Träningsbloggen

Bo Svedberg Träningsbloggare

Det gick fort, vips och vardagen rullar in

Mitt sällskap i bussen från Mora upp till starten i Oxberg var en yngre herre, sisådär 10 år. När jag berättade att det var första gången för mig, att jag var lite nervös och undrade vad han tänkte svarade han - Jag har åkt mååånga gånger, det är tråååkigt! Vad är roligt då? Spela innebandy, det ska jag börja med i höst!

Nervositeten till trots, och med Elisabeths tips om att det är uppför fram till allra första kontrollen i Oxberg, så blev mitt lopp snabbare och snabbare. Vasaloppets utmärkta följarapp visade att min förväntade sluttid krympte kontroll för kontroll.. Kul!

Undra sa flundra om det går att få lika fina yttre förhållanden igen? Det var ju kanonväder, torrt och fint i banan och härliga påhejare i och längs banan! Tråkigt, Not!

Bo Svedberg Träningsbloggare

Ser fram emot fredagen, om än med lite omak för den tidiga morgonen, pigg men ingen morgonmänniska:-)

Har servat cykeln lite, bl a vinklat ned styret så det ska bli lite lättare växla/bromsa för handlederna. Så, nu får min och sonens cyklar vila lite, vi med och jag äter lite mer och familjen packar ihop för resan söderut från Sveriges mitt till storstan via Mora. Vädret ser ut bli hyfsat, härligt!

Bo Svedberg Träningsbloggare

Log åt Elins fina mail om teknik och utmanande tur på röd mtb-bana. Jag prövade en grön slinga häromveckan och blev rädd:-)

Har varit i Örebro hos släkt och vänner. En dag var vi Ånnaboda strax väster om Örebro och betydligt mer kuperat än i staden, cykeln med om det skulle bli läge. Så när kroppen kändes ok denna dag och sonen skulle vila eftermiddag med mormor krånglade jag ned cykeln från biltaket.

Det var en grön slinga på 8,5 km som verkade lagom. Barnsadel bak, vanliga shorts och skor gav lugn och inga förpliktelser:-) -jag är ju bara en amatör som är ute och cyklar. Banan började behagligt småkuperat med mest lätt utför på små slingrande skogsvägar och stigar längs sjökanter. Sista biten gick från behaglig till pirrig och mycket puls, bara uppför och rejält brant på både grus, sten och rötter längs med en skidbacke, puuh, respekt. Stolt att jag bara klev av en gång när det blev så brant att det kändes som om det borde finnas lägre växlar och att jag skulle ramla baklänges. Samtidigt rädd och funderande, hur brant och svår ska inte en blå, för att inte tala om en röd bana vara då, eller svart, Gud bevars? 

Hade nog varit lite enklare med cykelskor även om det varit knepigt få loss fötterna?! Så jag köpte mig cykelskor med silverklossar som ska vara lättare att lossa. Ska montera och pröva dem snart:-)

Bo Svedberg Träningsbloggare

Min cykling så här långt har klämts in mellan hämtningar på dagis och på lokalresor i jobbet. Jag har försökt att byta bil, buss eller tunnelbana när möjligt och fått några mil i stadsmiljö. Möjligen ger den miljön också lite träning i uppmärksamhet, då det händer mycket i storstadstrafiken, och också fina stunder, som när jag tidigt ställde cykeln vid t-centralen inför jobbresa häromveckan i härligt lugn, klar och varm luft. En bra start på dagen.

Nu har vår semester börjat och jag hoppas att det ska ge utrymme att ändra lite i träningen mot mer cykling på mjukare underlag än asfalt i kombination av fortsatt bål-, knästabilitet och öberkroppsträning. Mina knän har ju varit den svaga punkten såhär långt och jag har försökt vara försiktig med dem samtidigt jag försökt träna annat och cyklingen i sig blivit lidande och begränsats till lättare transporter. Men nu... ledig och lite mera tid emellan umgänge borde ge mig och knäna möjlighet

Bo Svedberg Träningsbloggare

Det är jättesvårt för mig att planera vardagen ibland när kroppen säger stopp. Och för de nära förstås. Nu startade det med en förkylning, trötthet och sedan tyckte knäna att de fått nog. Både höger och vänster svällde upp och högra smärtade intensivt.

