Är jag frisk nu, Anna Hedborg?!

Reumatikerförbundet har med intresse följt regeringens arbete kring sjukförsäkringen. Nu går vi in i vad som kan ses som den sista akten i detta drama. Regissören är Cristina Husmark Persson och hennes departement och inför sista akten har de tagit hjälp av Anna Hedborg. Skådespelarna i denna föreställning är de som drabbats av skada eller sjukdom i Sverige, skriver Anne Carlsson på Dagens Medicins debattsida. 

Är jag frisk nu, Anna Hedborg?!


Publicerad i Dagens Medicin, 2009-11-18

Reumatikerförbundet har med intresse följt regeringens arbete kring sjukförsäkringen. Nu går vi in i vad som kan ses som den sista akten i detta drama. Regissören är Cristina Husmark Persson och hennes departement och inför sista akten har de tagit hjälp av Anna Hedborg. Skådespelarna i denna föreställning är de som drabbats av skada eller sjukdom i Sverige.

Det måste med all rätt konstateras att sjukförsäkringen på intet sätt fungerat optimalt tidigare, så det fanns all anledning att se över försäkringen.
Anna Hedborg skriver i sin utredning att "arbetsförmåga uppstår i individens möte med bestämda uppgifter i en speciell miljö". Det är nog rätt och riktigt i de flesta fall. Men för personer med reumatiska sjukdomar kan arbetsförmågan variera över tid. Allt från dag till dag till olika tider på året. Inom reumatologin talar man i dagligt tal om att patienten har ett "skov".

Det kan innebära plötsliga begränsningar i arbetsförmågan. Ingenstans i Anna Hedborgs utredning får vi svar på hur personer med kroniska sjukdomar ska bedömas utifrån de nya begrepp Anna Hedborg vill föreslå.

Ett av begreppen är "medicinska förutsättningar för arbete". Vem ska bedöma om dessa föreligger? Det medicinska teamet på försäkringskassan? Inte ens inom primärvården finns god kännedom om de reumatiska sjukdomarna och de konsekvenser de medför. Under vinterhalvåret har många reumatiker ofta en tuff period, med återkommande skov. Då är det inte roligt att, som en av våra medlemmar fick höra i primärvården, få diagnosen vinterdepression och beskedet att det inte är något man sjukskriver för.

Hur är det då med begreppet försörjningsförmåga? Det ska, vad vi förstått, framförallt användas för bedömning av de som varit sjukskrivna i mer än 365 dagar. Här kommer också perspektiven utbildning, erfarenheter och ålder in. Vi kan ta en av våra unga medlemmar i Reumatikerförbundet som exempel.

Lisa är 27 år och arbetar som läkarsekreterare på ett av Stockholms största sjukhus. Hon arbetar 75 procent och har aktivitetsersättning på 25 procent på grund av nedsatt arbetsförmåga, med anledning av den reumatism som hon fick redan som barn. Hon har genomgått 35-40 operationer i sitt liv men skriver inte sämre än de andra sekreterarna.

Trots sin sjukdom har hon skaffat sig utbildning och har i konkurrens med andra fått det arbete hon utbildat sig till och vill ha. När hon fyller 30 år upphör hennes aktivitetsersättning. Ska hon då prövas mot hela arbetsmarknaden för att kunna uppfylla kravet att arbeta heltid utifrån begreppet försörjningsförmåga? Det finns säkert ett arbete som är mindre kvalificerat och som inte är så krävande, någonstans i Sverige. Ska hon förvägras att arbeta med det hon utbildat sig till och som hon också klarar av? Eller ska hon tvingas leva på en 75 procents lön när ersättningen upphör? Ska hon bli straffad för att hon har haft oturen att drabbas av en reumatisk sjukdom?

Reumatikerförbundet representerar 55 000 medlemmar och det finns ungefär 1 miljon i Sverige som lever med en reumatisk sjukdom. Människor med reumatiska sjukdomar både vill och kan arbeta. Tyvärr tillåter inte sjukdomen vissa av oss att arbeta heltid och med vilket arbete som helst. Det har tyvärr sina begränsningar att drabbas av en kronisk reumatisk sjukdom.

Anne Carlsson, ordförande Reumatikerförbundet

Relaterade artiklar

Visa fler