Ny studie kartlägger det viktigaste vid artros

Allt fler forskar om artros. En ny studie vid Lunds universitet ska kartlägga behovet av protesoperationer. En annan studie undersöker vad som är viktigast för bäst resultat: information, fysisk aktivitet eller viktkontroll.

-------------------------------------------------------

Ursprungligen publicerad i Reumatikervärlden #3

-------------------------------------------------------

Artrosbehandling i Sverige baseras på medicinsk forskning, som lett fram till BOA-­registret, Bättre Omhändertagande av patienter med Artros. Grunden i dagens artrosbehandling är information och kunskap, fysisk aktivitet och viktkontroll.

För att undersöka behovet av proteser vid artros ska Leif Dahlberg och Stefan Lohmander, båda professorer och överläkare i ortopedi vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus i Lund, studera hur många patienter i BOA som behöver protesoperation, jämfört med dem som inte behandlas enligt BOA.

– Tanken är att de som deltar i BOA, och som får ett vetenskapligt baserat omhändertagande, inte behöver lika mycket kirurgi som de som inte behandlas enligt BOA, säger Stefan Lohmander, vars forskning har legat till grund för BOA:s tillkomst.

– Målet med behandlingen enligt BOA är att så långt det går undvika kirurgiska ingrepp, och att förbättra livskvaliteten för den stora grupp med artros som inte är aktuell för protesoperation. Studien ska kartlägga hur bra vi lyckas med det, säger Leif Dahlberg, som sitter med i BOA:s styrgrupp.

Standardreceptet vid artros är alltså information och kunskap om artros, fysisk aktivitet och viktkontroll. Men hur fördelningen mellan de tre olika ingredienserna ska se ut är inte klarlagt. Därför startar Leif Dahlberg en studie för att försöka klarlägga vad som är viktigast och vilken "dos" som är den rätta.

– Alla deltagare i studien ska gå på artrosskola för att få information och kunskap om sjukdomen. Några får ett tillägg av viktkontroll, några får fysisk aktivitet och andra en kombination av både och. Sedan får vi se vilket som ger bäst effekt.

I sin forskning har Leif Dahlberg och Stefan Lohmander fastslagit att förutom ärftlighet finns det tre viktiga riskfaktorer för att få artros: ledskada i unga år, övervikt och för lite fysisk aktivitet.

– En uppkommen ledskada kan du inte göra något åt, men de andra kan du påverka själv, säger Leif Dahlberg.

Artrosforskningen i Lund är indelad i tre områden: vilka riskfaktorer som bidrar till att sjukdomen uppkommer, vad som händer i själva leden vid sjukdomen samt att pröva och utveckla nya behandlingar.

Vid sidan av att studera riskfaktorer spenderar Leif Dahlberg och Stefan Lohmander mycket tid i labbet med sina kollegor, för att undersöka vad som händer kemiskt i brosket när det bryts ned. Tidigare var det inte känt att broskceller kunde nybildas men den moderna artrosforskningen har visat att det inte stämmer.

– Vi har kommit fram till att brosket, precis som hjärnan, till viss del kan reparera sig själv, säger Leif Dahlberg.

Men om forskningen har kunnat kartlägga varför artros uppkommer, och vad som händer när brosket slits ned, har det inte gått lika bra att hitta effektiva behandlingar. Det beror bland annat på att artros är en komplex sjukdom, som inte bara drabbar brosket utan även ben och ledband.

– I likhet med Alzheimers sjukdom, som sakta smyger sig på, kan artros orsakas av många små skador som uppstår under flera år och samlas i vävnaderna, säger Stefan Lohmander.

När smärtan dyker upp är det ofta för sent för att åtgärda skadorna.

– Och det kan inte ett läkemedel ändra på, säger Leif Dahlberg.

Däremot mår även skadat brosk bra av fysiskt aktivitet.

– Det viktigaste är att kunna bära upp sin egen vikt, för att minska belastningen på lederna, säger Leif Dahlberg. Men lite mer fysisk aktivitet är bra för både ben och brosk och troligen leder det till viktnedgång också, som då kommer på köpet.

Fakta

Detta är artros

  • Artros är den vanligaste ledsjukdomen i Sverige och påverkar upp till 800 000 människors dagliga liv.
  • Artros innebär en obalans mellan nedbrytning och uppbyggnad av ledbrosket, vilket ger bristande funktion i leden.
  • Läs mer om artros.
  • Läs mer om BOA-registret.

Ekonomiskt stöd

Sedan 2009 har Reumatikerförbundet stöttat Leif Dahlbergs forskning med 825 000 kronor och Stefan Lohmanders forskning med 1  175 000 kronor.

Läs mer

Relaterade artiklar

Visa fler