Rekord i forskningsanslag – här beskriver vi tre olika projekt

Nu har årets forskningsanslag beslutats av förbundsstyrelsen. Totalt delas drygt 16 miljoner kronor ut till 96 olika projekt, vilket är rekord. Stor satsning går i år till forskning om barnreumatism. 

15 miljoner kronor kommer från den ordinarie forskningsfonden, Reumatikerfonden. Till detta tillkom i år 800 000 kronor från Stiftelsen Ragnhild och Sture Karlfeldts Minne, som går till forskning om barnreumatism (juvenil idiopatisk artrit, JIA), och 225 000 kronor från ett testamenterat arv till Reumatikerdistriktet i Stockholm, som riktas mot forskning om ankyloserande spondylit (AS).- 47 000 kronor kommer slutligen från Reumatiker i samverkan i Västra Götaland och Halland (RIS).

Juvenil idiopatisk artrit (JIA) – Helena Erlandsson Harris, Karolinska Institutet

Helena Erlandsson Harris är en av de forskare som fick störst anslag. Det långsiktiga målet med hennes forskning är att ta reda på hur kronisk inflammatorisk ledsjukdom hos barn startar och sedan utvecklas.

– Vi gör det för att kunna utveckla nya behandlingar och för att hitta bättre sätt att följa och förutsäga sjukdomsutvecklingen, säger Helena Erlandsson Harris.

I hennes forskning ingår bland annat att kartlägga den pågående inflammatoriska processen vid JIA mer detaljerat än vad som är gjort hittills. Det ingår också att klarlägga vilka inflammatoriska mekanismer som bidrar till inflammation, smärta och ledförstörelse vid JIA samt hur alarminet, HMGB1, som är ett protein som finns i kroppen bidrar till sjukdomsprocessen.
Foto Vasan

Reumatoid artrit (RA) – Jon Lampa, Karolinska Institutet

Ett brett forskningsområde som berör många människor är Jon Lampas forskning om RA.

RA som ibland även kallas ledgångsreumatism är en kronisk inflammatorisk sjukdom, kännetecknad framför allt av inflammation i lederna. Mekanismerna som gör att sjukdomen bryter ut vet forskarna just nu inte så mycket om, men man tror att det rör sig om en sorts obalans i immunförsvaret som gör att det reagerar på ett onormalt sätt. I stället för att skydda kroppen angriper immunsystemet kroppen.

Trots effektiva antireumatiska behandlingar* drabbas majoriteten RA-patienter av långvariga smärtproblem och svår sjukdomsassocierad trötthet (fatigue), som också i många fall finns kvar och orsakar fortsatt sänkt arbetsförmåga även när ledinflammationen är behandlad. Jon Lampa studerar i sin forskning mekanismerna bakom både smärtan och trötthet.

Med hjälp av samverkan i ett smärt-inflammationsnätverk kartlägger Jon Lampa och hans forskarteam i detalj utvecklingen och de mönster som ligger bakom smärta, trötthet och relaterade symptom. Genom studierna vill han identifiera miljö- och sjukdomsrelaterade orsaker till kvarstående smärta och trötthet efter antireumatisk behandling.

Sammantaget förväntas forskningsprojektet ge värdefull kunskap om de mekanismer som styr smärtan och trötthet vid RA. Kunskapen om detta hoppas han inom en snar framtid kunna använda i praktiken i behandlingsstrategierna för att hjälpa patienterna.

Spondylartrit (SpA) – Emma Haglund, FOU Spenshult

Långvarig smärta är ett stort hälso- och socioekonomiskt problem i västvärlden. Ryggsmärta kan ha flera bakomliggande förklaringar. Det kan till exempel vara ett tidigt tecken på inflammatorisk ryggsjukdom, SpA. I västvärlden har 0,5 procent sjukdomen, vilket motsvarar 1 av 200 personer. SpA är ett paraplynamn för flera olika reumatiska diagnoser med inflammatoriska besvär från ryggen, bland annat ankyloserande spondylit (AS), som tidigare kallades för Bechterews sjukdom, psoriasisartrit (PsA), och JIA. Gemensamma symtom som är vanliga är smärtor och stelhet från rygg, bäcken och nacke med omkringliggande vävnader, störd nattsömn, trötthet men också inflammation från andra delar av kroppen, till exempel ögon, tarm och hud. Studier visar också på en ökad risk för att drabbas av hjärt- kärlsjukdomar jämfört med normalbefolkningen, vilket påverkar både behandling och sjukdomsförlopp.

Det övergripande syftet med denna studie är att få en bättre förståelse för och kartlägga den effekt som fysisk träning kan ge när det gäller inflammationen i kroppen hos människor med SpA.

I en pilotstudie kommer människor med SpA som har olika fysisk aktivitetsnivå att studeras. Undersökningen går ut på att studera om ett pass av högintensiv konditionsträning kan påverka inflammation och sjukdomsaktivitet hos personer med AS jämfört med friska.

Den kunskap undersökningen ger kan på sikt ge bättre förutsättningar för ett bättre omhändertagande, där träningsupplägget bättre kan individanpassas för att dämpa inflammation, sjukdomsaktivitet och förebygga följdsjukdomen hjärt-kärlsjukdom.

---

* Antireumatiska läkemedel minskar på olika sätt inflammationen i lederna. källa 1177. 

​Bli medlem i Reumatikerförbundet!

Som medlem i Reumatikerförbundet får du tillgång till en gemenskap med andra reumatiker. På föreningsmötet eller på medlemswebben, det finns alltid någon att prata med som förstår hur du har det och kan stötta och ge råd.  

Bli medlem här!

Relaterade artiklar

Visa fler