Träning

Det finns många vetenskapliga studier som visar att fysisk aktivitet och träning ger positiva effekter vid reumatiska sjukdomar. 

För dig som lever med en reumatisk sjukdom är anpassad träning och fysisk aktivitet extra viktigt.

Allt oftare handlar förslag om olika behandlingar om just konditionsträning, rörlighetsövningar och styrke- och uthållighetsträning. Det är tre viktiga delar för att ge din kropp det den behöver.

Sjukgymnasterna Emma Sjöberg och Elin Löfberg visar i en serie kortfilmer upp enkla men bra övningar för hemmet eller kontoret.

Det är vanligt att SLE-patienten, Systemisk Lupus Erythematosus, har nedsatt fysisk kapacitet, både konditions- och styrkemässigt. Men de flesta vuxna personer med SLE som är i en stabil fas av sin sjukdom bör kunna vara fysiskt aktiva enligt de generella rekommendationerna, 30 minuter om dagen.

Fysiskt aktiva personer med fibromyalgi upplever inte bara en förbättring av prestationsförmågan utan de känner sig också mer avspända, har ett gladare humör, mindre smärta och ökat välbefinnande.

Träning vid Sjögrens syndrom är ännu i stort sett ett ostuderat forskningsområde.

Alla RA-patienter kan och bör vara fysiskt aktiva. Det viktiga är att hitta en träningsform och nivå som känns bra för sjukdomen. 

Muskelsvaghet är det vanligaste symtomet vid polymyosit, dermatomyosit och inklusionskroppsmyosit. Studier visar att intensiv muskelträning kan minska sjukdomsaktiviteten vid de två förstnämnda diagnoserna.

För barn och ungdomar med barnreumatism, juvenil idiopatisk artrit, JIA, rekommenderas 30 minuters intensiv fysisk aktivitet tre gånger, samt muskelträning tre gånger varje vecka.

Träning för patienter med artros har visat sig ha lika bra effekt på smärta som läkemedel. Det gäller både konditions- och styrketräning. Här kan du följa rörelser som är bra för knäna och ladda ner en tidning om forskning runt träning.

Vid AS är det viktigt att träna upp rörligheten i rygg, axlar och höfter för att motverka en framåtlutande hållning och stelhet i höfterna och i bäcken. Sjukgymnast Elin Löfberg visar och förklarar ett antal övningar som du kan göra i hemmet.

Vi bad sjukgymnasten Maja Myrén på reumatolog-kliniken i vintersportstaden Falun om råd till den som är sugen på att ge sig ut och träna i kylan. Längdskidor, vinterstavgång och slalom är några av hennes tips.I vintermörkret kan det kännas extra tungt att komma i väg till träningen. Ett knep är då att välja en utomhussport.

Den allsidiga träningen och naturupplevelsen är två stora plus med längdskidåkningen. Men bäst är att hela familjen kan åka tillsammans, tycker Kristina Areskoug Josefsson.

Att vårda fötterna är en klok hälsoinvestering.  Ett friskt steg är grunden i din hållning och minskar risken för problem med knän, höfter och rygg. 

Forskningen har identifierat fem faktorer som påverkar förekomsten av artros.

En sjukgymnast berättar varför det är bra att träna i bassäng och vilket djup man bör stå på.