Att följa reumatisk sjukdom (artros, RA), biokemiska, metodologiska och kliniska aspekter

I avhandlingen följs utvecklingen av artros och ledgångsreumatism, två av de vanligaste ledsjukdomarna som förorsakar mycket lidande. Resultaten av behandling är beroende av hur tidigt sjukdomarna upptäcks, diagnostiseras och hur de sedan följs över tid. Därför behövs flera olika väl utprovade modeller för att vården ska kunna tolka olika mätningar och finna relevanta förändringar i sjukdomens utveckling.

Många får artros, men först i ganska hög ålder. Kommer artros att öka i omfattning?
- Ja tyvärr, i värsta fall kan det bli en explosion, även om den sker med fördröjning – artros tar 10-20 år att utveckla. Skälet är att både fetma och skador i brosk och leder kan starta artrosprocessen. Fetma påverkar dubbelt, dels genom ökat tryck på olika leder men även på annat sätt. Det ser man genom att fetma även ger mer artros i händerna som ju inte är utsatta för något ökat tryck.

Går det att operera in nytt brosk i lederna?
- Idag finns det ingen möjliget att göra det, men vem vet vad som händer i framtiden.

Vad kan vi då göra för att slippa förstörda leder?
- För RA finns nya mediciner som man har sett minskar leddestruktionen. Men både vid RA och artros är träning A och O! Den kan i många fall göra underverk och till exempel minska värken! Sen gäller det att hålla vikten, tänka på vad man äter och att träna allsidigt. Råd som är bra för alla, inte bara för patienter med RA och artros.

Vad gör du nu?
- För tillfället forskar jag till stor del. Bland annat studerar jag förändringar av broskmarkörer tidigt i sjukdomsförloppet hos patienter med RA i den så kallade BARFOT-studien. Jag studerar även smärta hos personer med RA och dess påverkan på olika kliniska parametrar. Och så fortsätter vi att följa våra studiegrupper med knäsmärta för att studera artrosutvecklingen.

Inledning

Två av de prover som används för att få kunskap om hur sjukdomen utvecklas och i vilken utsträckning behandlingen är framgångsrik är CRP och COMP. För att få riktiga värden och veta vad som mäts är det viktigt veta under vilka förutsättningar proverna ska tas och att sedan kunna bedöma vad de säger.

COMP och CRP– vad är det?

COMP är ett protein som finns i brosk och som används för att mäta broskets omsättning, det vill säga uppbyggnad och nedbrytning. COMP mäts vid ledgångsreumatism (reumatoid artrit, RA) för att följa om brosket blir förstört, vilket kan ske även om inflammationen hålls i schack av olika mediciner.
CRP (C-reaktivt protein) är ett protein som när det stiger visar en pågående inflammation i kroppen. Det kallas ibland för snabbsänka eftersom CRP reagerar snabbare än sänkan. I avhandlingens studier användes högkänsligt CRP för att kunna se även en låggradig inflammation och hur den i så fall utvecklas.

Är långvarig knäsmärta ett tidigt tecken på artros?

Hypotesen i studie I var att kronisk knäsmärta är första tecknet på artros. Och resultateten visade att efter 12 år hade 65 av 76 personer med knäsmärta utvecklat artros som syntes på röntgen. Av de 67 som hade artros enligt röntgen hade alla försämrats.
Vid studiens start hade 76 av 143 (53 %) deltagare inte artros enligt röntgen, men den kliniska undersökningen visade att 49 personer hade klinisk artros. En iakttagelse som visar att den manuella undersökningen kan vara väl så viktig som en röntgen. 

Finns det inflammation vid artros?

I studie II undersöktes både lårbens- och knäskålsleden i jakt på inflammatoriska markörer i form av CRP. Undersökningsgruppen bestod både av artrospatienter som visade röntgenförändringar och patienter med kronisk knäsmärta.
Resultaten visade att de som hade artros enligt röntgen i både patellofemuralleden (knäskålsleden) och tibiofemuralleden (knäleden) hade högre CRP-koncentration i blodet jämfört med dem som enbart hade artros i en av lederna. De som inte hade artros enligt röngten hade lägre koncentrationer. Detta pekar mot att det finns ett inslag av inflammation vid utveckling av artros hos en del personer med kronisk knäsmärta.

COPM varierar under dygnet

I studie III undersöktes både patienter med ledgångsreumatism och artros för att se hur COMP-nivåerna varierade över dygnet. Metoden var blodprovstagning var fjärde timme under ett dygn.
Resultaten visade en tydlig variation över dygnet, med bäst stabilitet under dagtid med lägsta nivåer under tidiga morgontimmar.

Påverkas COMP-värdena av fysisk aktivitet?

Frågan är viktig eftersom träning är en mycket viktig del i behandlingen både vid RA och vid artros.

Femtioåtta personer med artros fick träna hårt i sex veckor, och följdes även upp efter 24 veckor. COMP- värdena låg på samma nivåer vid studiens start som vid uppföljningen. Värdena steg under träningen och sjönk tillbaka efteråt vid vila. Slutsatsen för kliniken såväl som för forskarna blir att man måste vila minst en halvtimme innan provtagning för att undvika värden som är högre än de borde vara.

Avhandlingens resultat visar att:

  • Långvarig knäsmärta ofta är första tecknet på knäartros.
  • Låggradig inflammation kan vara en del av sjukdomsbilden hos patienter med knäartros, speciellt för dem som utvecklar artros både knäskåls- och lårbensleden.
  • COMP i serum har en kort halveringstid.
  • COMP-nivåerna i serum är stabila under dagtid hos patienter med kliniskt verifierad artros och hos personer med RA. Detta gör att man kan ta prover för analys av COMP när som helst under dagen.
  • COMP-nivåerna stiger efter fysisk aktivitet men normaliseras sedan vid vila. Detta medför att man innan provtagning av COMP i serum ska vila minst 30 minuter.

Titel: Monitoring Arthritis - Biochemical, Methodological and Clinical Aspects, Lund 2009
Författare: Biomedicinsk analytiker och doktor i medicinsk vetenskap Maria Andersson

Avhandlingen som PDF och länk till engelsk sammanfattning
Länk till diagnossidorna om ledgångsreumatism
Länk till diagnossidorna om artros 

Relaterade artiklar

Visa fler