Från Reumatikervärlden: Kristina susar iväg med barnen

Den allsidiga träningen och naturupplevelsen är två stora plus med längdskidåkningen. Men bäst är att hela familjen kan åka tillsammans, tycker Kristina Areskoug Josefsson.

För åtta år sedan drabbades Kristina Areskoug Josefsson, 39 år, av reumatoid artrit. Sjukdomen slog till hårt och det tog ett tag innan hon hittade en medicinering och en livsstil som fungerade. I dag är träning det som hjälper henne att hålla smärtan under kontroll.

– Jag visste att forskningen sade att hård konditionsidrott var bra vid vissa reumatiska diagnoser. Jag ville testa och upptäckte att ju mer jag tränade, desto bättre mådde jag, säger hon.

På vintern är det längdskidåkning som gäller. Hon gillar att få träna hela kroppen, både rörlighet och kondition. Och så får hon vara utomhus.

– Det finns forskning som visar att man mår bättre och blir piggare av att vara ute. Många människor med reumatisk sjukdom har problem med nedstämdhet och då kan utomhusträning hjälpa. Det viktigaste är förstås att man hittar en träningsform man gillar. Är man en utomhusmänniska är längd-åkning perfekt, säger hon.

Kristina, som gillar att utmana sig själv, har både hunnit klara av Tjejvasan och Öppet spår. Förra året åkte hon också Kortvasan med sina två döttrar, en väldigt rolig gemensam upplevelse som de ska göra om även i år.

– Mina tvillingtjejer är tolv år och i deras värld har jag alltid varit sjuk. Det är jättekul att mamma kan susa i väg lika fort som de. De ser på mig på ett annat sätt, det är positivt för hela familjen, säger hon.

I början trodde hon dock aldrig att hon skulle klara av stakningen. Axlar, armbågar och handleder är hennes stora problemområden och hon har behövt bygga upp sin styrka successivt.

– Första året körde jag med barnstavar och försökte jobba mer med benen än med armarna, så att rörelsen inte skulle bli så stor. Men snart kände jag att det funkade ganska bra. Sedan  kunde jag öka stavlängden med tio centimeter om året, säger hon.Hon har också valt stavar som passar henne.

– Jag använder stavar som inte är så styva, det gör att stötarna inte blir lika hårda. För mig är det också noga med handtagen, jag behöver typen där man stoppar in hela handen. Billigare stavar med snören funkar inte för mig, säger hon. 

Katarina Areskoug Josefsson har också skaffat särskilda pjäxor som ger extra stöd för foten. Det är inga läckra tävlingspjäxor, utan ett par som går lite längre upp och kan användas även på fjället. 

– Vanliga pjäxor är så tunna, jag fryser direkt. Mina pjäxor har också en lite längre sula under foten. Jag har ont i mina tår och behöver lite extra stöd där, säger hon. 

Om det går ser hon också till att hon inte behöver valla sina skidor själv, det klarar inte hennes fingrar, och hon försöker alltid ta sällskap med någon när hon ska ut i spåret.

– Dels är det roligare att åka tillsammans, dels kan man få lite hjälp med sådant som är svårt. Är jag ensam har jag alltid skidorna inne i bilen eftersom jag har svårt att få upp takboxen. Med stela fingrar kan det också vara svårt att knäppa pjäxorna. Mina fingrar klarar inte av pjäxor med blixtlås, säger hon.

Artikeln är hämtad ur Reumatikervärlden nr 1, 2013


5 tips till dig som vill ut i spåret:
 

  1. Förbered dig! Träna upp kroppen innan du sätter igång. Att gå eller springa med stavar i uppförsbacke bygger upp axlar och rygg. Du kan också gå till en sjuk-gymnast och be att få ett anpassat träningsprogram.
  2. Prata med ”Gunde”. Ta hjälp av någon som kan åka. Att åka med felvallade skidor eller fel utrustning är jättejobbigt.
  3. Ta det lugnt! Gå inte ut för hårt. Börja på platt mark och kör korta pass. Öka tiden successivt när du känner att du orkar.
  4. Klä dig rätt! Välj funktionskläder och material som andas så att du inte blir blöt och kall. Tänk även på vad du har underst. Merionull och funktionsmaterial är bättre än bomullsunderkläder. 
  5. Hör med doktorn! Har du en reumatisk diagnos som sitter på inre organ eller leder som är destruerade kan du behöva vara lite mer försiktig. Då kan det vara bra att konsultera en läkare eller sjukgymnast innan du ger dig ut.

Relaterade artiklar

Visa fler