Metodologitermer på svenska


BASLINJE
 (eng BASELINE) – Den initiala bedömningen i början av en “studie”. Effekten av en intervention (till exempel, en ny tablett) kan fastställas genom att jämföra värden vid baslinjen med uppföljningsvärden. 

BIAS (eng BIAS) – Någonting som snedvrider en process. Det kan vara ett möte där en persons åsikter kan vara snedvridna på grund av att han/hon bara favoriserar ett sätt att se på saker och ting, eller att resultaten av själva forskningsprocessen är snedvridna. Genom att exempelvis bara patienter som kan komma till sjukhuset har inkluderats är vissa studier snedvridna och resultaten kan inte generaliseras för patienter som är mindre rörliga och inte kan komma till sjukhuset som poliklinikpatienter. 

BIOMEDICINSK FORSKNING (eng BIOMEDICAL RESEARCH) – Vetenskaplig forskning som relaterar till och avser klinisk medicin. 

BLINDAD STUDIE (eng BLINDED TRIAL) – Princip som innebär att om du inte vet vilken behandling du får (du kanske får placebo) så kan du inte påverka resultaten. Enkelblind innebär att det bara är patienten som inte vet om han/hon får det verkliga läkemedlet eller placebo. Dubbelblind betyder att varken patienten eller vårdpersonalen (läkare, sköterska eller forskare) vet. 

COCHRANE (eng COCHRANE) – Cochrane-samarbetet är en internationell icke vinstdrivande forskningsorganisation vars syfte är att hjälpa människor att fatta informerade beslut om hälso- och sjukvård. Det är en registrerad stiftelse i Storbritannien. Namnet kommer från Archie Cochrane, en brittisk epidemiolog, som uppmärksammade vår gemensamma stora okunnighet om effekterna av hälso- och sjukvården. Han insåg att människor inte har lättillgänglig åtkomst till pålitliga översikter av tillgängliga bevis. 

COCHRANE-BIBLIOTEKET (eng COCHRANE LIBRARY) – En samling databaser publicerade på cd-skiva, cd-rom och internet som uppdateras varje kvartal. De innehåller följande databaser: Cochrane Database of Systematic Reviews, Cochrane Controlled Trials Register, Database of Abstracts of Reviews of Effects, Cochrane Review Methodology Database och information om Cochrane-samarbetet. 

COCHRANE BRUKARNÄTVERK (eng COCHRANE CONSUMER NETWORK) (CCN) – CCN:s webbplats innehåller en mängd hälso- och sjukvårdsinformation och annan information för att hjälpa människor förstå forskningen inom hälso- och sjukvård. Det är också en resurs för brukare och andra som vill engagera sig i samarbetet eller andra forskningsaktiviteter på hälso- och sjukvårdsområdet. 

COCHRANE-ÖVERSIKT (eng COCHRANE REVIEW) – En Cochrane-översikt är en systematisk, aktuell sammanfattning av pålitliga bevis om fördelarna och riskerna med hälso- och sjukvården. Cochrane-översikter ska hjälpa människor att fatta praktiska beslut. En översikt får bara kallas en ”Cochrane-översikt” om den finns i moderdatabasen hos Cochrane-samarbetet. Moderdatabasen består av moduler av översikter som lämnats av Cochrane-samarbetets granskningsgrupp (Collaborative Review Groups, CRG).

Översikterna till en av modulerna som utgör moderdatabasen är remitterade från CRG:s redaktörsgrupp, enligt beskrivningen i CRG-modulen. Granskarna följer riktlinjer som är publicerade i Cochrane-handboken. De specifika metoder som används i en översikt beskrivs i översiktstexten. Cochrane-översikter tas fram med hjälp av ett översiktshanteringsprogrammet som Cochrane-samarbetet tagit fram och följer ett strukturerat format som beskrivs i handboken för Cochrane-granskare. 

DELPHI-METOD (eng DELPHI-METOD) – Delphi-metoden är ett sätt att nå enighet genom strukturerad konsultation mellan en grupp människor som kan ha mycket olika perspektiv och expertområden. Metoden är särskilt användbar om det finns lite eller ingen publicerad information om det ämne som behandlas.

