Vill hjälpa dig att fortsätta träna

Forskaren. Många med fibromyalgi är rädda för att träning ska ge mer värk. Men ny forskning visar att rätt sorts styrketräning kan vara mer effektivt än läkemedel mot smärtan.

Kvinnor med fibromyalgi har ofta mindre muskelstyrka än friska kvinnor, en följd av vad forskaren och fysioterapeuten Anette Larsson beskriver som en helt adekvat rörelserädsla.

– Får du ont är det naturligt att börja undvika tunga lyft. Då blir du svagare och riskerar att få ännu mer ont. Det blir en negativ spiral, säger hon.

För 15 år sedan fick Anette Larsson själv veta att hon har reumatoid artrit, RA, men hon säger att den reumatiska diagnosen inte påverkat hennes val av forskningsområde. I stället springer engagemanget ur ett generellt intresse för träning. Hon drivs av viljan av att hitta verktyg som gör att hennes patienter kan komma i gång med och bibehålla sin träning.

Speciellt träningsupplägg vi fibromyalgi 

Eftersom många med fibromyalgi får mer ont av styrketräning har rådet varit att man bör vara försiktig med det. Anette Larsson ville undersöka om ett speciellt träningsupplägg skulle kunna underlätta träningen. I arbetet med sin avhandling lät hon 67 kvinnor med fibromyalgi träna i små grupper tillsammans med en fysioterapeut, två gånger i veckan under 15 veckor.

Individuellt utformade träningsprogram

Deltagarna fick individuellt utformade träningsprogram där de började med en låg belastning om 40 procent av sin maxkapacitet för att sedan långsamt trappa upp. För att minska risken för framprovocerad smärta i nacke, axlar och armar bestod träningen främst av övningar för de stora muskelgrupperna i underkroppen, men även övningar för bålen, framsidan av armarna och händerna ingick.

Flera av kvinnorna hade tidigare provat att träna på gym med personlig tränare men gått för hårt ut och fått avbryta. Målet var att de nu skulle kunna genomföra träningen och att de skulle bli starkare. För de flesta fungerade det långt över förväntan.

Upplevde förbättrad livskvalitet

– De blev starkare, kunde delta i vardagliga aktiviteter i högre utsträckning och upplevde förbättrad livskvalitet. De blev egentligen bättre på allt vi mätte.

Dessutom fick kvinnorna mindre ont, något som förvånade Anette Larsson.

– Vi hoppades att de skulle klara att träna med en bibehållen nivå av smärta. I stället minskade deras smärta med 20 procent. Det är i paritet med eller kanske till och med lite bättre resultat än vad som kan uppnås med läkemedel.

Viktigt att hitta stöd och att inte börja träna för hårt

Viktiga framgångsfaktorer var valet av övningar, att träningen började på en låg nivå och att deltagarna hittade stöd både hos en fysioterapeut och hos andra med samma sjukdom.

Fem av deltagarna tvingades emellertid avbryta på grund av ökad smärta.

– Det är viktigt att säga att den här typen av träning inte passar alla, men det är en möjlig väg för de allra flesta som vill öka sin muskelstyrka.

Resultaten för träningsgruppen jämfördes med en kontrollgrupp bestående av 63 kvinnor med fibromyalgi. Under de 15 veckorna fick de behandling i form av avslappningsövningar, där de under ledning av en fysioterapeut låg på golvet och slappnade av i kroppsdel efter kroppsdel.

– Deras mående förändrades egentligen inte förutom att de fick en liten förbättring av styrkan i armarna och händerna, förmodligen tack vare minskade spänningar i axlar och armar.

I sitt avhandlingsarbete genomförde Anette Larsson en intervjustudie för att ta reda på vad fibromyalgipatienter själva upplever att de behöver för att kunna träna. Svaret var stöttning. De vill få råd, hjälp att hitta rätt övningar och ha någon att vända sig till om de får ont. Nu försöker hon hitta ett sätt att stötta patienterna under längre tid. Hon har precis påbörjat en studie om e-hälsa där patienter ska kunna koppla upp sig mot en digital plattform för att få kontakt med en fysioterapeut.

– Det ska bli väldigt spännande att se vad vi får för resultat. 

---

Texten är hämtad från tidningen reumatikervärlden och skriven av Karin Persson.

Om studien

  • 130 kvinnor i åldrarna 20–65 år ingick i studien. Hälften lottades till att genomgå ett träningsprogram under ledning av en fysioterapeut medan övriga utgjorde en kontrollgrupp som genomgick en mer traditionell behandling med avspänningsövningar. Aktiviteterna pågick i 15 veckor, två tillfällen per vecka.
  • Exempel på övningar som ingick i träningsupplägget: knäböj och knästräck i maskin, tåhävningar, bicepsträning med hantel, golvövningar för bålen som situps och rygglyft.
  • Anette Larssons råd till den som vill styrketräna är att börja lågt och öka långsamt och vid behov ta hjälp av en fysioterapeut för att hitta rätt övningar och belastning.
  • Anette Larsson föreläser på forskardagen i Göteborg den 9 oktober.

Anette Larsson

Gör: Fysioterapeut och medicine doktor. Jobbar på Närhälsan Herrljunga Rehabmottagning.
Ålder: 47.
Bor: Vårgårda.
Intressen: Många. Tränar på Friskis och svettis, springer och är fysioterapeut åt ett fotbollslag.

​Bli medlem i Reumatikerförbundet!

Som medlem i Reumatikerförbundet får du tillgång till en gemenskap med andra reumatiker. På föreningsmötet eller på medlemswebben, det finns alltid någon att prata med som förstår hur du har det och kan stötta och ge råd.  

Bli medlem här!

Relaterade artiklar

Visa fler