Viktigaste steget: Acceptera smärtan

Livskvalitet. Smärtrehabiliteringen på Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm lär människor att leva med långvarig smärta genom en sorts "omprogrammering av hjärnan."

-------------------------------------------------------

Ursprungligen publicerad i Reumatikervärlden #4

-------------------------------------------------------

Smärtrehabilitering vid fibromyalgi är ett sätt att lära sig att leva med långvarig smärta. Studier visar att de som går igenom smärtrehabilitering har mindre ont, är mer aktiva och har en bättre livskvalitet, jämfört med före rehabiliteringen.

– Resultaten från vår senaste utvärdering visar att hälften av deltagarna upplever mindre smärta efter vårt rehabprogram, säger Karsten Ahlbeck, specialistläkare i smärtlindring samt verksamhetschef vid Capio S:t Görans sjukhus.

Utvärderingen som Karsten Ahlbeck refererar till är hämtad ur NRS, Nationellt Register över Smärtrehabilitering, och visar att hälften av deltagarna upplever mindre smärta, enligt en skala som kallas för visuell analog skala, VAS.

– Eftersom smärtan påverkar dem i mindre grad upplever också fler att de kan vara mer aktiva och göra saker som att arbeta, städa, handla och laga mat. De känner att de har större kontroll över sina liv och situation, säger Karsten Ahlbeck.

Nästan hälften av deltagarna upplever också mindre ångest och depression efter fem veckors rehabilitering. Mätningar av livskvalitet visar att personer med långvarig smärta mår klart sämre än en frisk normalbefolkning. Men även här visar uppföljningen att rehabiliteringen ger små positiva effekter på livskvaliteten.

Samtidigt visar utvärderingen att mellan tio och tjugo procent av deltagarna upplever en försämring under de fem veckorna. Men Karsten Ahlbeck är inte oroad över det.

– De har haft smärta länge och kommer förmodligen att ha det hela livet. De här fem veckorna är en start för resten av livet, då är det naturligt att en del inte förbättras så snabbt. Det som är intressant är vad som händer efter ett, två eller tre år när de har arbetat längre med de tekniker vi lär ut.

Långvarig smärta vid fibro­myalgi förändrar hjärnan och nervsystemet biologiskt och personen blir mer känslig för smärta. De smärthämmande mekanismerna fungerar inte som de ska. Minne och koncentration försämras, sömnen påverkas, likaså humöret.

Därför går rehabiliteringen ut på att programmera om hjärnan, så att den ska bli mindre känslig för smärta för att öka personens livskvalitet och funktion. Men personen måste vara motiverad och mottaglig för förändringen.

– Det första jag säger till mina patienter, innan jag känner dem, är att om du inte kan acceptera att du har ont kan vi inte hjälpa dig. Men kan de det följer hårt arbete genom ett eget, ordentligt engagemang, säger Karsten Ahlbeck.

Smärtrehabiliteringen på Capio S:t Görans sjukhus löper över fem veckor och deltagarna får under den tiden träffa läkare, sköterska, psykolog, fysioterapeut, arbetsterapeut, socionom och psykiater.

Läkemedel utgör en liten del vid rehabilitering av långvarig smärta. Eftersom det skett biologiska förändringar i hjärna och nervsystem hjälper dagens smärtläkemedel inte speciellt bra.

– Det finns inget gyllene läkemedel vid långvarig smärta, säger Karsten Ahlbeck. Möjligtvis kan vissa antidepressiva läkemedel hjälpa något, men det viktigaste är fysisk aktivitet och personens eget engagemang.

Ett bra exempel på ett smärtbehandlingsprogram är det tolvstegsprogram, som tagits fram av den brittiske smärtpatienten Pete Moore, tillsammans med vänner, familj och vårdpersonal. Pete Moore lever med kronisk smärta, astma och artros, men låter det inte hindra livet.

Genom att fokusera på det som personen kan göra, och anpassa dagliga rutiner efter det, ska smärtan inte längre vara begränsande. Det är också tanken på Capio S:t Görans sjukhus.

– Vi är egentligen inte ute efter att sänka patientens smärta på VAS-skalan. Hon kan ha lika ont efter fem veckors rehab, men fungerar bättre i det dagliga livet och då spelar smärtskalan mindre roll.

Det är viktigt att de som har smärtproblem motiveras att komma igång, betonar Karsten Ahlbeck:

– Även om smärtan initialt kan bli värre är den inte farlig. Ökad aktivitet minskar sedan smärtupplevelsen och efter fem veckor går de vidare hos husläkaren, som fortsätter behandlingen och har kontakt med oss vid behov.

Första veckan är en kunskapsvecka, där deltagarna bland annat får information om smärthantering, läkemedel, sömnvanor och ergonomi. Sedan följer fyra veckor med grupp­program, där deltagarna träffar psykolog, sjukgymnast och läkare samt deltar i bassängträning och annan fysisk träning.

Under de fem veckorna ska deltagarna lära sig att mata hjärnan med allt som är positivt:

– Vår tanke är "train the brain", alltså att mata hjärnan med allt som den gillar. Det kan vara att gå i skogen, läsa en bok, ha sex, äta en god middag – allt som du vet att du njuter av och fortfarande kan göra, i stället för att, ofta omedvetet, göra listor på saker som inte längre går att göra. Då styr du om biologin och programmerar om hjärnan. Vi pratar om detta under våra fem veckor och ser på mätningarna att livskvaliteten förbättras.

Fakta

Olika typer av smärta

  • Vävnadssmärta: i muskler, leder och skelett.
  • Nervsmärta: blandtillstånd, som är både vävnadssmärta och nervsmärta.
  • Idiopatisk smärta: när orsaken till smärtan är okänd.
  • Långvarig smärta: mer än tre månader.
  • Källa: Karsten Ahlbeck

Tolv verktyg för dig som har ont

Ett bra komplement till programmet på Capio S:t Görans sjukhus är de tolv verktygen i broschyren "Att leva med smärta".

  • Verktyg 1 – Acceptera att du har kronisk smärta... och ta första steget vidare.
  • Verktyg 2 – Engagera dig: skapa din egen stödgrupp.
  • Verktyg 3 – Anpassa och ta pauser.
  • Verktyg 4 – Prioritera och planera dina dagar.
  • Verktyg 5 – Sätt upp mål/åtgärdsplaner.
  • Verktyg 6 – Ha tålamod.
  • Verktyg 7 – Lär dig att koppla av.
  • Verktyg 8 – Stretching och motion.
  • Verktyg 9 – För dagbok över hur det går.
  • Verktyg 10 – Ha en plan B!
  • Verktyg 11 – Ta hjälp av ditt team.
  • Verktyg 12 – Fortsätt! Använd verktygen i ditt dagliga liv.

Text: Fredrik Hed

---------------------------------------

Läs mer

Relaterade artiklar

Visa fler