Frågor & svar

Jag besväras av att mina fingrar och tår lätt blir vita, så kallat Raynauds fenomen. Jag har svårt att ta promenader i skogen på hösten, vänta på bussen eller vara ute när det blåser. Min doktor säger att jag måste lära mig att leva med det, men vad kan jag göra för att minska problemen?

Kvinnan med de vita fingrarna

 

Mathilda Björk: Det är inte enkelt att behandla Raynauds fenomen och jag förstår att det försvårar din vardag.

För många är det framför allt på vintern som symtomen är tydliga. De kan dock även framträda i varmt väder vid en lätt kylig vind. 

Det du kan eftersträva för att förebygga symptomen är att försöka hålla temperaturen så konstant som möjligt för händer och fötter. Använd vantar och sockor, gärna i ull. Eluppvärmda sulor och vantar fungerar också för att minska temperaturskiftningar. Att motionera regelbundet hjälper till att hålla cirkulationen igång. 

Lycka till!

Reumatikervärldens redaktörs anmärkning: Det finns även läkemedel mot svåra fall av Raynauds fenomen. Tala med din läkare.

Jag är 57 år och har i 16 år ätit metotrexat mot min ledgångsreumatism. Jag mår utmärkt! Men ibland undrar jag över hur många år jag egentligen kan äta den här medicinen? Vilka biverkningar finns det risk för – och vilka symptom bör jag vara uppmärksam på?  

 Gladiolusen

 

Ingemar Petersson: Metotrexat har använts för reumatiska ledsjukdomar samt för psoriasis sedan cirka trettio år. 

Vid psoriasis har man i vissa fall kunnat se oönskade effekter av långtidsbehandling. Därför har många hundratusentals patienter med RA, som behandlas med metotrexat över världen, följts upp mycket noggrant utan att man sett några allvarliga långtidseffekter – förutsatt att man sköter sina kontroller. 

Om man slutar med metotrexat och det inte uppstår symptom eller inflammation (detta ska endast ske i samråd med din reumatologspecialist) kan man i många fall fortsätta utan. Men i många fall blossar inflammationen upp och då finns betydande risker för olika allvarliga effekter av inflammationen vid RA. 

Socker är ju farligt – men hur mycket socker kan man egentligen äta? Och vilken sorts socker är bäst?

Sockerbomben

 

Henrik Ennart: Egentligen är det bäst att inte äta något tillsatt socker över huvud taget. Studier visar att risken för välfärdssjukdomar ökar ganska kraftigt, när socker står för mellan åtta och nio procent av det totala energiintaget. 

Det är också tydligt att kroppen har allra svårast att hantera socker i drycker. Det ger mycket energi, som kroppen tar upp direkt, men som inte ger någon mättnadskänsla.

En enkel regel är att undvika läsk och saft och dricka vatten i stället. Däremot finns det inga relevanta hälsoskäl att välja en viss sorts socker före en annan. Brunt socker innehåller exempelvis försumbart mer av nyttiga mineraler än vitt socker.

Välj det som smakar bäst, och välj ekologiskt för miljöns skull, om du vill ta hänsyn till hur sockret har producerats.

Att äta små doser acetylsalicylsyra, så kallad lågdos-ASA, är en rekommendation mot cancer som dyker upp då och då i pressen. Läkare uppger att alla över 50 år borde äta 75 mg ASA varje dag, det har jag läst på flera håll. Men hur är det med oss som har en reumatisk diagnos?  Ska vi också äta ASA eller kan det vara mer riskabelt för oss – jag blir faktiskt osäker?

Vattumannen

 

Ingemar Petersson: Att regelbundet inta ”lågdos-ASA” har varit en omdebatterad förebyggande behandling vid risk för vissa hjärt- och kärlsjukdomar. 

I många fall väljer man i dag andra behandlingar, framför allt då riskerna för till exempel blödande magsår av lågdos-ASA i längden är betydande, liksom risker för andra blödningar. 

Det finns inte någon etablerad grund för att inta lågdos-ASA som ”skydd” mot cancer. «

Arbetssökande 34-åring

 

Anne Alfredson: Att ingå en anställning innebär att arbets­givaren och arbetstagaren träffar ett avtal. För att avtalet ska vara giltigt ska enligt svensk lag parterna, när avtalet ingås, inte lura varandra. Att lura någon innebär att medvetet ljuga i svaret på en fråga. Det kan också innebära att undanhålla motparten sådan viktig information, som det är självklart att den andra vill ha vetskap om innan avtalet ingås. 

