Diagnoser A–Ö

Adiposa dolorosa, Dercums sjukdom, är en ovanlig sjukdom som ger upphov till smärta hos den person som drabbas. Sjukdomen är vanligare hos kvinnor och den är kopplad till övervikt. Symtomlindrande behandling är bland annat värme och akupunktur.

Adult Stills sjukdom kännetecknas av dagliga febertoppar under en längre period, samt led- och muskelsmärta, trötthet och millimeterstora rosa utslag över mage, överarmar och lår. Sjukdomen behandlas med antiinflammatoriska samt smärtstillande läkemedel.

Allergisk granulomatos, Churg-Strauss syndrom eller eosinofil granulomatös vaskulit är en ovanlig sjukdom med astma och allergisk snuva som typiska symtom.

Allergisk vaskulit, kutan leukocytoklastisk vaskulit är ett tillstånd som i högre grad drabbar personer med reumatisk sjukdom. Symtom uppkommer ofta som en läkemedelsreaktion med millimeterstora, punktformiga hudblödningar eller blåmärken, framför allt på underbenen som försvinner ett par dagar efter det att medicinering upphört.

Ankyloserande spondylit (AS), tidigare kallad Bechterews sjukdom, är en inflammatorisk sjukdom i bäcken- och ryggleder som drabbar ungefär 0,5 procent av befolkningen. Sjukdomen är vanligare hos män och ofta insjuknar man tidigt i livet. Molande värk i korsryggen och morgonstelhet i kroppen är vanliga tidiga symtom. Fysisk träning är viktigt för att inte sjukdomen ska förvärras.

Antifosfolipidsyndromet (APS) är en sjukdom som oftast är kopplad till en annan reumatisk sjukdom som SLE, reumatoid artrit, systemisk skleros, temporalarterit med fler. Sjukdomen leder ofta till blodproppar i de djupa venerna och kan även ge upphov till lilablåfläckiga hudutslag, s.k. livedo reticularis. APS behandlas med läkemedel som minskar risken för blodproppar.

Artrit vid inflammatorisk tarmsjukdom ger typiska symtom som asymmetrisk artrit i de små lederna. Sjukdomen kan blossa upp i samband med en högaktiv tarminflammation. Behandlingen går ut på att dämpa inflammationen, främst med kortisonpreparat.

Artroosteit uppkommer vid hudsjukdomen palmoplantar pustulos (PPP). Tillståndet ger blåsor på handflator och/eller fotsulor som försvinner efter några dagar och lämnar bruna fläckar. Artroosteit behandlas endast med symtomlindrande mediciner.

Artros är den vanligaste formen av reumatisk ledsjukdom i Sverige. Artros innebär en obalans mellan nedbrytning och uppbyggnad av ledbrosket som leder till bristande funktion i leden.

Bakercysta är ett ofarligt tillstånd som drabbar personer med tidigare knäproblem eller reumatiska sjukdomar som reumatoid artrit. Vanligtvis lämnas cystan som sitter på baksidan av knäet, obehandlad för självläkning.

Varje år insjuknar drygt 200 barn i juvenil idiopatisk artrit (JIA). Typiska symtom är att en eller flera leder svullnar för att sedan bli röda och varma. Det finns flera sätt att behandla sjukdomen på, med målet att dämpa inflammationen, öka rörligheten och minska risken för framtida funktionsnedsättningar.

Behçets sjukdom är en ovanlig sjukdom i Norden som karakteriseras av smärtsamma sår i munnen och på könsorgan, samt inflammation i ögonen.

Borreliaartrit är en komplikation i samband med borreliainfektion. Sjukdomen yttrar sig genom att leder svullnar upp och värker för att sedan återgå till det normala i återupprepade attacker. Borreliaatrit behandlas med antibiotika.

Artrosförändringar i fingrarnas mellanleder kallas Bouchards knutor. 

Symtom: Artrosförändringar i fingrarnas mellanleder.Mer information kan du läsa under artros.

Bursit är inflammation i bursan, det vill säga den slemsäck som omger flera av kroppens stora leder. Typiska tecken är svullnad och ömhet kring en led samt minskad rörlighet. Bursit behandlas genom punktering av bursan, ibland med tilläggsinjicering av kortison.

