Rekordhög utdelning

Reumatikerfonden delar i år ut 12 925 000 kronor i anslag till forskning kring rörelseorganens sjukdomar. Detta är mer än någonsin.

Lägg dessutom till de satsningar som görs på riktade projekt bland annat inom forskningsområdena artros/smärta/fibromyalgi/gikt/stipendier/ tjänster. Totalt är Reumatikerförbundets forskningsbudget för detta år 19 miljoner.

Insatserna ger utdelning!

 Lösningen på reumatismens gåta är ännu inte funnen men forskningen har gett svar på många frågor. Det är exempelvis frågor kring genetiken för reumatiska sjukdomar. Nya behandlingar har under 2000-talet lett till att människor mår så mycket bättre, har en högre livskvalitet och i många fall kan fortsätta sitt yrkesliv trots svåra livslånga sjukdomar. Vetskap om omgivningsfaktorers inverkan, som rökning, gör att det idag finns möjligheter att undvika riskfaktorer som utlöser reumatiska sjukdomar. Tack vare idogt forskande finns det kunskap om vikten av fysisk aktivitet i motsats till tidigare då regeln löd; håll dig i stillhet.

Råd till förbundsstyrelsen

Det är den vetenskapliga nämnden som bedömer alla ansökningar och lämnar ett förslag till Reumatikerförbundets förbundsstyrelse om utdelning. Nämnden består av välrenommerade forskare inom olika områden som rör rörelseorganens sjukdomar. Två av ledamöterna kommer från andra nordiska länder vilket är viktigt då reumatologisverige ibland kan bli lite litet. Idag är samarbeten med resten av världen ett måste.
För att tilldelas anslag bedömer nämnden den vetenskapliga kvaliteten på frågeställning, arbetsplan och metoder tillsammans med forskaren/handledarens kompetens. Men nämnden tar också speciellt hänsyn till forskningsprojektets betydelse ur reumatologisk synvinkel och då med tanke på klinisk reumatologi och forskning kring rörelseorganens sjukdomar, samt den nytta forskningen kan komma att ge patienten.

Gåvor blir anslag

Forskning tar tid och oftast löper ett projekt på under lång tid. Samtidigt föds nya infallsvinklar och frågor som leder till nya forskningsstudier. En av de parametrar som kan leda till nya anslag är den vetenskapliga rapporteringen av genomförda studier där Reumatikerfonden bidragit till forskningens möjligheter att genomföras.
Utan pengar blir ingen forskning till och för forskarna är varje litet tillskott värdefullt. Det finns endast ett fåtal stora bidragsgivare och det stora flertalet studier finansieras genom många mindre anslag. Reumatikerförbundets forskningsfond är den största givaren av forskningsanslag vid sidan om staten.

Stora forskargrupper

Det finns flera olika kategorier av forskare som får anslag ur Reumatikerfonden. En kategori är de som skapat stora framgångsrika forskargrupper och som ofta tillhör världens ledande forskare inom reumatologi.

Professor Lars Klareskog ansvarar för verksamheten vid Centrum för Molekylär Medicin (CMM). Ett laboratorium som när det byggdes delfinansierats av Reumatikerfonden. Hans forskning berör immunologi, genetik och miljöfaktorer speciellt för reumatoid artrit men också för andra sjukdomar. Övergripande är hans vilja att kartlägga hur de reumatiska sjukdomarna fungerar i kroppen och att i framtiden kunna vaccinera mot dem på samma sätt som vi idag kan vaccinera mot tidigare dödliga sjukdomar.

Professor Viviann Malmström kartlägger immunsystemet och undersöker de olika roller som spelarna har i sjukdomars process. I den forskning hon fått anslag till detta år tittar hon speciellt på ledgångsreumatism, men SLE, myosit och vaskulit tillhör också de sjukdomar hon intresserar sig för.

Professor Marie Wahren-Herlenius är specialintresserad av Sjögrens syndrom och den inflammatoriska process som leder till att foster påverkas och drabbas av kongenitalt hjärtblock.

Professor Lars Alfredsson och hans forskargrupp studerar livsstilsfaktorers effekt på behandlingsresultat i vården. Årets ansökan berör betydelsen av rök-, kost- och motionsvanor för insjuknande och förlopp av reumatoid artrit.

Professor Helena Erlandson Harris har under många år specialriktat sin forskning på molekylen HMGB1. Den kan komma att bli en målmolekyl för anti-inflammatorisk och anti-reumatisk behandling. Kanske kan den också i framtiden bli en markör för diagnostik och prognos vid artrit utredas.

Professor Ulf Andersson har ägnat sin forskning åt att på sikt finna ett nytt angreppssätt och därmed en ny behandlingsform. Han är övertygad att en HMGB1-antagonist kan bli framgångsrik för ett antal inflammatoriska sjukdomar som inte svarar på nu tillgängliga läkemedel.

Professor Per-Johan Jakobsson vill genom blockering av ACPA utveckla en ny strategi för att tidigt kunna behandla ACPA-positiva RA-patienter. Nu vill han söka en motsvarighet vid myosit, anti-Jo-1 antikroppar, och studera deras roll vid uppkomst av myosit.

