JIA (Barnreumatism)

Barnreumatism

Varje år insjuknar drygt 200 barn i juvenil idiopatisk artrit (JIA). Typiska symtom är att en eller flera leder svullnar för att sedan bli röda och varma. Det finns flera sätt att behandla sjukdomen på, med målet att dämpa inflammationen, öka rörligheten och minska risken för framtida funktionsnedsättningar.

Vem drabbas

Orsaken till JIA är okänd. Man vet idag att det rör sig om en autoimmun sjukdom. Det finns en viss ärftlighet men det behövs ytterligare, hittills okända, faktorer för att utlösa sjukdomen.

Varje år insjuknar 200-250 barn i JIA. Cirka 1 100-1 500 barn och ungdomar under 16 år, och cirka 1 200-1 700 under 18 år har JIA i Sverige. Av alla barns som får ledinflammationer tillfrisknar 75 % utan några eller med mycket små följdbesvär.

Symtom

Det finns flera former av JIA och dessa yttrar sig på olika sätt. Gemensamt för alla former är artrit (ledinflammation) som kan drabba allt ifrån en enstaka led till i princip varje led i hela kroppen. Leden svullnar upp för att sedan bli röd och varm. Ofta gör det ont att använda leden och den känns stel. Stelheten är vanligtvis värst på morgonen.

Här följer de vanligaste formerna av JIA:

Oligoartikulär sjukdom (fåledssjukdom)

Detta är den vanligaste formen av JIA och utgör omkring 60 % av alla fall. Den påverkar en till fyra leder och drabbar ofta stora leder som knä-, fot- och handled. Även käkleder och nacke kan inflammeras.

Förutom lederna kan också ögonen drabbas. Det vanligaste är att regnbågshinnan (iris) och ciliarkroppen (corpus ciliare) inflammeras. Det kallas uveit. I många fall varken syns eller märks detta. Ibland kan pupillen bli oregelbunden och vissa fall märks en viss synnedsättning vid rutinundersökning på BVC. Eftersom inflammationen kan leda till skador på ögat är det oerhört viktigt att regelbundet kontrollera ögonen hos ögonläkare och behandla eventuella förändringar.

Oligoartikulär sjukdom kan också förekomma i en annan variant som oftare drabbar pojkar än flickor. Den kallas entesitrelaterad artrit. Vid denna form är det vanligt med inflammation runt muskelfästen, oftast kring foten och runt hälen. Ibland drabbas även ryggradens och bröstkorgens leder. Formen är kopplad till den genetiska uppsättning som ses vid spondylartriter.

Polyartikulär JIA (mångledssjukdom)

Drabbar fem leder eller fler och är den näst vanligaste formen av JIA. Ofta börjar inflammationen i större leder som knä, fot- och handled, men efter ett tag fortsätter inflammationen även i småleder som tår och fingrar. Sjukdomen är vanligast hos flickor och debuterar oftast före sex års ålder.

Systemisk sjukdom

Kallas också Stills sjukdom efter en engelsk barnläkare som hette Still i efternamn. Cirka 5 % får den här formen av sjukdomen.

Sjukdomen debuterar med feber, förstorade lymfkörtlar och ibland små, millimeterstora, rosa utslag på mage, lår och armar. Efter den akuta fasen så utvecklas i de flesta fall ledinflammation av polyartikulär typ (se föregående avsnitt).

Övriga sjukdomar

Det finns ytterligare former av JIA som liknar de sjukdomar som drabbar vuxna. Exempel är psoriasisartrit, ankyloserande spondylit (AS, Bechterews sjukdom) och ledinflammation vid inflammatoriska tarmsjukdomar. Även systemsjukdomar som vaskuliter, SLE (systemisk lupus erythematosus), dermatomyosit kan i sällsynta fall förekomma hos barn.

Så här ställs diagnosen

För att ställa diagnosen JIA krävs att artriten ska ha funnits i över tre månader i kombination med att ingen annan orsak till inflammationen kan hittas.

Behandling

Målet är att få ned inflammationen, öka rörligheten och minska risken för framtida funktionsnedsättningar. Med sjukgymnastik hålls rörligheten i lederna uppe samtidigt som smärtorna dämpas och stelheten motverkas. Det är viktigt att låta barnet leva så normalt som möjligt trots sin sjukdom. Där är arbetsterapeuten till stor med att hitta rätt sorts hjälpmedel för att barnet så långt som möjligt ska slippa begränsa sin vardag.

Sjukdomen behandlas med olika typer av läkemedel, antiinflammatoriska, antireumatiska (som direktverkar på sjukdomen) och biologiska läkemedel. Flera olika läkemedelsalternativ anpassas efter den enskilde individens behov. Även kortison används, antingen lokalt i de drabbade lederna, eller med tabletter som ger en systemisk påverkan.

Det här kan du göra själv

Fysisk aktivitet är viktig för barn med reumatisk sjukdom,.

Mer information

Reumatisk sjukdom är mycket vanligare hos vuxna än hos barn. När det talas om barnreumatism menas juvenil idiopatisk artrit (JIA) som tidigare kallades juvenil kronisk artrit (JCA). Sjukdomen kallas idiopatisk eftersom det ännu inte är känt varför sjukdomen uppstår, idiopatisk betyder av okänd anledning. JIA är ett samlande namn för reumatism som oftast ger sig på lederna och liknar vuxnas reumatiska sjukdomar. Begreppet innefattar inflammatoriska ledsjukdomar, inflammatoriska systemsjukdomar, inflammatoriska blodkärlssjukdomar (vaskuliter), autoinflammatoriska sjukdomar (tidigare kallade febrar) samt lokala och generella smärttillstånd.

Diagnosen JIA följer patienten genom livet och yttrar sig inte på samma sätt som vuxnas reumatiska sjukdom.

 

Källa: https://reumatikerforbundet.org/reumatism/diagnoser/barnreumatism-juvenil-idiopatisk-artrit-jia/

Du kan läsa mer om reumatism hos barn och ungdomar på 1177. Läs mer här: 

Relaterade artiklar

Visa fler