Sveriges orättvisa artroskarta

Jämtland är en föregångare. Men landstingen i Sörmland, Norrbotten, Halland och Västernorrland har en bra bit kvar. Reumatikervärlden har tittat närmare på skillnaderna i vård för svenskarna med artros.

-------------------------------------------------------

Ursprungligen publicerad i Reumatikervärlden #4.

-------------------------------------------------------

Artros i höft och knä blir bättre med träning. Med rätt hjälp kan operationer skjutas upp, ibland till och med undvikas. Ändå är det långt ifrån alla svenskar med artros som får den bästa vården.

I dag har var fjärde svensk över 45 år folksjukdomen artros. Mörkertalet är stort men artros blir allt vanligare i takt med en åldrande och överviktig befolkning.

– Alla med artros har rätt att få ett jämlikt omhändertagande, säger Stefan Jutterdal, ordförande i Fysioterapeuterna, som är fack- och professionsförbundet för fysioterapeuter och sjukgymnaster.

– Men så är det inte i dag. Bästa sättet är att lära av dem som har ett fungerande system, som Jämtland.

Tidigare sattes det likhetstecken mellan utslitna leder och artros. Fysisk aktivitet sågs också ofta som något skadligt. Numera står det klart att artros är en ledsjukdom, där träning tvärtom minskar smärtan, ökar rörelseförmågan och leder till ökad livskvalitet och minskade sjukskrivningar.

Möjligheten att genom primärvården gå i en artrosskola inriktad på knän och höfter – med handledd träning och inspirerande information – har visat sig ha en positiv effekt på patienter med artros.

Men enligt kvalitetsregistret BOA, där BOA står för Bättre Omhändertagande av personer med Artros, är det fortfarande stora skillnader mellan landsting och regioner: artrosvården är inte lika utvecklad över hela landet.

Carina Thorstensson är legitimerad sjukgymnast, docent och ansvarig för BOA-registret vid registercentrum Västra Götaland. När hon insåg att det finns en massa kunskap om artros som inte används i vården tog hon, tillsammans med kolleger, fram artrosskolan som behandlingsmetod.

Skolan är tre månader lång och består av besök hos fysioterapeut, faktalektioner om artros, råd om viktnedgång och ett individuellt utformat träningsprogram för dem som vill.

Målet är att de som deltar ska lära sig att hantera smärtan och se till att leva ett bra liv.

Enligt Boa-registret är det vanligt att människor går länge, upp till flera år, med värk i led­erna utan att söka vård. Det är också vanligt att patienter hamnar fel och får vänta onödigt länge på rätt hjälp.

Värst är läget på Gotland där patienterna i genomsnitt har haft sina besvär i drygt sex år, innan de började i artrosskola.

Många av Sveriges artros-­patienter, runt hälften, har inte heller fått någon förklaring av vården på varför de har ont i sina leder. Bristen på kunskap om artros är alltså fortfarande påfallande stor. Enligt Carina Thorstensson är det många som tror att smärtan beror på att leden är utsliten och att det inte går att göra något åt värken. Dessutom är det en vanlig föreställning att det är direkt farligt att röra sig och träna för den som har ont i kroppen.

– Ja, det finns många fördomar om artros, säger hon.

Tyvärr är det enligt Carina Thorstensson svårt att nå allmänläkarna inom primärvården med ny kunskap om artros – de säger att de redan vet vad de ska göra, men "de vet fel":

– De flesta är inte intresserade och har inte tid, säger Carina, som gärna ser att primärvårdens allmänläkare går på de utbildningar som arrangeras om vad artrosskolorna egentligen sysslar med.

– Det är ett problem i alla landsting att artrospatienter hänvisas i för stor utsträckning till röntgen och ortoped.

På hennes önskelista finns framför allt tre punkter:

  1. Landstingen som ligger sämst till måste bli bättre.
  2. Sjukgymnasterna bör erbjuda artrosskola och rapportera till BOA-registret.
  3. Patienter med ont i lederna ska söka hjälp tidigare – i första hand hos en fysioterapeut.

Till de patienter som behöver, men som inte fått något erbjudande om artrosskola, har hon en uppmaning: ring till primärvården.

– Reaktioner från upprörda patienter är bra! Det ger resultat, säger Carina Thorstensson.

Stefan Jutterdal, ordförande i Fysioterapeuterna, vill också påminna om att de med ledvärk och artros kan söka sig direkt till en fysioterapeut – det finns inget remisstvång.

– Det är galet att så många inte känner till det, säger Stefan Jutterdal. Det bästa är att börja träna själv med rätt instruktion och det gäller för alla rörelseorganens sjukdomar. Börja med att gå till din fysioterapeut! «

Fakta

Svenska skoltoppen

När det gäller andelen patienter över 45 år som omhändertagits i artrosskola och som söker vård på grund av artros i höft eller knä, ser topplistan ut så här, enligt 2013 års BOA-register:

  1. Jämtland 73,2 procent
  2. Gotland 49,6 procent
  3. Östergötland 39,3 procent

I botten ligger:

  1. Sörmland 3,9 procent
  2. Halland 5 procent
  3. Norrbotten 5 procent

Hela listan

  • Jämtland 73,2 procent
  • Gotland 49,6 procent
  • Östergötland 39,3 procent
  • Blekinge 33,8 procent
  • Värmland 31,2 procent
  • Kronoberg 23 procent
  • Västra Götaland 18 procent
  • Jönköping 17,6 procent
  • Kalmar 17,3 procent
  • Västerbotten 16,2 procent
  • Dalarna 13,9 procent
  • Skåne 13,7 procent
  • Västmanland 10,8 procent
  • Uppsala 10,6 procent
  • Örebro 10,3 procent
  • Gävleborg 8,3 procent
  • Stockholm 8,1 procent
  • Västernorrland 5,8 procent
  • Norrbotten 5 procent
  • Halland 5 procent
  • Sörmland 3,9 procent

Relaterade artiklar

Visa fler