Docent Iva Gunnarsson har tillsammans med docent Elisabet Svenungsson under 20 år byggt upp och följt en patientgrupp med SLE på Karolinska universitetssjukhuset. Iva Gunnarsson ägnar sin forskning åt njurengagemang och Elisabet Svenungsson forskar framför allt på hjärt-kärlsamsjuklighet.

Professor Ingrid Lundberg är en av de världsledande forskarna kring myosit, kronisk muskelinflammatoriska. Ett av hennes betydelsefulla resultat visar vikten av fysisk aktivitet för att bibehålla muskelfunktion. Årets anslag kommer hon att använda till att undersöka vilka olika molekyler som kan vara viktiga för olika subgrupper av myosit, både för att förstå immunsystemets målmolekyler och för prognos.

Professor Rikard Holmdahl tillhör de forskare som gör grundforskning i laboratorium. Han arbetar mot att utveckla en ny typ av immunspecifikt vaccin mot RA, en ny diagnostisk metod där ett stort antal antikroppar i serum kan analyseras samtidigt samt en ny typ av behandling med oxidanter som utvecklats på basis genetiska fynd.

Solbritt Rantapää Dahlquist är en av de forskare som var först med att visa att anti-CCP, ACPA, cirkulerar i bloden många år innan RA-sjukdomen debuterar. Hon kommer att fortsätta analysera underliggande mekanismer för de olika faserna i sjukdomsutvecklingen. Resultaten väntas ge en ökad förståelse av utvecklingen av immunreaktioner före manifest sjukdom samt potentiell betydelse av framtida utveckling av risk för exempelvis hjärt- och kärlkomplikationer.

Maria Andersson är disputerad biomedicinsk analytiker och huvudman för det omfattande BARFOT-projektet. Det är en studie om nydebuterad RA. Patienterna, cirka 3 000 följs i 15 år med registrering av aktivitets-, självskattade variabler och leddestruktion. Ur BARFOT har mängder med forskningsresultat hämtats och nu vill de fortsätta med studier om samband mellan hjärt-kärlsjuklighet och generaliserad smärta, funktionsförmåga och livsstil, förändring av funktionsförmåga över tid och komplicerad sjukdomsbild på grund av frakturer.

Professor Anders A Bengtsson fortsätter den omfattande forskning kring SLE som bedrivits där sedan 1980-talet, dvs. 30 års uppföljning. Genom att följa variationer i sjukdomsförekomst under lång tid kan de bl.a. få indikationer på om miljöfaktorer har betydelse. Han fortsätter att mäta förekomst och insjuknande och följer SLE-patienternas sjuklighet och dödlighet.

Professor Lars Rönnblom har under många år forskat kring interferonsystemets roll vid SLE. Resultaten sprids över världen. Sannolikt kommer resultaten i hans forskning att öka förståelse av sjukdomsmekanismerna vid SLE, Sjögrens syndrom och myosit, samt om infektionsförsvaret och hur autoimmuna reaktioner i allmänhet uppstår.

Professor Johan Rönnelid fortsätter att definiera sjukdomsgrupper utifrån immunkomplexens och autoantikropparnas funktion samt att definiera nya sätt att värdera immunkomplex och autoantikroppar som prognostiska markörer vid behandling av RA och SLE.

Docent Christopher Sjöwall kommer att fortsätta studera samspelet mellan olika immunologiska processer vid inflammatorisk systemsjukdom, särskilt SLE. En ökad förståelse av leder till bättre möjligheter att använda redan befintliga läkemedel på bättre sätt, utveckla nya läkemedel, större möjlighet till korrekt diagnos och tidig identifiering av patienter med utbrett organengagemang och ogynnsam prognos samt att finna faktorer som förutser utveckling av aktivitetsbegränsningar.

Professor Thomas Skogh fortsätter med studier av patienter med nydebuterad reumatoid artrit, det vill säga Tidiga Insatser vid RA = TIRA. TIRA-1 inkluderade patienter 1996-98 med uppföljning 2006. TIRA-2 inkluderade patienter 2006-09 och där pågår 10-årsuppföljning. Studierna handlar om insatt behandling, kliniskt förlopp och laboratorievariabler.

Professor Maria Bokarewa studerar förebyggande strategier för att tidigt hitta individer med hög risk för att insjukna i RA. Hon har tidigare funnit att förhöjda nivåer av proto-onkogenet survivin kännetecknar RA-patienter med svårbehandlat och aggressivt sjukdomsförlopp. Nu är tanken att finna sätt att hämma survivin för att förebygga och behandla RA.

Startbidrag

En annan grupp som får mindre anslag är nydisputerade forskare som tar sina första trevande steg som självständiga forskare och som så småningom kan komma att starta egna forskargrupper med egna doktorander. När forskaren ska etablera sig har hen inga egna referenser och forskningsresultat att bevisa sina kloka frågeställningar och sin förmåga att genomföra god forskning med. De resultat forskaren gjort, lagt fram och försvarat i sin avhandling är trots allt genomförda under överinseende av en redan etablerad handledare.

Startanslaget kan vara början på något som långt senare kan komma att bli ytterligare en pusselbit i varför reumatiska sjukdomar uppstår och hur de kan komma att behandlas på ett effektivt sätt. Kanske kommer vaccin att kunna tas fram så att sjukdomarna inte längre uppstår.

Dessa forskare och forskningsstudier fick anslag 2016

Relaterade artiklar

Visa fler