Det är något med ledkapslarna som gör att de reagerar och jag har verkligen försökt förstå varför eller se något slags mönster men det går liksom inte och det är apfrustrerande. Speciellt nu när det var tänkt att jag skulle öka cykeltiden och intensiteten i bröst och bålträning ett snäpp, suck.

Jag blir både arg, uppgiven och ledsen över detta. Skönt sedan plocka in devisen gör något som bejakar, och mitt i allt var det inbokat en fisketur med båt med bästa vänner, det borde knäna klara. Det gjorde de nästan, bara det lite stolta att visa upp den största gösen gjorde att jag absolut skulle ta stöd på ena knäet, det räckte tyvärr för att det skulle kicka igång igen., suck.

Kom igen nu knäna, hämta er, det får bli lite överkropp i mellantiden.

Bo Svedberg Träningsbloggare

Prövade träna med Pt i dag. Min kropp, lång, gänglig och stel, har på många sätt haft det hårt. Så det var så skönt försöka bygga inifrån och ut, först bålen före mer cykelträning.

Min Pt Emma inspirerade.Efter passet så kändes hela överkroppen, med rygg, skuldra och axlar alldeles uppsvällda och stora. Nästan lika stora som Arnold Schwarzenegger, ni vet han i filmen ”Conan barbaren”. Det var hårt att passera spegeln på väg in i duschen efteråt för självbilden stämde inte längre. Men, känslan fanns där och rak i ryggen gick jag.

Jag heter Bosse och ska blogga på min väg framåt Cykelvasan 30. Jag har en hustru och en son på två år och vi bor i Stockholm. Som liten hade jag jia, barnreumatism, och lever nu bl a med följderna av det. Jag ser fram emot Cykelvasan som ett konkret mål och bryter nu ned det i kortare träningsmål. Bland annat ska jag stärka bålpartiet och mina armar. :-)

På återhörande, Bosse S

Vi som bloggar här...

Elin Löfberg Redaktör

Fysioterapeut. Specialistkompetens inom reumatologi.

Bo Svedberg Träningsbloggare

Jag heter Bosse och ska blogga på min väg framåt Cykelvasan 30. Jag har en hustru och en son på två år och vi bor i Stockholm. Som liten hade jag jia, barnreumatism, och lever nu bl a med följderna av det. 

Julia Dalman Träningsbloggare

Mitt namn är Julia och jag är en av medlemmarna i Team Reumatikerförbundet för Cykelvasan 30 km 2017! Jag är 20 år och, kommer från Åmål men bor i Lund där jag pluggar på juristprogrammet. Jag brinner för träning och spelar fotboll, golf och gymmar när jag hinner och min kropp orkar med.

Elisabet Lindberg Träningsbloggare

Jag gillar att cykla! Men mest blir det pendling på landsväg men har nu tagit steget och våga cykla lite mer "off road". Träningen är en så viktig del för mig, för att jag ska fungera i vardagen. 

Matilda Chocron Träningsbloggare

Jag har haft reumatism JCA/JIA sedan jag var tre år. Jag är 37 år och har två barn på 8 och 4 år. Jag vill vara med i Team Reumatikerförbundet för att jag vill ha en sporre och motivation till att komma igång med träningen på allvar nu efter småbarnsåren.

Sandra Lindmark Träningsbloggare

Frilansar som grafisk formgivare inom reklam och marknadsföring. Älskar design, hundar och skogen. Och min familj så klart. Jag har en stor nyväckt förälskelse - cykling!