros
  • Anders Bengtsson, 400 000 kr om SLE
  • Pierre Geborek, 100 000 kr om artriter
  • Thomas Hellmark, 125 000 kr om vaskuliter
  • Roger Hesselstrand, 250 000 kr om systemisk skleros
  • Meliha C Kapetanovic, 50 000 kr, reumatiska sjukdomar
  • Lars Erik Kristensen, 50 000 kr om spondylartriter
  • Aladdin Mohammad, 75 000 kr om vaskuliter
  • Gunnel Sandqvist, 100 000 kr om systemisk skleros
  • Lennart Truedsson, 75 000 kr, om SLE

Hälsohögskolan i Jönköping

Det är inte bara forskning i stora grupper på välordnade center som är betydelsefull forskning. Reumatikerförbundet stödjer gärna yngre nydisputerade forskare som ännu inte hunnit etablera större forskningsgrupper som en hjälp för dem att vidareutveckla sin forskning.
Mathilda Björk är arbetsterapeut och disputerade för fem år sedan. Hon ägnar sig åt forskning om svårigheter med att utföra dagliga aktiviteter för personer med RA och belyser patienternas egna värderingar.
Forskningen kan bidra till att föra in patientens perspektiv i vardagssjukvården och vidareutveckla rehabilitering. Och därmed underlätta patienternas vardagsaktiviter.

Sjukfrånvaro då och nu

Mathilda har bland annat studerat handfunktion, smärta, arbete och dagligt liv och visat att snabba insatser hjälper. Men att sjukfrånvaron är fortsatt hög. Efter att de nya biologiska medicinerna kom har sjukfrånvaron gått ner till 25-30 % mot tidigare 50 %.

Frågar om rätt saker

Det finns frågeformulär där personerna skattar sin förmåga att göra saker, men de tar inte hänsyn till vilka aktiviter som personerna själva tycker är viktiga att utföra eller om aktiviteterna över huvud taget är aktuella för personerna. Mathilda har delat in de intervjuade efter kön och visat att kvinnor rapporterar större svårigheter med utförandet av dagens aktiviteter och att de använder fler hjälpmedel än män.

Vad påverkar livet?

Mathilda Björk fortsätter sin forskning om vad som påverkar hur personer med reumatisk sjukdom har det i sina liv? Är det det sociala livet, personliga egenskaper, klimat? Hon konstaterar i alla fall att smärtan distraheras av dagliga aktiviteter och att det gör mindre ont när man har roligt!

Mathilda Björk fick 100 000 kr till sin forskning

Relaterade artiklar

Visa fler