Om forskningen på Eular 2013

Möten och diskussioner är troligen det allra viktigaste när världens samlade hjärnor i reumatologi möts på den europeiska kongressen. Här föds idéer, här blöts idéer, här kastas idéer bort i en smältdegel mot mer kunskap och i framtiden bot och förebyggande åtgärder mot sjukdomar i rörelseapparaten.

Strömningar på Eular 2013

I tiden ligger just nu att diskutera och studera de så kallade biologiska läkemedlen. De antireumatiska behandlingarna blir fler och fler, precis som det blir fler och fler delar i immunförsvaret som de kan påverka. Från början var det endast riktade mot TNF-alfa, nu riktar de sig mot ett spektrum av komponenter som ingår i immunsystemet och i inflammationsprocessen. Det kan vara mot B- eller T-celler, mot proteinet januskinas (JAK), mot interferon eller mot interleukiner. JAK-hämmare är ett protein som ingår i signaleringsvägarna mellan olika celler och interleukiner signalerar mellan celler.

Minskad dos

Vartefter de blir fler och fler diagnoser som medicinerna kan användas mot, och de är dyra, blir det mer och mer intressant att kunna minska dosen och ändå få full effekt av läkemedlet och också högintressant att kunna avsluta behandlingar när någons sjukdom avstannat, gått i remission.

Tabletter i stället för injektioner

Tidigare har det bara varit möjligt att behandlas med injektioner eller med infusion, det vill säga genom att på sjukhus få droppbehandling. Nu finns en tablett som i studier visat sig fungera bra och som kan bli ett alternativ som underlättar vardagen för de drabbade.

Förebygga i stället för behandla

Ledgångsreumatism är ofta den diagnos som forskarna först provar nya funderingar på eftersom den drabbar till antalet flest personer och är något av en prototyp för många ledsjukdomar. Så är det också med SLE för de inflammatoriska systemsjukdomarna.
Nu har forskarna siktet inställt på att kunna förebygga sjukdomarna istället för att bli tvungna behandla dem när de brutit ut. Det gäller först att identifiera de personer som är i riskzonen, främst genetiskt. Förebyggande åtgärder kan sedan vara livsstilsförändringar eller preventiv behandling.

Komorbiditet = samsjuklighet

Olika samsjukligheter tog ganska stor plats i föreläsningsutbudet. Dels vilka sjukdomar som det finns en förhöjd risk att också få vid reumatisk sjukdom, och dels att de måste uppmärksammas mer och informeras mer om. Exemplet är olika hjärt- och kärlssjukdomar samt benskörhet, osteoporos, är ett annat. Osteoporos kan följa med själva sjukdomen när benuppbyggnad och bennedbrytning kommer i obalans, men också av exempelvis kortisonbehandling eller av minskad fysisk aktivitet.

Systemisk skleros (sklerodermi)

Väldigt många, och definitivt de till antalet största, diagnoserna behandlades i många olika sessioner och ur olika vinklar. I år var det fler än vanligt som handlade om systemisk skleros. Trenden är ökad forskning i världen precis som här i Sverige. Det finns två svenska doktorander som snart ska disputera, en i Stockholm och en i Lund. Det visar både på att svensk forskning går hand i hand med övriga världens och att kunskapen nu blir större och då blir fler intresserade av just den här sjukdomen.
Föreläsningarna berörde främst hur systemisk skleros ska klassificeras, identifieras och hur lungproblem ska upptäckas och behandlas.

Artros

Artros är också ett hett ämne. Hur stor del inflammation har i sjukdomen diskuterades liksom vikten av viktreducering, fysisk aktivitet och att kost som är antiinflammatorisk skulle kunna vara bra, företrädesvis kost med högt proteinvärde, lite fett och lite socker. Inget direkt nytt men stort intresse för artros i forskningsvärlden.

Fysisk aktivitet

Inte heller speciellt mycket nytt om fysisk aktivitet men många olika studier belyser fysisk aktivitet ur olika synvinklar. Bevisen stärks för att träning är bra vid många reumatiska sjukdomar.

Länk till den kongresstidning som gavs ut
Länk till kongressens hemsida 

Relaterade artiklar

Visa fler