Till skillnad från mer välkända konsultationsmetoder, till exempel styrgrupper, innebär Delphi-metoden inte att deltagarna måste träffas fysiskt och det finns ingen gräns för hur många personer som kan vara delaktiga. Eftersom metoden är anonym kan man undvika ”maktkamper” då det inte finns någon möjlighet för en stark individ att på ett oskäligt sätt påverka gruppen, och människor kan ändra åsikt utan att förlora ansiktet. Metoden innebär också att många åsikter i en grupps svar kan kombineras och att undersökningen kan avslutas på kortast möjliga tid.

Delphi-metoden innebär att man använder frågeformulär för att garantera anonymitet. Dessa omfattar ett antal uttalanden som deltagarna ska svara på med ett rankingsystem. Svaren analyseras centralt och därefter får alla deltagarna feedback, som innebär att de enskilda deltagarna kan ändra sin åsikt och värdera om sina svar om de vill, utifrån de åsikter som angetts av gruppen. Processen upprepas tills enighet har nåtts. Slutligen nås ett statistiskt svar för varje uttalande som överensstämmer med gruppens åsikter. Resultatet kan därefter användas som en måttstock för att utveckla god praxis. 

DOMÄN (eng DOMAIN) – Brett mätområde (till exempel fysisk funktion). 

DUBBELBLIND (eng DOUBLE BLIND) - se: blindad studie. 

EFFEKT (eng EFFICACY) – Den omfattning som en behandling förbättrar resultaten under idealiska förhållanden, till exempel maximal effekt hos patienter som inte drabbades av några biverkningar och tog alla ordinerade läkemedel. 

EFFEKTIVITET (eng EFFECTIVENESS) – I den mån någonting faktiskt fungerar. 
Inom medicin är detta en exakt term och avser effektstorlek (se nedan). Effektiviteten för en specifik behandling kan uppskattas från relevant forskningslitteratur men många studier inkluderar inte patienter med samtidiga sjukdomar (det kan finnas flera exklusionskriterier) och effektstorleken kan således vara lägre i en typisk klinisk miljö. 

EFFEKTSTORLEK – SES (standardiserad effektstorlek) (eng EFFECT SIZE – SES (Standardized Effect Size)) – Ett enkelt sätt att fastställa graden av förbättring (eller omvänt) av en särskild behandling efter att hänsyn har tagits till eventuell placeboeffekt. Effektstorleken beräknas som kvoten av behandlingseffekten (genomsnittlig skillnad i behandlingsgruppen minus skillnader i placebogruppen) för den poolade standardavvikelsen för dessa skillnader. 

EMPIRISK (eng EMPIRICAL) – En behandling baserad på experiment och observation istället för på teori. I praktiken avser denna term behandlingar baserade på den enskilda läkarens erfarenhet och bedömning.

EVIDENSBASERAD MEDICIN (eng EVIDENCE BASED MEDICINE) – Evidensbaserad medicin är den samvetsgranna, explicita och omdömesgilla användningen av bästa aktuella bevis för att fatta beslut om vården för enskilda patienter. Användningen av evidensbaserad medicin innebär integration av individuell klinisk expertis med bästa tillgängliga externa kliniska bevis från systematisk forskning. 

Med individuell klinisk expertis avses den kunskap och bedömning som individuella läkare får genom klinisk erfarenhet och klinisk praxis. Med bästa tillgängliga externa kliniska bevis avses kliniskt relevant forskning, ofta från den grundläggande medicinforskningen, men i synnerhet från patientcentrerad klinisk forskning av noggrannhet och precision av diagnostiska tester (inklusive läkarundersökning), styrkan hos prognostiska markörer och effekt och säkerhet för terapeutiska, rehabiliterande och förebyggande behandlingar. Externa kliniska bevis både ogiltigförklarar tidigare accepterade diagnostiska tester och behandlingar och ersätter dem med nya som är mer kraftfulla, mer exakta, effektivare och säkrare. 

