Vad är artros?

Idag är det artrosdagen. Artros är en långvarig ledsjukdom som oftast brister ut i stigande ålder men den förekommer även i yngre åldrar. Tung och monoton belastning på höft- och knäleder under en lång tid samt Idrottsskador såsom menisk- och korsbandskador i knäna, ökar risken för artrosutveckling.

Ledsjukdomen innebär en obalans mellan nedbrytning och uppbyggnad av ledbrosket. Denna obalans leder till bristande funktion i leden. Symptomen kommer ofta smygande. Det är vanligt att artrosen börjar i en led, men den kan också starta på flera ställen samtidigt. Artros medför stelhet i den sjuka leden, minskad rörlighet och smärta. Risken att utveckla artros ökar när man blir äldre.

Smärtan uppträder först vid rörelse och belastning men när sjukdomen försämras uppkommer smärtan även i vila. Leden kan också bli inflammerad vilket yttrar sig som svullnad och värmeökning. Inflammationen är oftast lindrig och övergående. Ibland känns artrosen som en instabilitet eller muskelsvaghet. Ibland förekommer akut smärta och svullnad, särskilt i stora leder.

Vem drabbas?

Totalt har ungefär 7–800 000 personer i Sverige artros. Man räknar med att fem procent av befolkningen mellan 35 och 54 år har artrosförändringar enligt röntgen. Sjukdomen blir vanligare med stigande ålder även om den också förekommer i yngre åldrar. Forskningen har identifierat fem faktorer som påverkar förekomsten av artros, ärftlighet, ålder, övervikt, muskelsvaghet och ledskador.

Du kan själv påverka tre av dessa. Börjar du träna regelbundet, styrka och motion, arbetar du snart bort både övervikten och muskelsvagheten. Normal idrottsutövning utgör inte någon risk för artros utan är bra för lederna. Idrottsskador däremot, såsom menisk- och korsbandskador i knäna, ökar risken för artrosutveckling. Idag visar forskningen att omkring hälften av alla allvarliga knäskador, som främre korsbandsskador eller meniskskador, leder till artros. Sjukdomen kan ge symptom redan 10 till 15 år efter att skadan inträffat. Fotboll är en av de absolut mest skadedrabbade idrotterna och många som skadar sig gör det som unga. Flickor är känsligast enligt forskarna.

Vissa yrken med långvarig, upprepad eller tung belastning på framför allt höft- och knäleder medför också ökad risk för artros.

Behandling

Senaste forskningen har visat att vid lätt till måttlig artros är effekten av träning, information och viktminskning lika god som effekten av läkemedel. Alla som drabbas av artros ska erbjudas en grundbehandling som består av information, fysisk aktivitet och vid behov viktminskning.

Idag finns ingen behandling som helt kan stoppa artrosutvecklingen. Fysisk aktivitet har däremot en mycket positiv påverkan. Men det gäller att träna rätt. Det är viktigt att träningen utformas i samråd med en sjukgymnast. Hjärnan kan styra rörelserna fel när det gör ont, därför måste man träna in rätt rörelser innan man börjar med rörelser som belastar leden. Fel rörelser kan leda till att artrosen förvärras. I de flesta fall går det bra att träna fastän det gör lite ont.

Ett stort antal vårdgivare runt om i landet erbjuder artrosskola med ett egenvårdsprogram. Genom att följa egenvårdsprogrammet blir oftast prognosen bättre och sjukdomsförloppet kan hejdas. Ta kontakt med din fysioterapeut och fråga om möjlighet att gå i artrosskola där du bor.

Tekniska hjälpmedel kan underlätta vardagen och läkemedel kan minska smärta och inflammation. För en del kan smärtlindring vara nödvändig för att kunna träna.

Hur ska jag träna?

Det spelar ingen roll om man tränar styrka eller kondition – båda varianterna har visat sig ha lika god effekt på smärta och funktion vid artros. Att träna hos fysioterapeut är något mer effektivt än att träna hemma. Det kan bero på att en inbokad tid för träning ökar sannolikheten att träningen blir av. Att träna i grupp verkar vara något bättre än att träna ensam, men det viktigaste av allt är att träningen faktiskt blir av. Därför är det bästa att välja en träningsform som du trivs med och som passar in i det liv du lever.

– Att cykla är en av många bra träningsformer vid artros i till exempel höft eller knä då den engagerar många stora muskelgrupper. Cykling ger bra rörlighetsträning samtidigt som det är bra träning för konditionen och upplevs ofta som skonsammare än löpning. Simning och längdskidåkning är andra motionsformer som ofta brukar fungera bra och som också engagerar många muskelgrupper. Men egentligen finns inga sporter som generellt passar bättre vid artros än andra. Allt beror på var man har artros och vad som fungerar på individplanet, säger Elin Löfberg, fysioterapeut och redaktör för Reumatikerförbundets träningsblogg.

Källa: Reumatikerförbundet/Tidningen Reumatikervärlden

Tips på informativa länkar om artros:

www.reumatikerforbundet.org/tag/artros/

www.reumatikerforbundet.org/att-leva-med-reumatism/traning/

Den livsviktiga fysiska aktiviteten 

Vetenskap och hälsa –motionera bort din artros-1

Vetenskap & hälsa – podd

Vetenskap & hälsa – Motionera bort din artros-2

​Bli medlem i Reumatikerförbundet!

Som medlem i Reumatikerförbundet får du tillgång till en gemenskap med andra reumatiker. På föreningsmötet eller på medlemswebben, det finns alltid någon att prata med som förstår hur du har det och kan stötta och ge råd.  

Bli medlem här!

Relaterade artiklar

Visa fler