Dagens Medicin: Slå hål på farliga myter om artros

Artrosskolor visar goda resultat och borde vara prioriterade i vården, skriver fyra debattörer i dag på Artrosdagen den 2 juni.

Artros är den vanligaste folksjukdomen i Sverige och den kommer att bli ännu vanligare, visar ny forskning från Lunds universitet. Inom en snar framtid har var tredje person över 45 år uppsökt läkare och fått diagnosen artros.

Vi som undertecknar artikeln hanterar dagligen myter som omgärdar sjukdomen artros. Den mest seglivade myten är att artros beror på förslitning och naturligt åldrande. Det är en farlig myt därför att den sänder signalen att man inte kan göra något åt besvären.

Många patienter avstår fysiska aktiviteter därför att de är rädda att skada leden ytterligare. I själva verket förhåller det sig precis tvärtom. Genom träning stärks musklerna runtom leden som leder till minskad smärta och förbättrad funktion.

I dag är det i första hand på artrosskolor som patienter får nödvändig och värdefull kunskap om artros och hur den behandlas samt individuellt anpassad träning som ger bättre hälsorelaterad livskvalitet. Artrosskolorna leds av speciellt utbildade fysioterapeuter och arbetsterapeuter i primärvården, och oftast även av Reumatikerförbundets artrosinstruktörer.

I flera år har rapporter som utvärderat artrosskolorna visat att verksamheterna har god effekt exempelvis på patienternas förmåga att hantera sin smärta. Uppemot var femte patient slutar med ledrelaterade läkemedel efter artrosskola, samtidigt som smärtan efter ett år minskar med cirka 30 procent. I genomsnitt var 25 procent av de patienter som var sjukskrivna när de började artrosskolan åter i arbete ett år senare.

Med så goda resultat borde artrosskolorna vara prioriterade i vården. Dessvärre är tillgången på artrosskolor ojämn och på de platser där artrosskolor finns är det fortfarande alldeles för få patienter som erbjuds plats som första behandling vid artros. Detta trots att det har varit remissfritt till fysioterapeut sedan 2009 och att Läkemedelsverkets rekommendationer för behandling av artros har förespråkat information och träning som första åtgärd sedan 2008. I dagsläget skattas att cirka 20 procent av dem som behöver artrosskola också ges möjlighet.

Bristen på och tillgänglighet till artrosskolor är ett exempel på när riktlinjer på statlig nivå inte matchar den verklighet som artrospatienter möter i vården. En undersökning från Reumatikerförbundet och NetDoktor visar att endast var tredje patient hade fått ett erbjudande om att delta i artrosskola. Dagsläget är till exempel att var tredje artrospatient avstår fysisk aktivitet som gör dem andfådda. Artrospatienter är också en grupp som självmedicinerar med olika smärtstillande preparat, både de som finns receptfritt på apotek och naturläkemedel. Vi misstänker att precis som i USA förskrivs även tyngre smärtstillande läkemedel, som opiater, till denna patientgrupp vilket är oroväckande.

Hinner vården rustas för att hantera framtidens artrospatienter? Går det att vända denna utveckling? Detta är utmaningen som vi står inför och vi har inte råd att låta bli att sätta in åtgärder.

Allt sammantaget gör att det finns all anledning att kräva att kunskapen inom sjukvården ökar kring artros både vad gäller att få tydlig information om vad artros är och att det finns bra kunskap om hur den bör behandlas, som både ger smärtlindring, förbättrad fysisk aktivitet och därmed en bättre hälsa med ökad livskvalitet.

Skriven av: Kristin Blidberg, Leif Dahlberg, Martin Englund och Carina Thorstensson

Artikeln publicerades på Artrosdagen den 2 juni 2016 i Dagens Medicin.

 Läs artikeln på Dagens Medicins hemsida. 

Relaterade artiklar

Visa fler