Det finns 4 nivåer av bevis som är allmänt erkända:

  1. Metastudier
  2. Kontrollerade studier (RCT)
  3. Observationsstudier
  4. Expertutlåtanden

Lit: Sacket, D. et al. Evidence based medicine: what it is and what it isn't (Editorial). British medical journal 1996: 312:71-72 

EXKLUSIONSKRITERIER (eng EXCLUSION CRITERIA) – I förväg definierade faktorer som exkluderar en person från en studie. Exempel: Kliniska studier exkluderar ofta patienter som av någon anledning inte kan komma på besök. Många studier exkluderar personer under 18 år. 

FALLSTUDIE (eng CASE STUDY) – Forskning baserad på en eller ett fåtal patienter. Fallstudier kan vara mycket detaljerade och är ett bra sätt att få information om sällsynta tillstånd eller sjukdomar. 

FOKUSGRUPP (eng FOCUS GROUP) – En forskningsmetod som innebär att man samlar in information från människor medan de diskuterar ett ämne i små grupper. 

GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPLIG FORSKNING (eng BASIC SCIENTIFIC RESEARCH) – Den här termen används vanligtvis för att skilja studier som omfattar verkliga patienter (till exempel en studie av en ny typ av fysioterapi, klinisk forskning) från arbete som utförs i ett provrör, på ett laboratorium (grundläggande vetenskaplig forskning).

HAWTHORNE-EFFEKT (eng HAWTHORNE EFFECT) – Baserad på en serie studier om produktivitet hos arbetare på en fabrik. Studien manipulerade olika förhållanden (till exempel lön, ljusnivåer, värme, raster), men varje ändring resulterade i genomsnitt till ökad produktivitet över tiden, inklusive en slutlig återgång till ursprungsförhållanden. Detta var sant för varje individuell arbetare och gruppen som genomsnitt. Det var påtagligt att de variabler som forskarna manipulerade inte var de enda och inte heller de dominerade orsakerna till produktivitet. En tolkning var att den viktiga effekten här var känslan av att vara studerad: det är det som numera kallas för ”Hawthorne-effekten”. 

HYPOTES (eng HYPOTHESIS) – En föreslagen mekanism som kan förklara ett känt faktum eller en känd observation. En hypotes kan testas av ett väl utformat forskningsprotokoll. Till skillnad från en teori finns inget stöd av direkta bevis; det är snarare den fråga vi ställer i forskningsstudien.

INFORMERAT SAMTYCKE (eng INFORMED CONSENT) – Beslut av en person att samtycka till en åtgärd som påverkar honom/henne. Beslutet är baserat på att personen har fått all information om situationen, t.ex. fördelarna, nackdelarna och de olika konsekvenserna. 

INKLUSIONSKRITERIER (eng INCLUSION CRITERIA) – De i förväg definierade egenskaperna som låter en person övervägas för deltagande i en studie. I en studie om osteoartrit kan inklusionskriterierna fastställas som smärta de flesta dagar under en månad och radiografiskt fastställd osteoartrit i den drabbade leden. 

KLINIMETRI (eng CLINIMETRY) – Vetenskapen om klinisk mätning. 

KLINISK STUDIE (eng CLINICAL TRIAL) – se även: Fallstudie, Kohortstudie, Randomiserad klinisk studie (RTC) och Grundläggande vetenskaplig forskning. Avser vanligtvis studier som är direkt användbara på patienter och deras vård eller studier som utförs på patienter istället för på ett laboratorium. 

KLINISKT RELEVANT (eng CLINICALLY RELEVANT) – En princip, ett faktum eller en studie som är direkt användbar i patientvården. Kan också avse betydelsen av en behandlingseffekt. En statistiskt signifikant behandlingseffekt kan till exempel vara kliniskt relevant eller inte. 

KOHORTSTUDIE (eng COHORT STUDY) – En forskningsmetod som innebär att man observerar händelser som omfattar en särskild grupp människor över tiden (till exempel en patientgrupps framsteg med en långvarig behandling) för att ta fram information som kan användas för att hitta långsiktiga strategier och effektiva behandlingar. 