Din fråga handlar om vilken skyldighet en arbetssökande har att svara på eller självmant upplysa en arbetsgivare om sådant som inte är direkt avgörande för arbetet, såsom till exempel sjukdom.

Förutsatt att sjukdomen inte påverkar möjligheten att utföra arbetet finns ingen skyldighet att upplysa om den. 

I Sverige finns det i Diskrimineringslagen bland annat skydd för personer med funktionsnedsättning. Skyddet innebär bland annat att en arbetsgivare, både i samband med anställning som under en pågående anställning, är skyldig att vidta skäliga stöd och anpassningsåtgärder för att göra det möjligt för personen med funktionsnedsättning att klara av sitt arbete. 

Detta är bra för en arbets­sökande med funktionsnedsättning, som annars kan ha svårt att få arbete. För att den arbetssökande ska omfattas av skyddet krävs emellertid att arbetsgivaren känner till funktionsnedsättningen. Eftersom detta inte alltid är uppenbart måste den arbetssökande upplysa arbetsgivaren om sin funktionsnedsättning/sjukdom för att skyldigheten att vidta stöd och anpassningsåtgärder ska gälla.

Den som söker arbete måste alltså göra ett eget val – berätta om sin funktionsnedsättning eller inte.

Jag har rätt mycket värk just nu och det gör att jag inte kan njuta av sex lika mycket som tidigare. Det är lätt hänt att det onda tar över och lusten försvinner. Då kan det ta lång tid innan jag kommer igång på nytt. Vad kan jag göra?

Längtar

Ingrid Karlsson: Även om det kan låta enkelt stimuleras sexlusten av allt i livet som ger glädje och mer lust. Kroppens hormonella system och positiva signalsubstanser medverkar i det som kan bli en positiv spiral.  

Du skriver att du har njutit av sex på ett annat sätt än nu. Många sjukdomar som ger värk påverkar inte de sexuellt mest känsliga delarna. Det är i stället kroppen i övrigt, men också tankarna, som ställer till det. Kanske kan det handla om att välja en sexteknik eller sexställning, som inte belastar kroppen just där du har mycket värk? Det gäller både när du har sex med dig själv eller om du har sex med en partner.

Det gäller att hitta de sätt som ger dig den beröring och njutning som du just då vill ha. Tillsammans med en partner blir det extra viktigt att ni pratar med varandra. Ofta finns det en dygnsvariation när det gäller smärta och det finns säkert olika tidpunkter när det blir lättast för dig att ha sex.

Ibland kan smärtstillande medel vara till hjälp, genom att det blir lättare att koncentrera sig på det som känns njutbart. Även metoder som TENS, transkutan elektrisk nervstimulering, kan lindra värken under flera timmar. TENS försvagar smärtsignalerna som är på väg till hjärnan och ger även en frisättning av endorfiner, som är kroppens egen smärtlindrare. 

Vid värk kan det också kännas skönt med extra värme. Testa att börja med en varm dusch eller ett bad för att mjuka upp kroppen. Badrummet kan också vara ett bra ställe för sex. Varmt vatten mot kroppen och även mot könet, till exempel med duschen, kan vara extra njutbart.

Fingrar och händer är det allra enklaste att använda, ifall det fungerar för dig utan att du får mer värk. Sexleksaker, som vibratorer, kan medverka till att den fysiska ansträngningen minskar och öka njutningen. 

Knip och avslappning med bäckenbottenmusklerna är ofta bra sätt att ta till hjälp för att öka lustkänslorna i och runt könet och analen. Att omväxlande spänna och slappna av i musklerna i underlivet känns oftast väldigt skönt och kan vara gynnsamt för orgasmen. 

Fantasier och drömmar är för många viktiga delar även av sexlivet och för att öka lusten och upphetsningen. Genom att läsa och prata med andra kan du hitta nya infallsvinklar. Men allra bäst är att du lyssnar till dina egna önskningar och din egen kropps möjligheter.

Jag vill verkligen äta nyttigare men vet inte var jag ska börja. Har dessutom lite svårt att få i mig grönsaker. Vad ska jag satsa på, så att jag med en mindre ansträngning får i mig mycket nyttigt? ”Grön amatör”

Henrik Ennart:

Det är lockande att svara med en patentlösning, som: ”blanda lite lönnsirap och citron i en dressing och häll över de ungsstekta rotfrukterna. Vips blir det sött, syrligt och gott.”

Men mitt bästa tips handlar faktiskt inte om vad utan hur vi äter. För många har ätandet blivit något vi gör själva, så snabbt som möjligt och med uppmärksamheten riktad mot annat, som att läsa eller blippa på mobilen. Så var det verkligen inte förr. Måltiden växte fram under årtusenden då våra förfäder samlades kring lägereldarna. 