Celiaki, eller glutenintolerans drabbar ungefär 1 % av befolkningen. Sjukdomen påverkar tunntarmen och gör att näringsämnen inte tas upp som de ska, vilket leder till avmagring och bristsjukdomar. Vid celiaki förekommer ibland även ledbesvär.Vem drabbas

Personer som lider av celiaki, glutenintolerans kan drabbas av denna diagnos. Vanliga symptom är ledbesvär i kombination med tarmbesvär som försvinner när glutenfri kost introduceras.

Det du själv kan göra för att lindra besvären är att äta glutenfri kost.

CNS-vaskuliter innebär inflammation i blodkärlen i det centrala nervsystemet (CNS). Det är framför allt hjärnan som drabbas. Detta är en sjukdom som kan uppstå till följd av infektioner eller vid systemsjukdomar men den kan även uppkomma utan känd bakomliggande orsak. Symtom är huvudvärk i kombination med illamående och kräkningar. Sjukdomen behandlas med kortison och antireumatiska läkemedel.

Cogans syndrom är en specifik form av polyarteritis nodosa och den kännetecknas av ögoninflammation samt vaskulit i innerörat, med hörsel- och balansrubbning som följd. 

Symptom kan vara ögoninflammation och vaskulit, blodkärlsinflammation, i innerörat med hörsel- och balansrubbning som följd. 

Ögoninflammationen behandlas separat. I övrigt ges samma behandling som vid polyarteritis nodosa det vill säga höga doser kortison i kombination med immunhämmande läkemedel.

Dermatomyosit (DM) är en beteckning på polymyosit med samtidiga symtom från huden. Sjukdomen karakteriseras av blålila millimeterstora upphöjda knottror på knogarna (Gottrons papler).

DISH, Forestiers sjukdom, drabbar framförallt äldre män. Vanliga symtom är smärta och stelhet i ryggen. Stillasittande liv samt kallt och fuktigt väder påverkar sjukdomen negativt. Sjukdomen behandlas främst med antiinflammatoriska läkemedel. Egenvård i form av rörelse och motion är mycket viktigt.

Diskoid lupus kan vara en del av systemisk lupus erythematosus, SLE, eller så kallade diskoida utslag. Det är skiv- eller ringformade, fjällande hudutslag som framför allt förekommer på områden som utsatts för sol.

Dupuytrens kontraktur kallas ett tillstånd där den hinna som omger musklerna i handflatan (fascia) av okänd orsak förtjockas och förkortas. Detta kan leda till att handen dras ihop och behandling består i att den förtjockade hinnan avlägsnas om besvären är mycket svåra.

Ehlers-Danlos syndrom, EDS, är en bindvävssjukdom. Bindväven är det som håller ihop och ger stadga åt vävnader och organ i kroppen. EDS karaktäriseras av överrörlighet i lederna, uttöjbar och känslig hud, smärta och vid en mer ovanlig variant påverkas kärlen. Sjukdomen är ovanlig och det finns inga uppskattningar om hur många som har den i Sverige.

Eosinofil fascit påminner om systemisk skleros (sklerodermi). Vid sjukdomen blir den hinna som omger muskeln inflammerad. Det är en ovanlig sjukdom som främst drabbar män. Symtomen är bland annat små hårda knottror på huden, samt att huden stelnar. Kortison kan lindra symtomen.

Epikondylit är mest känt som tennis- eller golfarmbåge. Sjukdomen uppstår vid monoton belastning av armbågsleden och inte endast vid de nämnda sporterna. Kännetecknas av plötslig smärta kring armbågsleden. Det är viktigt att undvika rörelser som gör ont.

Fibromyalgi är en livslång sjukdom som oftast drabbar kvinnor. Symtom på sjukdomen är smärta i kroppens mjuka delar, men även onormal trötthet och tarmproblem är vanliga. Värme och stretching minskar smärtorna, medan kyla och stress förvärrar dem. Att ge verktyg för att leva med sjukdomen och smärtan är en viktig del i behandlingen. Fysisk träning ger bra smärtlindring.

Frozen shoulder, på svenska frusen skuldra, är en inflammation vid axelleden. Främst kvinnor drabbas och sjukdomen är vanligare hos personer med diabetes. Symtom är smärta och rörelseförsämring i axeln. Det är viktigt att träna axeln och musklerna för att stelheten i leden inte ska öka.

