Ett steg före myosit är målet

Kan vi identifiera personer som riskerar att insjunkna i myosit redan innan de får inflammationer i musklerna? Vilka immunreaktioner uppträder före sjukdomens utbrott? Finns det hopp om framtida preventiv behandling av myosit?

Ingrid Lundbergs forskning ska förhoppningsvis ta oss några steg närmare svaren till de här frågorna. Hon är professor i reumatologi vid Karolinska Institutet, och tillsammans med epidemiolog Marie Holmqvist (KI) och professor i klinisk immunologi Johan Rönnelid (UU) har hon initierat ett projekt där det övergripande målet är att förstå det tidiga sjukdomsförloppet så väl att personer med risk att utveckla myosit kan identifieras redan innan inflammationerna i muskelvävnaden bryter ut.

Antikroppar i fokus

Myosit innebär att en persons immunförsvar vänder sig mot den egna kroppen och orsakar inflammation i musklerna. Inflammationen kan medverka till att musklerna inte får tillräckligt med syre, vilket leder till sämre styrka och uthållighet.

Det Lundberg vill göra i sin forskning är att undersöka om autoantikroppar (antikroppar som kroppen bildar mot sina egna vävnader) som är typiska för myosit finns i mätbara mängder redan före sjukdomsdiagnos, och om typen av antikroppar kan säga något om hur bra patienten kommer att svara på behandling och hur sjukdomen kommer att utvecklas.

–Vi planerar också att studera om andra sjukdomar kan utgöra riskfaktorer att insjukna i myosit, och om personer med myosit utifrån antikroppsprofil har olika prognos och risk för att få följdsjukdomar.

Värdefull information från SRQ

För att kunna utföra projektet behöver forskarna få tag på blodprover, serum eller plasma, från patienter med myosit. Sådana prover finns i nationella biobanker. För att veta vilka personer som fått diagnosen myosit använder forskarna Svensk Reumatologis Kvalitetsregister, SRQ.

– Det är en viktig information för att hitta matchande blodprover tagna före datum för myositdiagnos.

Det är förekomsten av myositantikroppar som kommer att analyseras i blodproverna. På det viset får forskarna reda på om en immunreaktion med bildning av antikroppar sker redan tidigt före diagnos, och i så fall hur tidigt. Antikropparna kommer också att jämföras med data från SRQ, såsom muskelstyrka, sjukdomsaktivitet och skador av sjukdomen, för att se om olika antikroppar leder till olika behandlingseffekt och sjukdomsutveckling.

– Det här blir helt ny unik information, som är viktig för att kunna utveckla strategier för behandling som ger bättre resultat.

Nytta för patienten

Förutom analysen av antikropparna kommer forskarna att använda data från nationella svenska sjukvårdsregister för att ta reda på om andra sjukdomar kan utgöra risk för att insjukna i myosit. Man kommer också att titta på den motsatta situationen, det vill säga om personer som redan har myosit har en ökad risk att få andra sjukdomar.

I slutändan är målet för forskningen förstås att den enskilda patienten ska må bättre.

– En ökad kunskap om hur myosit och dess olika subgrupper uppkommer utifrån antikroppsprofil och hur de utvecklas under behandling blir viktig kunskap att använda i kliniken framöver och bör ge vägledning vid val av behandling. 

Reumatikerförbundet stödjer Ingrid Lundbergs forskning.

Relaterade artiklar

Visa fler