Från Reumatikervärlden: Njut av vintern och träna med hjärtat

Vi bad sjukgymnasten Maja Myrén på reumatolog-kliniken i vintersportstaden Falun om råd till den som är sugen på att ge sig ut och träna i kylan. Längdskidor, vinterstavgång och slalom är några av hennes tips.
I vintermörkret kan det kännas extra tungt att komma i väg till träningen. Ett knep är då att välja en utomhussport.

– Studier har visat att det är lättare att fortsätta med träningsformer som är utomhus. De ger ett mervärde, så att man medvetet eller omedvetet känner att man får ut mer av träningen, säger Maja Myrén.

Längdskidåkning rekommenderas som fysisk aktivitet på recept till personer med reumatisk diagnos, tillsammans med cykling, stavgång och vattengympa. Det ger en allsidig träning – även flåset och hjärtat får sitt – samtidigt som det är skonsamt mot lederna. Man tränar också rörligheten.

– Med rätt teknik får man ut höftrörligheten på ett bra sätt. Längdåkning kräver också bra kroppskontroll, så även balansen blir tränad, säger Maja Myrén. För att inte snedbelasta lederna i onödan kan det dock vara extra viktigt för den som har en reumatisk diagnos att använda rätt teknik. Ett tips för nybörjare är att ta några lektioner innan man ger sig ut i spåret. Många skidklubbar erbjuder lektioner, och det finns också många elitskidåkare som extraknäcker som tränare. 

Att ta en eller två lektioner och gå igenom grunderna kan räcka långt, enligt Maja Myrén. 
– Då får man ut mycket mer av skidåkningen, säger hon. En annan viktig sak att tänka på är att inte gå ut för hårt i början. Börja på platt mark och sätt upp en tidsgräns för hur länge du ska vara ute.

– Det är lätt att tänka att man vill stanna ute en stund när man väl har klätt på sig och vallat skidorna. Men mitt råd är att försöka tänka bort det och bara köra korta pass i början. Annars finns risken att man tar ut sig och inte vill göra om det igen, säger Maja Myrén.

Stavgång är också en sport som passar utmärkt för den som har en reumatisk sjukdom, året runt. Det kan till och med vara extra bra på vintern eftersom stavarna är bra för balansen när det är halt. På de allra flesta stavar sitter också en pigg under gummiproppen längst ner, som ger fäste i snö och is. Skridskor och långfärdsskridskor kan också fungera, men då gäller det att behärska tekniken och göra skären på rätt sätt, så att knän och fotleder inte belastas felaktigt. Slalom kan vara tufft för knäna, men har man varit slalomåkare tidigare finns det ingen anledning att sluta för att man fått en reumatisk diagnos, enligt Maja Myrén.

– Vi förespråkar att man i så stor utsträckning som möjligt ska fortsätta med sådant man tycker om och som ger en livskvalitet, och i stället anpassa intensiteten och träna upp sig så att man klarar av det. Hos en sjukgymnast kan du få ett träningsprogram som specifikt tränar knän och lår, de kroppsdelar som annars kan ta en del stryk, säger hon.

Texten är ursprungligen publicerad i Reumatikervärlden, nr 1, 2013

Relaterade artiklar

Visa fler