Gikt, artritis urica, är en relativt vanlig sjukdom som akut behandlas med inflammationsdämpande och smärtlindrande läkemedel. Sjukdomen uppkommer genom en obalans av urinsyra, urat. Giktbesvär kan ibland mildras genom minskat intag av exempelvis rött kött och alkohol (främst öl).

Artrosförändringar i fingrarnas ytterleder som gör att de blir knotiga, stela och ömma kallas Heberdens knutor. Vanliga symptom är Artrosförändringar i fingrarnas ytterleder som gör att de blir knotiga, stela och ömma.

Dermatomyosit (DM) är en beteckning på polymyosit med samtidiga symtom från huden. Sjukdomen karakteriseras av blålila millimeterstora upphöjda knottror på knogarna (Gottrons papler).

Granulomatos med polyangit (GPA), tidigare Wegners granulomatos, är en sällsynt sjukdom som är något vanligare bland män. Typiska tecken är en långdragen infektion i luftvägarna som inte ger med sig trots behandling. Led- och muskelbesvär, njurinflammation, hudförändringar är andra vanliga tecken. Sjukdomen behandlas med antireumatiska läkemedel.

Henoch-Schönlein purpura drabbar framförallt barn och ungdomar. Typiska symtom är små upphöjda blåmärken (purpura), inflammation i knä- och fotleder, magsmärtor och blödning från tarmen. Sjukdomen behandlas främst med smärtstillande läkemedel och genom att avlasta drabbade leder.

HIV-artrit är en samlingsdiagnos för tillstånd hos personer med HIV-infektion som även har led- och muskelsmärta.

Infektiös artrit innebär att en led infekterats av mikroorganismer (bakterier, virus, svamp eller parasiter). Sjukdomen är mycket ovanlig och drabbar i regel bara personer med nedsatt immunförsvar. Hastigt insjuknande i hög feber och hastig svullnad kombinerat med svår ledsmärta är typiska symtom. Infektiös artrit behandlas med antibiotika.

Inklusionskroppsmyosit är en ovanlig sjukdom som karaktäriseras av att den främst drabbar män över 50 år. Symtom är muskelsvaghet längst ut i armar och ben. Den behandling som rekommenderas är sjukgymnastik.

Jättecellsarterit är uppdelat i två sjukdomstillstånd, polymyalgia reumatika (PMR) och temporalarterit (TA). PMR och TA kan förekomma var för sig eller tillsammans. Sjukdomen är relativt vanlig och kännetecknas generellt av feber, trött- och aptitlöshet. PMR ger svår värk i de stora muskelgruppera och TA svår huvudvärk. Behandling för jättecellsarterit är medicinering med kortison.

Varje år insjuknar drygt 200 barn i juvenil idiopatisk artrit (JIA). Typiska symtom är att en eller flera leder svullnar för att sedan bli röda och varma. Det finns flera sätt att behandla sjukdomen på, med målet att dämpa inflammationen, öka rörligheten och minska risken för framtida funktionsnedsättningar.

Kalkaxel, kallas också tendinitis calcarea, är en smärtsam inflammation i axeln som orsakas av kalkkristaller. Ofta hämmas rörligheten i axeln. Tillståndet behandlas med kortisoninjektioner.

I karpaltunneln går en av handens viktigaste nerver. Vid karpaltunnelsyndrom svullnar strukturerna kring tunneln vilket gör att nerven kläms. Detta leder till domningar och smärta i handen. Besvären behandlas med antiinflammatoriska läkemedel och kortison.

Kawasakis sjukdom drabbar främst små barn. Sjukdomen ger hög feber, kramper och hudutslag. Akut finns det risk för inflammation i hjärtat. Behandlas med intravenöst immunglobulin i kombination med acetylsalicylsyra.

En grupp diarrésjukdomar samlas under namnet mikroskopisk kolit. De två vanligaste sjukdomarna är kollagen kolit och lymfocytär kolit.

Kostokondrit är inflammation i det brosk som förbinder revben med bröstben. Om två eller flera brosk är inflammerade samtidigt utan att vara svullna kallas det kostokondrit. Om brosken dessutom är svullet kallas det Tietzes syndrom. I båda fallen blir resultatet smärta på framsidan av brösttkorgen som behandlas med antiinflammatoriska läkemedel.