KONTROLLERAD STUDIE (eng CONTROLLED STUDY) – Tidigt under den kliniska forskningens utveckling blev det tydligt att det kan vara väldigt svårt att ta reda på den verkliga effekten av en intervention eller behandling från den naturliga bakgrundsvariationen om hur patienten mår. Med andra ord kan patienten känna sig bättre eller sämre utan att det har något med studiebehandlingen att göra. De som utformar studier observerar ofta patienter eller frivilliga som inte har fått någon aktiv behandling och jämför deras framsteg med patienter som har fått behandling för att hantera detta problem. Den senare gruppen kallas kontrollgrupp och en sådan studie är en kontrollerad studie.

Dessa studier är ofta randomiserade (det är lika stor chans att hamna i behandlingsgruppen som i kontrollgruppen) och (dubbel- eller enkelblind) placebokontrollerade för att minimera bias. 

KONTROLLGRUPP (eng CONTROL GROUP) – se: kontrollerad studie. 

KVALITATIV FORSKNING (eng QUALITATIVE RESEARCH) – Forskning som samlar in information som är varierad, djup och omfattande. Den information som eftersöks handlar om hur någonting uppfattas eller upplevs och inte specifikt om fakta och siffror. Tyngdpunkten ligger på informationens kvalitet och djup. Dessa data kan samlas in i form av djupintervjuer eller observationer. Intervjuerna bandas och transkriptionerna analyseras systematiskt för att se vilka idéer som framkommer. 

KVANTITATIV FORSKNING (eng QUANTITATIVE RESEARCH) – Handlar om fakta, siffror och mätningar och resultatet blir data som lätt kan analyseras. Mätbara data samlas in från en mängd olika källor och det är analysen och tolkningen av förhållanden mellan dessa data som ger den information forskarna letar efter. Dessa data samlas in med hjälp av siffror, kanske genom svar på frågeformulär. Siffrorna undersöks därefter med statistiska tester för att se om resultaten är en följd av slumpen. 

LONGITUDINELL (eng LONGITUDINAL) – Mätningar som upprepas under lång tidsperiod. 

MEDLINE-ÖVERSIKT (eng MEDLINE-REVIEW) – Den bibliografiska databasen hos National Library of Medicine (USA). Innehåller 9 miljoner referenser av bibliografiska citat och författarabstrakt från cirka 3 900 aktuella biomedicinska publikationer. 
Direkt åtkomst: http://www.annrheumdis.com

METAANALYS (eng META-ANALYSIS) – En kombination av data från ett antal oberoende studier (vanligtvis från publicerad litteratur) och en sammanställning av sammanfattningar och slutsatser som tar upp ett särskilt ämne. Analysen syftar till att använda den ökade styrkan hos poolade data för att förtydliga den kunskap som finns om ämnet. Metaanalyser används ofta i systematiska översikter av effektstudier av medicinska behandlingar för att utvärdera den terapeutiska effektiviteten. Cochrane-översikter är metaanalyser. 

MINSTA DETEKTERBARA SKILLNAD – SDD (eng SMALLEST DETECTABLE DIFFERENCE – SDD)– som kan ses på röntgen. Används som en bas för att mäta minsta kliniskt viktiga skillnad (MCID). 

MINSTA KLINISKT VIKTIGA SKILLNAD (eng MINIMAL CLINICALLY IMPORTANT DIFFERENCE(MCID)) – En minsta kliniskt viktig (eller relevant) skillnad (MCID) kan definieras som den minsta skillnaden i poäng på en resultatmätning (till exempel smärta, handikapp, livskvalitet) som patienterna uppfattar som fördelaktiga. MCID kan användas som ett kriterium för att bedöma om en behandling har eventuella fördelaktiga effekter. (Se Jaeschke R, Singer J, Guyatt GH. Measurement of health status: ascertaining the minimal clinically important difference. Control Clin Trials 1989;10:407–15)

OVIKTAD (eng UNWEIGHTED) – All information som används har lika stor vikt eller betydelse. Exempelvis så har poäng på varje fråga i ett frågeformulär samma vikt vid sammanräkning av totalpoäng. 

PARADIGM (eng PARADIGM) – Ett sätt att tänka om ett särskilt problem eller ämne. Ett paradigm för behandling av en viss form av artrit kretsar till exempel kring tidig ”aggressiv” läkemedelsbehandling för att förbättra det långsiktiga resultatet för patienterna. 

