Teamrehabilitering och sjukvårdskonsumtion för patienter med kronisk reumatisk ledsjukdom

Ökad hälsorelaterad livskvalitet och bättre kondition är två positiva följder av teambaserad reumatologisk specialistrehabilitering, enligt en ny avhandling från Lunds universitet.

 

Kronisk reumatisk ledsjukdom kan medföra smärta, stelhet, trötthet och ledförstörelse. Den som lever med sjukdomen upplever ofta minskad funktion i såväl det dagliga livet som på arbetsplatsen. Symtomen påverkar fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. I många fall minskar även livskvaliteten och den fysiska aktiviteten.

Reumatologiskt team

Under de senaste 20 åren har förståelsen för vad som orsakar och underhåller ledsjukdomen ökat, vilket har bidragit till ett flertal nya läkemedel. För många patienter har dessa mediciner effektivt minskat eller bromsat den inflammatoriska aktiviteten, men läkemedlen fungerar inte för alla som får dem. Rehabilitering är således ett viktigt komplement till medicinsk behandling. Rehabilitering definieras som ”alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetslivsinriktad art som syftar till att hjälpa den sjuke att återfå bästa möjliga förmåga/funktion”. När rehabiliteringen utförs av ett team om fler än två personer med olika kompetensområden kallas det teamrehabilitering. Inom reumatologin kan ett sådant team bestå av läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator, ortoped, ortopedtekniker, psykolog samt dietist. Teamrehabilitering har visats ha god effekt hos patienter med kronisk reumatisk ledsjukdom, men kan vara svår att utvärdera på grund av att många olika hälsoaspekter är påverkade eller att sjukdomens inverkan är stor.  

Avhandlingens syfte

Syftet med denna avhandling var att studera, beskriva och utvärdera teamrehabilitering av patienter med kronisk reumatisk ledsjukdom, samt att beskriva hur personer med ledgångsreumatism (reumatoid artrit, RA) använt sig av sjukvård under början av 2000-talet.

Nytta för personer med reumatisk sjukdom

Ökat välbefinnande med förbättrad livskvalitet och kondition, vilket visades i den första studien. Där ingick 174 patienter som genomfört en 18 dagars rehabilitering för patienter med RA eller reumatisk ryggsjukdom, med efterföljande frågeformulär som fylldes i vid in- och utskrivning, samt 4 och 12 månader därefter. Vid inskrivning hade endast 16-17 procent av patienterna medelgod kondition. Siffran ökade vid utskrivning till 52-54 procent, i relation till kön och ålder. Förbättringen kvarstod efter 12 månader, vilket skulle kunna tyda på att patienterna ökat sin fysiska aktivitet i vardagen. Även patienternas hälsorelaterade livskvalitet samt deras egen bedömning av generell hälsa förbättrades och höll sig på en signifikant förbättrad nivå under hela undersökningsperioden.

Störst förbättring bland kvinnor

I den andra studien användes patientdata från rehabiliteringsprogram inom ”Scandinavian Team Arthritis Register-European Team Initiative for Care” (STAR-ETIC-projektet). Sammanlagt medverkade 731 patienter med kroniska reumatiska ledsjukdomar. Av dessa var det personerna som vid inskrivning rapporterat sämst psykologiskt välbefinnande, och/eller mer smärta och/eller trötthet och/eller var kvinnor, som förbättrades mest i sin hälsorelaterade livskvalitet genom teamrehabilitering. Hälften av deltagarna rapporterade kliniskt relevant förbättring av hälsorelaterad livskvalitet. De två instrument som användes för att utvärdera hälsorelaterad livskvalitet visade överensstämmande resultat.

Utvärdering av undersökningsmetoder

I den tredje studien analyserades de undersökningsmetoder och formulär som ofta används vid utvärdering av teamrehabilitering. Information samlades in från 216 patienter som genomfört rehabiliteringsperiod i Lund. Resultaten visade att undersökningsmetoderna och utvärderingsformulären väl täckte olika aspekter av individens kroppsfunktion. Färre frågor rörde aktiviteter i och utanför hemmet och olika sociala sammanhang som arbete och fritid. Minst berördes olika aspekter på miljö, i hemmet, på arbetet och i samhället. De tre olika utvärderingsformulär som använts för skattning av hälsorelaterad livskvalitet visade sig inte vara direkt jämförbara.
Studien visade även att kondition bara fångades av konditionstestet och inte av någon av de andra utvärderingsmetoderna för fysisk funktion. Konditionstestet var dessutom mycket känsligt för förändring.

Minskad sjukvårdskonsumtion bland RA-patienter

I den fjärde studien studerades hur RA-patienter använt sig av sjukvård från 2001 till 2010. Ur Region Skånes Vårddatabas identifierades 3977 patienter som diagnostiserats med RA i samband med läkarbesök mellan 1998 och 2001. Via befolkningsregistret plockades en kontrollgrupp ut med samma ålders- och könsfördelning samt bostadsort som patienterna. Totalt sett hade sjukvårdskonsumtionen bland RA-patienterna minskat i förhållande till den bland normalbefolkningen. Patienterna sökte mer vård hos vissa typer av vårdpersonal, till exempel hos sjuksköterskor. Vårdsökandet inom den specialiserade reumatikervården minskade.

Slutsats

Teambaserad reumatologisk specialistrehabilitering är fortsatt viktig för vissa personer med kronisk reumatisk ledsjukdom. Teamrehabilitering ökar välbefinnande mätt som hälsorelaterad livskvalitet samt kondition, både kort- och långsiktigt. De som förbättrades mest var kvinnor som vid rehabiliteringsperiodens början hade mer ont, och/eller var tröttare och/eller mådde sämre.
För att kunna utvärdera förändringar i hälsorelaterad livskvalitet bör samma frågeformulär användas vid jämförelsen. Vidare krävs ett specifikt mått på syreupptagningsförmåga för att mäta kondition.
Slutligen har sjukvårdskonsumtionen minskat bland RA-patienter under de senaste 10 åren. 

Vad händer nu?

Efter disputationen fortsätter Sofia Hagel att arbeta dels vid EPI-Centrum Skåne (före detta MORSE-projektet) samt vid Reumatologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus. Den mesta av tiden går åt till två olika Europeiska samarbetsprojekt kring hur reumatologiska patienter bedömer trötthet, sjukdomens påverkan på livet samt sin arbetsförmåga. Framöver vill Sofia även studera andra frågor som har väckts under doktorandarbetet.

Mer information

Titel: Team rehabilitation and health care utilization in chronic inflammatory arthritis patients.
Författare: Medicine doktor och leg. sjukgymnast Sofia Hagel vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund, samt Avdelningen för Reumatologi, Lunds Universitet.

På sidan 43 i avhandlingen finner du en svensk sammanfattning.
På diagnossidorna kan du läsa mer om RA.

Relaterade artiklar

Visa fler