Hoppa till textinnehållet
Reumatikerförbundet
Start -  Medlem -  Diagnoser Om oss -  Vad vi tycker -  Vad vi gör -  Förtroendevalda -  Forskning -  Gåvor -  Press -  About us - 
Bassängträning är ett mycket effektivt sätt att hålla Bechterews sjukdom i schack. Teckning Jenny Widingsjö

Om Bechterews sjukdom

Bechterews sjukdom är en inflammatorisk sjukdom i bäcken- och ryggleder som drabbar ungefär 0,5 % av befolkningen. Det är mer vanligt att män får sjukdomen än kvinnor, två personer av tre är män. Oftast insjuknar man tidigt i livet, men avvikelser finns. Även barn kan få Bechterews sjukdom men deras sjukdomsbild är annorlunda än de vuxnas precis som mäns ofta skiljer sig från kvinnors. Orsaken till sjukdomen är okänd, men det finns en ärftlig faktor med i spelet och troligt är att bakterier eller virus kan starta processen om en ärftlig faktor finns. Rökning kan bidra till sjukdomen men framför allt är det viktigt att inte röka när man fått sjukdomen eftersom prognosen då kan försämras.

Symtom

Bechterews sjukdom kan förutom att den angriper leder, muskler och senfästen också engagera andra kroppsorgan som ögon, hjärta, kärl, lungor, mage och tarm. Sjukdomsaktiviteten varierar i intensitet under livet.

Det första symtomet är oftast en tilltagande molande värk i korsryggen. Typiskt är att smärtan är som värst på efternatten, man kanske till och med tvingas stiga upp för att det gör så ont.

Morgonstelhet är ett annat klassiskt tecken. Stelheten ger med sig under dagen men återkommer igen efter natten eller om man suttit stilla en längre stund.

Symtomen startar sällan akut utan utvecklas under en längre tid. De håller också i sig flera månader, även om smärtan och stelheten under tiden kan variera i styrka.

Bechterews kan också ge andra symtom i kroppen. De vanligaste är tendinit i hälsena, bäckenkanterna och revbenen in emot bröstet, samt inflammation i iris, ögats regnbågshinna.

Mer om symtom »

Hur ställer man diagnosen?

Det är viktigt att diagnosen sätts så tidigt som möjligt så att man snabbt börjar tänka mer på sin fysiska aktivitet än vad man kanske gjort tidigare. Att röra på sig, tänja och stretcha, är en viktig självhjälpsåtgärd som kan påverka följderna av sjukdomen. Det gäller att inte stelna till och att motarbeta förbening både av kotpelaren och av strukturerna mellan revbenen.

Den som uppfyller fyra av fem följande kriterier löper 80 % risk att ha drabbats av Bechterews sjukdom.

Kriterier:

  • Korsryggssmärta som kommit smygande och är starkast under efternatten.
  • Morgonstelhet.
  • Stelhet efter att ha suttit stilla länge. Stelheten och smärtan minskar med fysisk aktivitet.
  • Symtom som hållit i sig över tre månader.
  • Ålder under 40 år (gäller män) när besvären började.

Med röntgen kan man ibland se att lederna i korsryggen (sacroiliaca-lederna) samt mellan kotorna stelnat. Ser man dessa förändringar så styrks diagnosen. Däremot kan man inte säga att en normal röntgen utesluter Bechterews sjukdom. Det är vanligt att man i början av sjukdomen inte kan se någon förändring i ryggen.

Läs mer om diagnosen »

Behandling

Det absolut viktigaste är att träna kroppen och ryggen aktivt. Sjukgymnastik av olika slag, särskilt bassängträning, är grunden för all behandling av Bechterews sjukdom. Med kontinuerlig träning kan sjukdomen hållas i schack och chansen att slippa senare komplikationer blir betydligt större. Detta gäller även de perioder när man känner sig symtomfri.

För att motverka smärtan och stelheten används antiinflammatoriska läkemedel när det behövs. Det finns även andra mediciner att ta till i svårare fall av Bechterews sjukdom.

Läs mer om behandlingen »

Vilka drabbas?

Bechterews är vanligare hos män än hos kvinnor. Sjukdomen debuterar ofta i ungdomen eller yngre medelåldern. Hos kvinnor kan dock debuten ske något senare och hos personer över 50 år är könsfördelningen jämn.

Bechterews sjukdom är till viss del ärftlig, även om risken att föra vidare sjukdomen inte är så stor.

Så går det för patienterna

Bechterews sjukdom betraktas som en kronisk sjukdom, men för många är symtomen relativt begränsade och funktionsnedsättning är ovanligt. Symtomen kommer ofta i skov och emellan dessa är många så gott som symtomfria. Särskilt bra går det för dem som fortsätter träna aktivt hela livet. Träningen har en stor inverkan på hur sjukdomen kommer att påverka livet.

Det är svårt att säga hur sjukdomen ska påverka det fortsatta livet. Tidigare var prognosen betydligt sämre än i dagsläget. Det beror på att de senaste årens forskning betytt mycket för kunskapen om sjukdomen. För dem som får Bechterews sjukdom idag sätts tidigt kraftfull behandling in och man vet vilken stor nytta fysisk träning innebär. För dem som haft sin sjukdom under längre tid får man möta behoven där de är med ledskydd och andra rehabiliteringsåtgärder.

Kanske kan inte smärta alltid undvikas, men det finns många olika möjligheter för att lindra. All smärta är individuell och ska tas på allvar, den metod som hjälper en person hjälper inte alltid en annan.

Läkemedelsbehandling går ut på att minska inflammationer, stelhet och smärta för att hindra ledförstörelse och bibehålla rörlighet. Därför står behandlingen på två ben, att dämpa smärta och störa sjukdomsprocessen. För de allra flesta blir reumakirurgi inte nödvändigt, men ibland kan behovet av smärtlindring, bättre funktion i en led eller instabilitet vara skälet till att en operation tillgrips.

Läs om att leva med Bechterews sjukdom »


© Reumatikerförbundet  |  Kontakta oss  |  In English  |  Skriv ut


©Reumatikerförbundet