Dagens Samhälle: Fördubbla investeringarna i medicinsk forskning

Det krävs strukturella förändringar och nya satsningar för att förbättra hälsan och bromsa kostnadsökningarna inom vården. Sverige måste agera kraftfullt om vi ska kunna återta en tätposition inom medicinsk forskning och få ut mer av varje forskningskrona. Det skriver 29 aktörer i ett gemensamt manifest inför regeringens kommande forskningsproposition.

Sverige har en hög ekonomisk tillväxt. Samtidigt kommer vårdkostnaderna att öka kraftigt under kommande år. De ökande kostnaderna beror bland annat på att befolkningen blir äldre, samtidigt som allt fler får kroniska sjukdomar. Över 80 procent av vårdkostnaderna beräknas vara relaterade till sådana sjukdomar.

För att förbättra hälsan och ha kontroll på kostnaderna måste vi både förebygga sjukdomar på ett bättre sätt och använda forskning och nya metoder för att få bättre behandlingsresultat.

Många länder satsar nu stort på medicinsk forskning och innovation för att öka hälsan i sina länder, men också för att locka till sig företagsinvesteringar, arbetstillfällen och öka skatte- och exportintäkterna. Studier visar att investeringarna lönar sig. Till exempel matchas en ökning med 1 dollar i statens investeringar i medicinsk grundforskning med privata investeringar i forskning och utveckling (FoU) motsvarande 8,38 dollar inom åtta år.
Mot denna bakgrund är det mycket allvarligt att Sverige riskerar att tappa sin position som en stark forskningsnation. Enligt ny statistik från EU-kommissionen minskade Sveriges totala investeringar i FoU från 3,30 till 3,16 procent av BNP mellan 2013 och 2014. Sverige har, sedan år 2000, haft den tredje lägsta tillväxttakten för FoU i relation till BNP bland samtliga 28 EU-länder. Vi kommer allt längre bort från Sveriges officiella mål om att öka FoU-andelen till 4 procent av BNP år 2020.

Den främsta förklaringen till att Sverige sackar efter är att företagen flyttar sin FoU till andra länder. För att öka Sveriges konkurrenskraft och samtidigt möta den stora samhällsutmaningen med ökande vårdkostnader vore det lämpligt att på sikt fördubbla de offentliga investeringarna i medicinsk forskning till att motsvara 4 öre per vårdkrona.

Men det räcker inte att öka resurserna. Det är också nödvändigt med strukturförändringar för att Sverige ska få ut mer av varje forskningskrona. I Agenda för hälsa och välstånd samverkar aktörer från alla delar av life science-systemet för att skapa bättre förutsättningar för forskning och innovation för att öka hälsan och välståndet i Sverige. Våra förslag är i korthet:

För att skapa en excellent forskning och utbildning vill vi förändra strukturen och underlaget för statens stöd till forskning vid lärosäten och justera meriteringssystemet. För den medicinska forskningen som bedrivs nära patienten, så kallad klinisk forskning, behövs tydliga karriärtjänster.För att få en kvalitetsdriven vård med patienten i fokus vill vi ha en bättre utvärdering av behandling, utbildning och forskning, där etik och patientsäkerhet är centralt. Vi vill införa ackreditering av universitetssjukvård, få en särskild fond för introduktion av innovativa metoder samt utveckla och harmonisera vårdens ersättningssystem. Det behövs också en nationell struktur som underlättar insamling, användning och delning av data och prover för att förbättra hälsa.För att få ett internationellt konkurrenskraftigt näringslivsklimat vill vi ha en skattepolitik som stimulerar forskning och utveckling i företag, skapa specialiserade forsknings- och behandlingscentra, säkerställa tillgång till kapital för små växande företag och stärka innovationsupphandlingen. I dag presenterar vi ett manifest där vi beskriver hur våra organisationer är redo att ta ansvar för de delar av förslagen som vi själva kan förändra. Nu hoppas vi att regeringen tar sitt ansvar för de delar som kräver politiska beslut. Hösten 2016 läggs en tioårig proposition för högre utbildning, forskning och innovation fram. Det är ett ypperligt tillfälle för den satsning som Sverige behöver, både finansiellt och strukturellt. Vi förväntar oss att se:

Starka och långsiktiga satsningar på utbildning och forskning som ger ett stort utrymme för nyfikenhet, driv, vetenskaplighet och excellens.

Bättre förutsättningar för ökat samspel mellan akademi, vård, företag och befolkningen, som ger attraktiva forskningsmiljöer och en hälso- och sjukvård i framkant.En satsning på digitalisering som ger en unik nationell plattform för forskning och kvalitetsutveckling inom hälsa.

Tillsammans kan vi göra Sverige till ett föregångsland inom hälso- och sjukvård. En global nyckelaktör som attraherar högkvalificerad kompetens och som blir en magnet för life science-investeringar. Vi har ingen tid att förlora, vare sig man ser till patienterna, vårdkostnaderna eller vårt gemensamma välstånd.

Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare Forska Sverige
Sune Larsson, FoU-direktör, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Karin Meyer, vd, Apotekarsocieteten
Ulrica Sehlstedt, partner Arthur D. Little
Maritha Sedvallson, förbundsordförande Astma och Allergiförbundet
Klas Kärre, professor samt ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd
Gunnar Németh, vice styrelseordförande Capio
Thomas Magnusson, ordförande Diabetesorganisationen i Sverige
Kristina Sparreljung, generalsekreterare Hjärt-Lungfonden
Yvonne Thomson, senior public affairs manager Janssen
Krister Björkegren, landstingsdirektör Landstinget i Kalmar
Anders Blanck, vd branschorganisationen LIF - de forskande läkemedelsföretagen
Johan Dabrosin Söderholm, dekanus Medicinska fakulteten, Linköpings universitet
Gunilla Westergren-Thorson, dekan, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet
Marie Aabö, vd Medtronic Sverige
Jacob Tellgren, vd MSD
Ivar de la Cruz, ordförande Naturvetarna
Katarina Johansson, ordförande Nätverket mot cancer
Malin Parkler, vd Pfizer AB
Gunnar Ahlberg, affärsutvecklingschef, Praktikertjänst
Peter Asplund, vd Quintiles
Beryl Svanberg, 1:e vice ordförande Reumatikerförbundet
Inger Ros, förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung
Jan Forslid, överläkare, Medicinska staben, Stockholms läns landsting
Kerstin Nilsson, ordförande Svenska Läkaresällskapet
Ulrika Lindstrand, förste vice förbundsordförande Sveriges Ingenjörer
Heidi Stensmyren, ordförande i Sveriges Läkarförbund
Lena Gustafsson, rektor Umeå universitet
Anders Sylvan, landstingsdirektör, Västerbottens läns landsting

Läs artikeln på Dagens Samhälles sida.

Relaterade artiklar

Visa fler