Medicinsk behandling mot ledgångsreumatism påverkar kroppssammansättningen

Ledgångsreumatism, reumatoid artrit (RA), är en sjukdom som framför allt påverkar lederna. Det är också vanligt att kroppssammansättningen förändras så att mängden fett ökar medan mängden muskler minskar.

 

Förändringen medför en ökad risk för följdsjukdomar som diabetes och hjärt- kärlsjukdomar. I den här avhandlingen undersöktes hur inflammation och olika medicinska behandlingar påverkar sammansättningen av fett, skelett och muskler i kroppen hos RA-patienter.

Nytta för personer med RA

Det är viktigt att undersöka vilken effekt läkemedel har på kroppen. Om behandlingen bidrar till ökad fettmassa, minskad muskelmassa eller försvagat skelett kan det leda till allvarliga följdsjukdomar som exempelvis diabetes, benskörhet och hjärt- kärlsjukdomar. Ökad kunskap ger säkrare behandling.

Kroppssammansättning hos RA-patienter

I den första studien undersöktes kroppssammansättningen hos 60 RA-patienter i slutenvård. Hälften av patienterna hade en låg muskelmassa. Det fanns ett samband mellan låg muskelmassa och hög sjukdomsaktivitet, nedsatt fysisk funktion och minskad mängd av ämnet IGF-1. IGF-1 är ett ämne som signalerar till musklerna att de ska växa. Många av dessa patienter hade en så hög andel fett i kroppen att den motsvarade övervikt.

Kortison påverkar mängden fett i kroppen

I den andra studien jämfördes 50 patienter som fått låg dos kortison i minst två år med 50 patienter som inte fått kortison. De kortisonbehandlade patienterna hade större andel fett i kroppen än de som inte hade fått kortison. Trots att kortison ofta påverkar skelettet och kan medverka till benskörhet sågs ingen skillnad i benkvalitet och bentäthet mellan grupperna. Det kan bero på att skelettet påverkas mest i början av behandlingen och efter två år har det stabiliserats, men även av att många av patienterna fick behandling mot benskörhet.

Kortison påverkar bentätheten hos nydiagnostiserade RA-patienter

I den tredje studien deltog 150 RA-patienter som nyligen fått sin diagnos. Ungefär hälften av patienterna fick tillägg av kortison till sin behandling medan resten bara fick den vanliga behandlingen. Bentätheten minskade i ländryggen i båda grupperna efter två års behandling. Däremot var bentätheten oförändrad i höften för de patienter som fått kortison. Det kan bero på att kortisonet hjälpte till att bromsa inflammationen så mycket att de positiva effekterna övervägde. Kortison påverkade bentätheten mer hos de patienter som kommit in i klimakteriet än de som inte hade det.

Tilläggsbehandling till Metotrexat motverkar följdsjukdomar

I den fjärde studien följdes 40 RA-patienter som nyligen fått sin diagnos och som inte blivit hjälpta av behandling med Metotrexat. Patienterna fick då andra läkemedel som tilläggsbehandling. Hälften av patienterna fick ett läkemedel som hämmar inflammation, TNF-blockad, och den andra hälften fick sulfasalazin och antimalariamedel. Efter två års behandling hade de patienter som fått TNF-blockad en ökad fettmängd jämfört med de som fått den andra tilläggsbehandlingen.
Båda grupperna hade oförändrad muskelmassa och bentäthet. I båda grupperna sågs minskad inflammation och en ökning av ämnen som motverkar diabetes och hjärt- kärlsjukdom.

Forskningen fortsätter

Efter disputationen har Inga-Lill Engvall fortsatt att studera hur lågdos behandling med kortison kan skydda lederna. Hon vill också undersöka speciella ämnen, adiponektin och leptin, som bildas i fettvävnaden för att se vad de har för påverkan på ledskador.

Mer information

Titel: Body composition and bone mineral density in rheumatoid arthritis: Influence of inflammation and treatment with glucocorticoids and TNF-blocking agents.
Författare: Filosofie doktor Inga-Lill Engvall vid avdelningen för reumatologi, Institutionen för medicin, Karolinska Institutet, Stockholm

På sid 36 i Inga-Lill Engvalls avhandling finns en svensk sammanfattning

Länk till diagnossidorna om ledgångsreumatism

Här kan du läsa mer om kost vid reumatisk sjukdom 

Relaterade artiklar

Visa fler