Rent biologiskt är det fortfarande jätteviktigt att äta tillsammans i en miljö där fokus är riktad mot själva maten. Lägg på en ren duk, ta fram snygga glas och tänd ett ljus. Det är enkla signaler som hjälper kroppen att förstå att det vankas mat och som får det att vattnas i munnen. 

Genom att använda smak, syn, hörsel och känsel väcker vi både aptiten och de enzymer som gör att vi sedan lättare tar upp näring. Den bästa kryddan är sällskapet och miljön.

Är det något du funderar över och vill ha hjälp med? Då kan du fråga Reumatikervärldens expertpanel.

I varje nummer av Reumatikervärlden svarar vår kvalificerade och kunniga expertpanel på frågor från läsarna. Om du har en fråga du vill ha svar på så hör av dig till redaktionen.

Experter

Sex & samlevnad
Ingrid Karlsson, barnmorska och sexualrådgivare på RFSU

Sjukgymnastik
Carina Thorstensson, leg. sjukgymnast och doktor i medicinsk vetenskap på Registercentrum VGR i Göteborg.

På jobbet
Anne Alfredson, arbetsrättsjurist vid LO-TCO Rättsskydd.

Reumatologi
Ingemar Petersson, professor och specialist i reumatologi och
allmänmedicin vid Skånes Universitetssjukhus, Lund.

På tallriken
Henrik Ennart, författare och journalist på Svenska Dagbladet med inriktning på mat och hälsa.

Arbetsterapi
Mathilda Björk, leg. Arbetsterapeut och docent vid avdelningen för rehabiliteringsmedicin, Hälsouniversitetet i Linköping.

Jag går ofta på läkarkontroller och tar prover, ibland kan det ta ett par timmar. Hur mycket ledighet för läkarbesök har man rätt till som anställd?

Maria i Falkenberg

 

Anne Alfredson:

En viktig princip på svensk arbetsmarknad är att det är arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet. Med andra ord – det är arbetsgivaren som bestämmer. För att arbetstagare ska ha rätt till ledighet, krävs det att det är reglerat i lag eller kollektivavtal, det vill säga ett avtal mellan arbetsgivaren och den fackliga organisationen på arbetsplatsen.

När det gäller rätten till ledighet för läkarbesök saknas lagstiftning som ger en sådan rätt. Det innebär att man som arbetstagare inte kan kräva ledighet (varken betald eller obetald). Samtidigt finns på svensk arbetsmarknad en syn som innebär att arbetstagarna måste kunna förena sitt arbets- och privatliv. Denna ordning innebär enligt min uppfattning att arbetstagare har rätt till obetald tjänstledighet för läkarbesök i den omfattning som krävs med hänsyn till den bakomliggande sjukdomen.

Sådan tjänstledighet måste planeras med arbetsgivaren så att arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet inte sätts åt sidan.Om arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal finns normalt regler om rätt till betald ledighet för bland annat läkarbesök.

Denna rätt till tjänstledighet kallas för permission. Reglerna kan se olika ut i olika kollektivavtal, det vill säga olika betalning eller olika omfattning av rätten till ledighet. Arbetsgivaren och den fackliga organisationen på arbetsplatsen kan svara på hur rätten till ledighet är utformad. 

Utöver denna rätt gäller samma regler som på övriga arbetsmarknaden.

För att motverka biverkningarna av behandlingen med metotrexat ska jag börja få tabletter med folsyra. Dosen ligger på 5 mg om dagen utom dagarna med metotrexat. Är detta rimligt? Jag har fått för mig att folsyra kan öka risken för bröstcancer – stämmer det?

 Mycket orolig

 

Ingemar Petersson:

Den dosering av folsyra som i dag ges för att motverka eventuella biverkningar av metotrexatbehandling vid reumatiska ledsjukdomar är väl utprovad sedan flera tiotals år. Den är väl avvägd för att minska biverkningar utan att slå ut effekt­en av metotrexat.

Ett mycket stort antal patienter har följts upp systematiskt i olika delar av världen, inte minst i Sverige och Skandinavien avseende bieffekter inkluderande evenetuellt ökade cancerrisker.

Inga sådana kopplingar till folsyra har setts i samband med metotrexat­behandlingen.

När jag tittar på bilder där Rolling Stones-gitarristen Keith Richards fingrar syns tydligt undrar jag vilken diagnos han ser ut att ha? Och har gamle Keith ont?  