PEER REVIEW (eng PEER REVIEW) – ”Sakkunnigbedömning”. Forskningsförslag och forskningsresultat granskas vanligtvis av ett antal oberoende personer som visserligen har ett intresse i forskningen, så att data, information och metoder kan verifieras från flera olika perspektiv. Brukare är ofta peer reviewers. De kanske inte kan lämna kommentarer om forskningsmetoden, men har värdefulla åsikter om huruvida forskningsämnet är viktigt för brukarna och om forskningen involverar brukare på rätt sätt. 

PLACEBO (eng PLACEBO) – En simulerad behandling. Om behandlingen är en tablett eller kapsel innehåller den ingen aktiv substans. De bästa placeboprodukterna är identiska med verkliga läkemedel och bevarar bildningen av antingen enkel- eller dubblinda studier. Placebo används för att hjälpa till att skilja den verkliga effekten av en aktiv substans från eventuella fördelar (eller biverkningar) som patienten kan uppleva av en slump eller enbart genom att ta tabletterna. 

PROSPEKTIV STUDIE (eng PROSPECTIVE STUDY) – En studie där patienterna väljs innan några data börjar samlas in. 

PROTOKOLL (eng PROTOCOL) – Den plan eller de uppställda steg som ska följas i en studie. Ett protokoll för en systematisk översikt ska till exempel beskriva den logiska grunden till översikten, målen och metoderna som ska användas för att lokalisera, välja och kritiskt bedöma studier och för att samla in och analysera data från de inkluderande studierna. 

RANDOMISERAD KONTROLLERAD STUDIE - (RCT) (Synonym: randomiserad klinisk studie) (eng RANDOMISED CONTROLLED TRIAL - (RCT) (Synonym: randomised clinical trial)) – Ett experiment som innebär att forskarna slumpmässigt delar in människor i grupper (till exempel behandlings- och kontrollgrupp) för att få eller inte få en eller flera interventioner att jämföra. Resultaten bedöms genom jämförelse av resultaten i behandlings- och kontrollgrupper. 

RESPONSIVITET (eng RESPONSIVENESS) – Förmågan hos ett instrument (metod, frågeformulär) att mäta en signifikant förändring hos någon bedömningsmetod över tiden. 

RESULTAT (eng OUTCOME) – Behandlingseffekten hos en patient som kan mätas på flera olika sätt. Objektiva mätningar (resultat) är oberoende av patientens uppfattning, till exempel röntgen, biologiska blodprov. Mer subjektiva resultat är baserade på patientens erfarenhet eller uppfattning, till exempel smärtbedömning eller frågeformulär om dagliga aktiviteter och hälsorelaterad livskvalitet. Resultatförväntan är en uppfattning om att vissa beteenden leder till ett visst resultat (till exempel om man anpassar sin livsstil så leder det till nedsatt trötthet) och är baserad på patientens kunskap om RA-behandling. 

RETROSPEKTIV STUDIE (eng RETROSPECTIVE STUDY) – En studie som innebär att man väljer patienter och därefter studerar deras journaler för att se vad som har hänt med dem. 

SENSITIVITET (eng SENSITIVITY) – Motsatsen till specificitet: den omfattning som ett test ger ”avvikande” resultat hos friska personer. Ett sensitivitetstest ger bara några få ”falska negativa” resultat. Sensitivitet och specificitet är utbytbara inom ett test om man byter brytpunkt. 

SIGNIFIKANT (eng SIGNIFICANT) – Vilken är den signifikanta skillnaden (förbättring eller förändring av sjukdomsaktivitet)? Det är viktigt att veta hur många patienter som verkligen förbättrats, det vill säga är ett bra gruppresultat baserat på ett stort antal patienter som förbättrats måttligt eller ett litet antal patienter med en avsevärd förbättring? I forskning visar statistiska tester om ett resultat uppkommit genom slumpen eller om det är otroligt att det har skett genom slumpen och därför sägas vara signifikant (till exempel en statistiskt signifikant förändring av smärta med ett nytt läkemedel). 

