Upp till sex års väntan på diagnos för patienter med svåra ryggsjukdomar – är det acceptabelt

Reumatikerförbundet tillsammans med MSD arrangerade på torsdagen ett seminarium med titeln "Arbetsför men sjukskriven – rygga inte för problemen". Med utgångspunkt i Socialstyrelsens preliminära riktlinjer debatterades frågan om vad som bör göras för de hundratusentals svenskar som lider av kroniska ryggsjukdomar. 

I dag dröjer det upp till sex år för en patient med svår inflammatorisk ryggsjukdom att få rätt
diagnos, och långt ifrån alla får tillgång till de mest effektiva behandlingarna.

– Jag är väldigt oroad över att det i dag tar så enormt lång tid att få en riktig diagnos och rätt
behandling. De nya riktlinjerna är välkomna, men det gäller nu att se till att de också blir
verklighet. Som det är i dag kommer våra medlemmar med allvarliga ryggsjukdomar inte
igenom den första linjens sjukvård och får inte en diagnos och behandling i rätt tid, sade
Anne Carlsson, Reumatikerförbundets ordförande.

Under modererande av TV4-profilen och journalisten Lennart Ekdal diskuterade
representanter för alliansen, oppositionen, läkarkåren, Socialstyrelsen och
Reumatikerförbundet vad samhället och vården behöver förbättra för dessa patienter.

– Väntetiderna har varit sjukvårdens akilleshäl. Det handlar inte bara om tid till läkarbesök
och operationer, utan som vi sett i dag även om oacceptabelt lång tid tills du får din diagnos.
De nationella riktlinjerna blir ett viktigt verktyg för förändring och förbättring, sade Anders
Andersson, kristdemokratisk riksdagsledamot och ledamot av socialutskottet.

Den preliminära version av de nationella riktlinjer som Socialstyrelsen tagit fram för
rörelseorganens sjukdomar kommer, om de antas och sedan följs av landstingen och
sjukvården, att innebära flera förbättringar för patienter med kroniska inflammatoriska
ryggsjukdomar. Sjukvården kommer att få tillgång till effektiva diagnosverktyg och fler
patienter kommer även att få tillgång till de nya effektiva biologiska läkemedel som i dag
finns att tillgå.

– De nationella riktlinjerna är viktiga. Det yttersta syftet är att de ska bidra till en mer jämlik
vård. Riktlinjerna är genom sina prioriteringar bredare än specialistföreningarnas
behandlingsrekommendationer och ska fungera som underlag när politiker och beslutsfattare
planerar och beslutar om verksamheten, förklarade Lars-Erik Holm, Socialstyrelsens
generaldirektör.

Riktlinjerna kommer visserligen att innebära att mer pengar kommer att gå till dessa
patientgrupper, men panelen var ändå rörande överens om att de besparingar som
samhället skulle göra blir större, exempelvis genom att fler personer då kan undvika
långvarig sjukskrivning. Men då krävs det också att landstingen följer riktlinjerna, och att
resurser finns för uppföljning, granskning och utveckling av dem.

– Vi måste stärka patientens rättigheter. Behandling enligt de nationella riktlinjerna ska vara
något patienten ska ha rätt att kräva. Får man den inte i sitt eget landsting ska man kunna få 2
den i ett annat landsting, av en privat aktör eller till och med utomlands, sade Marie Wedin,
ordförande för Läkarförbundet.

Medverkande vid seminariet:
Lars-Erik Holm, generaldirektör Socialstyrelsen
Anders Andersson (KD), riksdagsledamot, ledamot socialutskottet
Anne Carlsson, ordförande Reumatikerförbundet
Mats Eriksson (M), ordförande sjukvårdsdelegationen, Sveriges Kommuner och Landsting
Anders Henriksson (S), landstingsstyrelsens ordförande, Landstinget i Kalmar län
Marie Wedin, ordförande Sveriges läkarförbund
Lennart Jacobsson, professor i reumatologi, överläkare Skånes universitetssjukhus

För mer information, vänligen kontakta:

Anne Carlsson, förbundsordförande, Reumatikerförbundet
070-522 25 65
anne.carlsson@reumatikerforbundet.org

Relaterade artiklar

Visa fler