Vintage Vino

 

Ingemar Petersson:

Vid finger­artros drabbas framförallt de yttersta lederna, DIP-lederna, och mellanlederna, PIP-lederna. Detta ger i början smärta, stelhet och ibland svullnad och rodnad.Efter några år kvarstår en viss rörelseinskränkning och ”knutor”, så kallade Heberdens eller Bouchards knutor.

Men smärtorna är ofta små eller inga.

Jag har RA sedan flera år och har de senaste åren fått biologiska läkemedel. Även om jag mår mycket bättre nu så känner jag mig alltid så trött. Vad kan jag göra i vardagen för att minska min trötthet?

Vill bli pigg igen

 

Mathilda Björk:

Tack för din viktiga fråga. Till att börja med skulle jag rekommendera dig att fundera över varför du tror att du är trött. Det kan bero på att du sover för lite eller har en dålig sömnkvalitet. Då kan generella tips för en bättre nattsömn hjälpa som exempelvis att skaffa regelbundna sovvanor och att se till att sovrummet är mörkt, svalt och tyst. 

Om du besväras av smärta på natten kan en tryckavlastande madrass hjälpa. Många personer med RA uttrycker även att de upplever en sorts trötthet som inte har med sömnbrist att göra. En trötthet som upplevs oförutsägbar, intensiv och påverkar energin i vardagen. Om du känner igen dig i den beskrivningen kan det hjälpa att tänka igenom hur din vardag ser ut.

Har du möjlighet att återhämta dig i vardagen? Har du en balans mellan det du måste göra och det som du tycker om att göra och som ger dig energi? Många uttrycker att tröttheten går att distrahera, till exempel med sociala aktiviteter tillsammans med personer du tycker om.

Även fysisk aktivitet, det vill säga träning i olika former, kan minska tröttheten. Jag hoppas att tipsen kan hjälpa dig att få en piggare vardag. Jag skulle dessutom vilja rekommendera dig att ta upp din trötthet med din läkare för eventuell medicininställning eller fortsatt utredning.

Lycka till!

Viveca Ericson

Vill du mejla till Viveca? Klicka här  

Tel: 08-715 17 99 (efter klockan 18.00)

Iréne Olsson

Vill du mejla Iréne? Klicka här 

 

Johanna Berglind Backer

Vill du mejla Johanna? Klicka här  

Tel: 070-48 78 311

Bettan Forsmark

Mejla till Bettan? Klicka här  

 

Frida Edberg

Mejla till Frida? Klicka här  

Tel: 0701-49 40 19

Ingela Adler-Petrow

Vill du mejla till Ingela? Klicka här 

Tel: 046-73 55 23

 

Elinor Jansson

Vill du mejla till Elinor? Klicka här  

Tel: 070-296 18 90

Britt Skårstedt

Vill du mejla till Britt? Klicka här  

Tel: 0141-21 06 56

Margareta Pantzar

Vill du mejla till Margareta? Klicka här  
Tel: 0301-312 41

 

Christina Karlsson

Vill du mejla till Christina? Klicka här  

Lars-Åke Larsson

Vill du mejla Lars-Åke? Klicka här 

Tel: 072-3949431

Reuma Direkt är en frågelinje för dig som har eller misstänker att du har en reumatisk sjukdom.

Hit ringer du med dina funderingar och frågor. Du får utan kostnad prata direkt med kompetent och engagerad vårdpersonal. Frågelinjen drivs av Reumatikerförbundet och FoU-centrum Spenshult.

Telefon 020-20 20 35

Öppet måndag 15.00–19.00, tisdag–torsdag 13.00–17.00

På tider utanför öppettider kan du lämna meddelande via telefonsvararen. Du kan även ställa dina frågor via e-post: reumadirekt@spenshult.se

Ange telefonnummer där du är anträffbar. Vi ringer upp dig under våra öppettider.


Vem kan ringa?

  • Personer med reumatisk sjukdom eller misstänkt reumatisk diagnos 
  • Närstående/anhöriga 
  • Studenter 
  • Sjukvårdspersonal 

Vad handlar frågorna om?

  • Det är stor variation på frågorna!
  • Symtom, orsak till sjukdom och sjukdomsutveckling.
  • Olika behandlingsmetoder.
  • Var kan jag söka hjälp inom exempelvis vård och patientföreningar.
  • Ibland kan man behöva någon som lyssnar och ger stöd.

Frågelinjen bemannas av erfaren sjukvårdspersonal som har:

  • Tystnadsplikt. 
  • Fokus på den som ringer. 
  • Eftersträvar att se helheten runt den som frågar eller behöver stöd. 
  • Frågeställaren kan vara anonym. 
     

Välkommen att ringa!