Kristallartriter är ett samlingsnamn för inflammation i leder som beror på frisättning av kristaller i ledhålan. Gikt är den vanligaste av dessa sjukdomar. Andra kristallartriter är pyrofosfatartrit, Milwaukee-skuldra och tendinitis calcarea.

Kryoglobulinemisk vaskulit ger små upphöjda blåmärken i kombination med ledvärk, förstorad lever och mjälte samt Raynauds fenomen. Sjukdomen behandlas i första hand med kortison.

Personer med inflammatorisk tarmsjukdom som Crohns sjukdom och ulcerös kolit utvecklar ofta artrit. Artriten drabbar oftast små leder och behandlas med kortison.

Lumbago, ryggskott, är en tillfällig eller långvarig smärta i korsryggen. Smärtan beror oftast på en muskelsträckning.

En grupp diarrésjukdomar samlas under namnet mikroskopisk kolit. De två vanligaste sjukdomarna är kollagen kolit och lymfocytär kolit.

Mikroskopisk polyangit angriper de små blodkärlen i framför allt njure och lunga. Utan behandlig förstörs njurarna snabbt. MPO kan också ge led- och muskelvärk.

MCTD är en bindvävssjukdom som ger varierande symtom. Vanligast är ledvärk, artrit, muskelvärk och muskelinflammation. Behandlingen anpassas efter vilken del av kroppen som är involverad.

Mykoplasmaartrit uppkommer i samband med lunginflammation orsakad av mykoplasma.

Myofaciellt smärtsyndrom är en form av fibromyalgi som drabbar en del av kroppen. I den drabbade kroppsdelen känns molande smärta med utstrålning och pirrningar. Behandlingen består av smärtlindring och sjukgymnastik.

Myosit är muskelinflammation som leder till muskelsvaghet i ben och armar samt smärta i musklerna. Även leder och lungor kan påverkas. Behandlingen består av kortison och cellhämmande läkemedel.

Osteoporos eller benskörhet är en mycket vanlig sjukdom i Sverige som drabbar varannan kvinna och var fjärde man. Förebyggande insatser som hindrar utveckling av sjukdomen och minskar risken för frakturer är mycket viktiga och avser bland annat kostråd och fysisk aktivitet. Det finns idag läkemedel för behandling av osteoporos och nya läkemedel är under utveckling.

Palindrom reumatism ger plötsliga attacker av värk och svullnad i enstaka leder. Antiinflammatorisk behandling fungerar dåligt. Malariamedicin kan fungera i förebyggande syfte.

Polyarteritis nodosa (PAN), som också kallas panarteritis nodosa, periarteritis nodosa, är en ovanlig sjukdom som ger kärlförträngningar. Följden blir försämrad blodtillförsel i det organ kärlen sitter i och ger symtom som led- och muskelvärk, avmagring och högt blodtryck. Sjukdomen behandlas med kortison och immunhämmande läkemedel. 

Polykondrit är en ovanlig sjukdom som orsakar broskinflammation framför allt i näsa och ytteröron. Inflammationen leder bland annat till deformiteter i öra och näsa, ögoninflammation och artrit. Tillståndet behandlas i första hand med antiinflammatoriska läkemedel.

Polymyosit är en inflammatorisk muskelsjukdom som framför allt ger muskelsvaghet i höft och skuldror. Sjukdomen behandlas med kortison och immunhämmande läkemedel.

Poststreptokockartrit kan uppkomma som en följd av en streptokockinfektion. Tillståndet ger artrit i flera leder och behandlas med antiinflammatoriska läkemedel.

Psoriasisartrit (PsA) är en ledinflammation som drabbar cirka 30 % av personer med psoriasis. Det är framför allt fingrar och tår som angrips men även länd- eller halsrygg kan påverkas.

Pyrofosfatartrit ger upphov till inflammation och pyrofosfatkristaller i någon av de större lederna. Detta medför svullnad och smärta i leden. Tillståndet behandlas med antiinflammatoriska läkemedel.

Raynauds fenomen innebär att fingrar och tår vitnar och domnar när de utsätts för kyla, fukt eller stress. Fenomenet är vanligt vid systemisk skleros (sklerodermi).

Reaktiv artrit är en ledinflammation som uppstår efter en bakterieinfektion. Förutom leder kan även hud, slemhinnor och ögon drabbas. Behandlingen består i att lindra symtomen genom antiinflammatoriska läkemedel och sjukgymnastik.