SPECIFICITET (eng SPECIFITY) – En klassisk term inom epidemilogin som betyder i vilken omfattning ett test ger "normala" resultat hos friska personer. Ett specifikt test ger bara ett fåtal ”falska positiva" resultat. 

SYSTEMATISK ÖVERSIKT (eng SYSTEMATIC REVIEW) – En översikt över en tydlig formulerad fråga som använder systematiska och explicita metoder för att identifiera, välja och kritiskt bedöma relevant forskning och för att samla in och analysera data från studier som är inkluderade i översikten.

Statistiska metoder (metaanalys) kan användas eller inte användas för att analysera och sammanfatta resultaten av de inkluderade studierna. Se även: Cochrane-översikt.

TRÄDMETOD (eng TREE APPROACH) – En trädalgoritm för att klassificera patienter i olika kategorier. 

TVÄRSNITT (eng CROSS-SECTIONAL) – En tvärsnittsstudie är en observationsstudie i vilken observationerna (till exempel svar på ett frågeformulär) sker vid ett enda tillfälle. Tvärsnittsstudier fokuserar i allmänhet på en enda grupp människor som är representativa för den befolkningsgrupp som är av intresse. Tvärsnittsstudier kan vara ett bra sätt att få en mängd information snabbt, men de anses inte vara lika kraftfulla som ”prospektiva” (eller longitudinella) studier i vilka patienter eller en sjukdomsprocess följs över tiden. 

VALIDITET – (extern) (eng VALIDITY – (external)) – Den omfattning forskningsresultaten kan generaliseras i för en bredare befolkning av intresse och användas i olika miljöer. (Bowling, 1997). 

VALIDITET – (intern) (eng VALIDITY – (internal)) – Ett instruments (metod, frågeformulär) förmåga att mäta det som ska mätas (eller vad vi tror eller förväntas mäta). Detta är vad som kallas “sanning” i Omeract-filtret. Validiteten hos ett instrument är inte tydlig. Exempel: Patienter med kroniska tillstånd har höga poäng på vissa frågeformulär om depression. Inte för att de är deprimerade, utan som en följd av påståenden som: ”Jag är alltid seg på morgonen”, ”Jag känner mig ofta trött" och ”Jag kan inte göra samma saker som tidigare”. Av detta skäl måste man dra slutsatsen att sådana frågeformulär inte är giltiga för RA-patienter. 

VARIABEL (eng VARIABLE) – En variabel är en faktor man mäter, till exempel smärta, depression, handikapp, CRP.

Olika variabler mäts på olika sätt, t.ex.:

  • Dikotoma eller ja-/nej-svar (till exempel levande eller död)
  • Kontinuerliga mätningar (till exempel längden kan vara 61cm, 61,25 cm eller 61,257 cm)
  • Diskreta mätningar måste vara hela siffror (till exempel antal barn kan inte vara 1,6!)
  • Kategorier som blå eller grön, ingen smärta eller viss smärta 

Variabler kan också betecknas som:

  • Primära – den huvudsakliga fråga studien ställer (t.ex. förändring av smärta)
  • Sekundära – nästa fråga du vill ställa (till exempel förändring av handikapp)
  • Kliniska – hälsostatus, till exempel smärta, handikapp
  • Demografiska – detaljer som ålder, kön, utbildningsnivå
  • Confounding – variabler som kan förvirra svaret (det tycks till exempel finnas ett samband mellan alkohol och lungcancer. Men det betyder inte att alkohol leder till lungcancer. Sambandet är egentligen det mellan rökning och lungcancer – alkohol förvirrar frågan eftersom det är mer troligt att personer som dricker alkohol också röker och därför får lungcancer). 

VERKNINGSGRAD (eng EFFICIENCY) – (Ett statistiskt mått). Den genomsnittliga förändringen av mätningen delad med standardavvikelsen (ett statistiskt mått på spridning) av förändringen. 

VIKTAD (eng WEIGHTED) – Den information som används har olika betydelse beroende på den “vikt” som varje information har tilldelats. Exempelvis kan poäng från enstaka frågor i ett frågeformulär multipliceras med olika i förväg fastställda faktorer för att skilja mellan deras betydelse vid sammanräkning av totalpoäng. 



Relaterade artiklar

Visa fler