Reumatikervärlden – Slut med färdtjänst för vissa jobb

Färdtjänstlagen har inte ändrats. Ändå har färdtjänsten blivit hårdare i bedömningen av arbetsresor för dem som inte har en fast arbetsplats. Anna Bergholtz, 38, är en av dem som drabbas.

Färdtjänstlagen har inte ändrats. Ändå har färdtjänsten blivit hårdare i bedömningen av arbetsresor för dem som inte har en fast arbetsplats. Anna Bergholtz, 38, är en av dem som drabbas.

I tolv år har Anna Bergholtz, som har reumatism och är blind, beviljats arbetsresor vid de tillfällen hon har uppdrag utanför hemmet. Hon jobbar som journalist och föreläsare. Nu är det slut med det. Färdtjänsten menar att Annas resor ska betraktas som ”resor i tjänsten” och betalas av hennes eget företag eller av hennes uppdragsgivare.

Vilken uppdragsgivare betalar för resor inom samma stad när alla andra åker kollektivt, går eller cyklar, frågar sig Anna Bergholtz. Om hennes eget företag står för kostnaden innebär det i praktiken att hon sänker sin egen vinst och därmed lön.

Dyra taxiresor och beroende av skjuts

– Sedan beslutet kom har jag varit beroende av att min sambo eller min ljudtekniker skjutsat mig. Jag har även fått bekosta dyra taxiresor och tvingats ställa in jobbmöten, säger Anna Bergholtz.

Anna har överklagat beslutet till förvaltningsrätten. I våras avgjorde förvaltningsrätten i Stockholm en överklagan som påminner mycket om Annas. Fallet gällde en frilansare i samma bransch som fått arbetsresor beviljade i över 15 år på grund av grav synnedsättning. Men förvaltningsrätten gick på samma linje som tjänstemännen på färdtjänsten. De menade att resorna ska bedömas som resor i tjänsten och därmed betalas av egenföretagarens egen firma eller bolag.

Möjligtvis är det beslutet grunden för att färdtjänsten nu har ändrat sin praxis. Färdtjänsten i Stockholm kan inte ge något klart svar på varför företagare som tidigare har fått använda färdtjänst till uppdrag utanför hemmet plötsligt nekas det. Deras bolagsjurist Daniel Angermann säger att det inte införts några nya regler.

– Reglerna har inte ändrats. Du ska kunna ta dig till jobbet och tillbaka, men görs resor i tjänsten ska företaget eller kunden bekosta resan, säger han.

Men är det resor i tjänsten om man åker från sin bostad till en plats för att utföra sitt jobb och sedan hem igen?

– Det finns en otydlighet vad man menar med arbetsplats. Principiellt finns det ett gränsland där man måste göra avvägningar. Vi kommer in på fall till fall-bedömningar men någonstans finns en tanke att man har en fast arbetsplats, säger Daniel Angermann.

I praktiken innebär det ju att man behandlar frilansare och anställda olika?

– Jag kan hålla med om att man inte kan ha strängare bedömning för de som frilansar men det faller tillbaka på om resan kvalar in som en arbetsresa. Har du ett yrke där du reser mycket i tjänsten är det en tjänsteresa, säger Daniel Angermann.

Anna åker inte ”mycket i tjänsten”. Hennes ansökan gäller 24 arbetsresor tur och retur under ett år. Om hon hade åkt till en fast arbetsplats varje dag hade hon beviljats arbetsresor – årets alla arbetsdagar.

Rättigheterna till sociala skyddsnät urholkas 

Reumatikerförbundets 1:e vice ordförande Ingrid Burman är mycket kritisk till färdtjänstens beslut att avslå extra arbetsresor. Det gäller inte bara Annas avslag.

– På senare tid har det blivit vanligt att färdtjänstnämnden i olika landsting hänvisar till domar i förvaltningsrätten. Rättigheterna till sociala skyddsnät, som ska utjämna skillnaderna mellan personer med och utan funktionsnedsättning, håller på att urholkas.

Ytterst är detta en politisk fråga menar Ingrid Burman.

– Just nu smiter politikerna undan och gömmer sig bakom juridiken. Det är dags för dem att tala klarspråk. Ska vi ha ett samhälle där människor med funktionsnedsättning ska kunna arbeta på samma villkor som andra eller inte? säger Ingrid Burman.

Anna Bergholtz är inne på samma linje.

– Man pratar så mycket om allas lika värde och inte minst att alla som kan jobba ska göra det. Men när det kommer till färdtjänsten fungerar inte systemet, säger Anna Bergholtz.

Arbetsmarknadspolitisk fråga på riksnivå

Hon efterlyser en helhetssyn från politiskt håll. I dag ses arbetsresorna enbart som en fråga för landstingen och kommunerna men det är även en arbetsmarknadspolitisk fråga på riksnivå. Anna har skrivit en debattartikel i Aftonbladet med en frågan ”Varför får jag inte jobba?”, direkt ställd till arbetsmarknadsministern Ylva Johansson.

– Det är en månad sedan nu och jag har ännu inte fått något svar, säger Anna Bergholtz.

Fakta:
Därför skiljer sig reglerna över landet

Fram till 1998 reglerades färdtjänsten av Socialtjänstlagen och var en social omsorgsfråga med gemensamma regler oavsett bostadsort. 1998 infördes färdtjänstlagen som sedan dess tillämpas av kommunen eller landstinget. Dessa kan själva utforma lokala regler för hur lagen ska tillämpas. Det är förklaringen till att bedömningarna ser väldigt olika ut över landet.


Artikeln publicerades i Reumatikerförbundets tidning Reumatikervärlden #5 och är skriven av Jenny Ryltenius.

Läs mer om tidningen Reumatikervärlden här.

​Bli medlem i Reumatikerförbundet!

Som medlem i Reumatikerförbundet får du tillgång till en gemenskap med andra reumatiker. På föreningsmötet eller på medlemswebben, det finns alltid någon att prata med som förstår hur du har det och kan stötta och ge råd.  

Bli medlem här!

Relaterade artiklar

Visa fler