Reumatism är ett samlingsnamn för ett 80-tal diagnoser och ännu fler sjukdomstillstånd. I Sverige är cirka 1 miljon människor drabbade av en reumatisk sjukdom. 

Reumatisk feber kan uppstå efter en halsinfektion med streptokocker. Symtom är feber och artrit i flera leder. Reumatisk feber är nu mycket ovanlig i Sverige eftersom bakterieinfektioner behandlas med antibiotika.

Reumatoid artrit kallas också ledgångsreumatism. Inflammation orsakar framför allt värk och stelhet i leder men kan även drabba andra organ. Sjukdomen behandlas med rörelseträning samt antiinflammatoriska, antireumatiska och biologiska läkemedel och kortison.

Vid Sjögrens syndrom (SS) är körtlar i kroppen inflammerade vilket kan ge en mängd olika symtom. Huvudsymtomen är muntorrhet, torra ögon och kronisk trötthet. Den behandling som finns är symtomdämpande.

Sklerodaktylit är bindvävsinlagringar på händer och fötter och är ett symtom för systemisk skleros (sklerodermi).

Spondylos, spondylartros, är brosk- och/eller benförändringar i ryggradens leder. Spondylos är en form av artros.

Adult Stills sjukdom kännetecknas av dagliga febertoppar under en längre period, samt led- och muskelsmärta, trötthet och millimeterstora rosa utslag över mage, överarmar och lår. Sjukdomen behandlas med antiinflammatoriska samt smärtstillande läkemedel.

SLE är en sjukdom som främst drabbar kvinnor och insjuknandet sker ofta redan före klimakteriet, men den kan debutera vid alla åldrar. Symtom på SLE är svår trötthet, feber, minskad aptit, viktnedgång och engagemang av inre organ. Symtomen uppträder ofta i skov. Sjukdomen diagnostiseras med hjälp av 11 kriterier. Blodprov mot olika markörer används också för att säkerställa diagnosen. Det är bland annat viktigt att undvika solljus vid SLE.

Systemisk skleros (sklerodermi) är en systemisk sjukdom som drabbar fler kvinnor än män. En störning i immunförsvaret gör att kroppen tillverkar för mycket bindväv som kan lagras in i hud, inre organ och blodkärl. Det vanligaste symtomet är förtjockad och stel hud.

Takayasus arterit innebär inflammation i stora kroppspulsådern, vilket ger försämrat blodflöde. Symtom är bland annat viktnedgång, muskel- och ledvärk samt kalla och bleka händer. Den viktigaste behandlingen är kortison men även antireumatiska läkemedel förekommer.

Tendinit innebär inflammation i en sena. Senan är öm och kan smärta rejält vid rörelse. Tillståndet behandlas genom vila och sjukgymnastik. Vid behov används antiinflammatoriska läkemedel och kortisoninjektioner.

Tenosynovit, senskideinflammation, uppkommer på grund av överansträngning eller i samband med andra reumatiska sjukdomar. Tillståndet ger svullnad, smärta vid rörelser och ömhet vid tryck. Behandlingen består vanligen av avlastning och antiinflammatoriska läkemedel.

Kostokondrit är inflammation i det brosk som förbinder revben med bröstben. Om två eller flera brosk är inflammerade samtidigt utan att vara svullna kallas det kostokondrit. Om brosken dessutom är svullet kallas det Tietzes syndrom. I båda fallen blir resultatet smärta på framsidan av brösttkorgen som behandlas med antiinflammatoriska läkemedel.

Diagnosen UCTD (undifferentiated tissue disease) ställs när det finns tecken på inflammatorisk bindvävsjukdom och positiv ANA (autoantikroppar). Behandlingen beror på vilket organ som är drabbat.

Urtikariell vaskulit ger kliande hudutslag som finns kvar upp till fyra dagar. Andra vanliga symtom är feber, led- och muskelvärk. Specifika blodprover samt hudbiopsier används för att ställa diagnosen. Tillståndet behandlas främst med kortison.

Virusartrit orsakas av en virusinfektion och ger reumatiska symtom framför allt i små leder och knän. Sjukdomen behandlas med smärtlindring och inflammationshämmande läkemedel.