TEMA: Jobba med reumatism

De allra flesta vill arbeta. Men för den som lever med sjukdom kan en vanlig dag vara en utmaning.

-------------------------------------------------------------

TEMA: JOBB

Ursprungligen publicerad i Reumatikervärlden #4

-------------------------------------------------------------

Arbetsuppgifter som är bekymmersfria för vissa kan vara tuffa för den som har ont, behöver behandling eller är obegripligt trött.

Vilka möjligheter finns för dem som behöver gå ner i arbetstid, eller hjälp­medel för att klara jobbet bättre?

Reumatikervärlden har pratat med sakkunniga om rättigheter och villkor i arbetslivet, och med medlemmar om deras erfarenheter – bra och dåliga.

Arbetslivets tuffa regler

Grundförutsättningen på arbets­marknaden är tuff: arbetsgivaren bestämmer, och leder och fördelar arbetet. Det finns inga undantag för "vissa sjukdomar". Inte heller finns det några anställningar som gäller för evigt.

– Livet är inte rättvist, inte heller i det här avseendet, säger Anne Alfredson, arbetsrätts­jurist på LO-TCO Rättsskydd, och som också ingår i Reumatiker­världens expertpanel.

I arbetslivet är utgångspunkten att människor antingen är 100 procent friska eller 100 procent sjuka. Det mittemellanläge, som kan gälla för dem med en reumatisk sjukdom, finns inte riktigt.

Inte heller existerar några särskilda undantag för speciella diagnoser. Arbetstagaren ska vara på plats för att jobba och arbetsgivaren ska betala lön för det utförda arbetet, så ser förutsättningarna ut.

Det är lätt att tycka att det är arbetsgivarens ansvar att det funkar på jobbet för en anställd. Men om man samtidigt vet att arbetsgivarens enda egentliga ansvar är att betala lön, då inser man snabbt att den anställde själv måste ta ansvar för att kunna utföra arbetsuppgifterna på bästa sätt.

– Om inte du kan komma på hur det ska fungera för dig, hur ska då arbetsgivaren kunna göra det? säger arbetsrättsjuristen Anne Alfredson.

De som inte längre kan vara lika produktiva som tidigare kan bli uppsagda, det kan utgöra "saklig grund". Men det är inte tillåtet att säga upp någon enbart på grund av sjukdom.

När en anställd har sådana besvär att det blir ett funktionhinder – kanske inte längre orkar utföra de tunga lyft som ingår i jobbet? – då är arbets­givaren skyldig att hjälpa till med re­habilitering, och att arbets­anpassa.

Men fungerar det inte, trots insatserna, har arbetsgivaren skyldighet att försöka med en omplacering. Finns det då inga lediga arbetsuppgifter ("alla luckor är fyllda"), kan det tyvärr vara aktuellt med uppsägning.

– Arbetsgivaren måste inte omorganisera eller vända ut och in på sig för att lösa problemet, säger Anne Alfredson.

Den som under en anställningsintervju ljuger om frågor som är avgörande för arbetets utförande och sedan skriver på ett anställningsavtal, kan hamna i en situation där avtalet inte är giltigt.

– Bara för att en anställd inte får ljuga behöver man inte berätta allt, säger Anne Alfredson. Man måste vara streetsmart i arbetslivet.

Förbundets krav: Alla som vill ska få möjlighet att jobba

Reumatikerförbundet har ett tydligt krav: rätten till arbete gäller för alla.

– Vi vill lyfta fram att de som har en reumatisk sjukdom vill arbeta och att de flesta också kan arbeta, även om de kanske inte klarar hel- eller ens halvtid, säger Christina "Kicki" Fjellström, personalchef på Reumatiker­förbundet.

I Reumatikerförbundets broschyr "Fem steg mot arbete", som kom för några år sedan, kräver förbundet:

  • Möjlighet för personer med funktionsnedsättning att tryggt kunna pröva att arbeta
  • Anpassade/flexibla arbetstider
  • Anpassade arbetsplatser

På Reumatikerförbundets kansli i centrala Stockholm ­jobbar flera personer med reumatisk sjukdom. Här är möjligheterna till viss flexibilitet i arbetet goda.

– Vi är måna om att det ska fungera så bra som möjligt, säger Christina Fjellström och berättar om förbundskansliets samarbete med ergonomer, arbets- och fysioterapeuter:

– Det kostar en slant, men det är självklart för oss. Hela samhället blir bättre om vi anpassar oss mer efter dem med kronisk sjukdom och funktionsnedsättning.

Christina Fjellström påpekar att många exempelvis har problem med ryggvärk, men saknar diagnos. För att få särskild anpassning och annan hjälp på arbetsplatsen är en diagnos avgörande.

– Tidig diagnos är bäst, men tyvärr är det vanligt med långa väntetider.

Att berätta om en reumatisk sjukdom under en anställningsintervju är inte alltid helt enkelt, vilket Christina Fjellström är fullt medveten om.

– Det är en svår fråga, men man ska inte vara oärlig. Jag är ändå lite cynisk, och vi har tyvärr ett väldigt hårt samhälle. Många arbetsgivare är beredda att gå långt för att undvika det som kan uppfattas som problem. De som har det absolut svårast på arbetsmarknaden är de med funktionsnedsättning, särskilt de unga.

En förståelse hos arbets­givaren för betydelsen av motion och träning är också angeläget, liksom att arbetsgivaren har ett stort ansvar för rehabilitering.

Enligt Christina Fjellström är det allmänt sett billigare att åtgärda en arbetsplats, jämfört med att ha personal som måste stanna hemma på grund av dålig miljö.

– Mycket har blivit bättre under senare år och kunskapen har ökat, säger Christina Fjellström.

– Däremot ser jag ingen förbättring i någon större skala vad gäller tillgången på jobb.

Text: Maja Aase

-------------------

Läsarna berättar

Relaterade artiklar

Visa fler