Gikt – Ökad kunskap och bättre behandling behövs

För att möta behovet startades under 2015 ett giktforskningsnätverk i Sverige under svensk reumatologisk förening. Nätverket har varje år fått medel från Reumatikerförbundet för att driva projekt. 

Cirka 20 deltagare från reumatologi, primärvård och olika yrkesprofessioner över hela landet deltar i nätverket. Målsättningen är att öka och sprida kunskap om gikt samt förbättra bedömningen av en patients hälsotillstånd (diagnostik). Målet är också att förbättra behandlingen av gikt samt att starta forskningsprojekt med flera olika ingångar över landet.

Lennart Jacobsson, professor i reumatologi vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg är en av dem som deltar i projektet.

Varför är det här ett viktigt nätverk, vad gör nätverket för nytta?

– Nätverket är viktigt därför att det finns stora brister i kunskaper men framförallt finns det brister i omhändertagandet av patienter. Syftet med utbildningsaktiviteterna som vi driver är bland annat att förbättra det dåliga behandlingsläget som giktpatienterna har. Vår forskning visar till exempel att bara 30 procent av patienterna får behandling och efter två år är det bara 25 procent som står kvar på sin behandling, trots att de skulle behöva fortsätta.

Vad har nätverket kommit fram till hittills?

– Vi har fått en bra inblick i Behandlingsläget. Vi ser att gikt är en sjukdom som drabbar knappt två procent av befolkningen i Sverige men den är mycket vanlig hos äldre människor. Genom studierna har vi sett att över sju procent av män över 70 år har gikt. Det är en del av resultatet men studierna pågår hela tiden.

Vad tror du i framtiden?

– Det finns få sjukdomar där det finns en sådan uppenbar kunskapslucka, den hoppas vi kunna fylla. Det är väldigt få sjukdomar i Sverige där behandlingsläget är så dåligt trots att det finns tillgänglig läkemedelsbehandling. Totalt sett handlar det om cirka 150 000 patienter i landet. Med studierna hoppas vi kunna hjälpa patienterna att få tillgång till bättre behandling.

---

Fakta – Vad är gikt?

Gikt, artritis urica, är en relativt vanlig reumatisk sjukdom. Cirka 150 000 svenskar har diagnosen. Giktforskning i Sverige är sedan 1980-talat fram till de senaste fyra åren i stort sett obefintlig. Sjukdomens mekanismer är till stor del kända och beror på att det i kroppen samlas urinsyra. Urinsyra är en avfallsprodukt i blodet som bland annat kommer från döda celler. 

Urinsyran lämnar kroppen främst genom njurarnas hjälp. Kroppens förmåga att göra sig av med urinsyran är lägre hos en del på grund av ärftlighet, förmågan minskar också med stigande ålder och njursjukdom.

Om det bildas för mycket urinsyra i kroppen, även vid en ganska måttlig stegring finns det risk för att urinsyran bildar kristaller i leder och andra vävnader. Detta kan leda till attackvisa akuta svåra ledinflammationer som vanligtvis går över inom två veckor. Så småningom blir dessa attacker mer återkommande och sjukdomen kan gå över i kronisk fas. 

Det finns sedan decennier effektiva läkemedel för att sänka urinsyranivån i kroppen, men på grund av bristande kunskap och uppmärksamhet på sjukdomen används de endast i begränsad omfattning. Stortån är den absolut vanligaste leden som angrips vid gikt men också knä eller andra leder kan drabbas på motsvarande sätt. 

---

Kort om projekten som forskningsnätverket driver

Nätverket driver flera olika typer av projekt, bland annat:

  • Registerstudier som undersöker riskfaktorer samt hur vanlig och hur farlig sjukdomen är.
  • Nätverket tittar också på hälsoundersökningar gjorda för 20–30 år sedan, där undersökningar av människor i ett annat syfte gjorts. Där finns nu möjlighet att följa upp frågor om till exempel höga urinsyrenivåer. Är höga urinsyrenivåer farliga på sikt och kan detta exempelvis påverka risk för demens, hjärtinfarkt och andra sjukdomar?
  • En stor enkätstudie har gjorts till giktpatienter i primärvården för att få svar på hur de upplever sin sjukdom, studien håller just nu på att analyseras.
  • Utvärdering av ett ny röntgenteknik för bättre bedömning av sjukdomen pågår.
  • Nätverket planerar också att göra en behandlingsstudie som utvärderar ett nytt arbetssätt med ett mer aktivt omhändertagande av patienter. 


    Vill du veta mer om gikt? Se filmföreläsningen om gikt, "En smärtsam Historia". Föreläsare är Mats Dehlin, överläkare och reumatolog vid Sahlgrenska sjukhuset, Göteborgs universitet. Filmen är cirka en och en halv timme lång.

​Bli medlem i Reumatikerförbundet!

Som medlem i Reumatikerförbundet får du tillgång till en gemenskap med andra reumatiker. På föreningsmötet eller på medlemswebben, det finns alltid någon att prata med som förstår hur du har det och kan stötta och ge råd.  

Bli medlem här!

Relaterade artiklar

Visa fler