Dagens Samhälle: Tillsätt en utredning för att rädda folkhögskolorna

Handikappförbunden och en lång rad av våra medlemsförbund är oroade över utvecklingen när det gäller folkhögskolor. Under senare år har flera skolor, linjer och kurser som särskilt riktar sig till personer med funktionsnedsättning lagts ned. Regeringen måste nu agera för folkhögskolornas framtid.

Folkhögskolorna vänder sig till personer som av olika anledningar saknar en fullständig grundutbildning på grund- eller gymnasienivå, som vill lära sig ett yrke eller som behöver en nystart.

Flera folkhögskolor anordnar utbildning som särskilt vänder sig till personer med olika funktionsnedsättningar, exempelvis afasi, förvärvade hjärnskador, dyslexi, hörselnedsättning, autism, ADHD, psykiska funktionsnedsättningar (exempelvis tvångssyndrom), rörelsenedsättningar och utvecklingsstörning.

Skolorna har ofta tillgängliga miljöer, kunskap om målgruppen och erbjuder en utbildning i för målgruppen anpassade sammanhang. Gemensamt är att man vid sidan av ämnesstudier lägger vikt vid vardagskunskaper som behövs för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt och kunna delta på lika villkor i samhällslivet.

Under senare år har flera folkhögskolor lagt ned linjer som riktar sig till personer med funktionsnedsättningar. Skälet är krasst ekonomiskt och beror på bristande anslag och sämre ekonomiska förutsättningar för de som vill studera på folkhögskola.

Specialpedagogiska Skolmyndigheten, SPSM, ansvarar för ”Särskilt utbildningsstöd” som utgör bidrag till folkhögskolorna för stödpersoner i utbildningen och för kostnadskrävande insatser. Behovet har länge varit större än anslagsramen. SPSM handlägger även förstärkningsbidrag för pedagogiska insatser, som Folkbildningsrådet sedan beslutar om. Bidraget täcker i dag cirka 70 procent av folkhögskolornas reella kostnad.

Konsekvenserna blir att skolorna tvingas ställa in kurser, tacka nej till elever med omfattande funktionsnedsättningar eller dra ner på kvaliteten i stödet.

Folkbildningsrådets siffror visar att andelen studenter med funktionsnedsättningar på folkhögskolekurserna stadigt ökar och dessutom utgör en påfallande hög andel. 2014 hade 35 procent av alla som läste allmän kurs en funktionsnedsättning.

Märkligt är att regeringen nyligen gjort en satsning på sammanlagt 2 750 nya folkhögskoleplatser, för att ge unga utan fullständigt gymnasiebetyg möjlighet att läsa vidare. Samtidigt har anslaget för särskilt utbildningsstöd minskat med 3 900 tkr. De ungdomar som är i störst behov av stöd gynnas alltså inte av denna satsning.

Andra åtstramningar minskar individers möjlighet att välja folkhögskolestudier, vilket för många är det enda utbildningsalternativet. Det har blivit allt svårare att från kommun och landsting få ta med sig assistans och andra stödinsatser enligt HSL, SoL och LSS, som krävs för att kunna studera på folkhögskola.

Man får inte heller studiemedel från CSN om man uppbär aktivitetsersättning. Dessutom har det blivit allt svårare att få färdtjänst utanför sin egen kommungräns, något som är en förutsättning för många personer med exempelvis omfattande rörelsenedsättningar eller kognitiva svårigheter.

När det saknas förutsättningar för människor att kunna studera i den skolform de vill och har behörighet för, bryter samhället mot mänskliga rättigheter, vilket är mycket allvarligt. Vi menar att regeringen behöver agera för folkhögskolornas framtid. Dels krävs omedelbara insatser i form av

• ytterligare statsbidrag till folkhögskolornas verksamhet

• ökad finansieringsvilja hos kommuner, landsting och försäkringskassan för studier på folkhögskola, så att personer som vill kan studera. Här ingår exempelvis färdtjänst.

Dels behöver regeringen snarast tillsätta en utredning som ser över systemet med ekonomisk finansiering av folkhögskolornas verksamhet och de förutsättningar som krävs för att personer med funktionsnedsättning ska kunna ta del av folkhögskolornas utbildningar.

Stig Nyman, ordförande Handikappförbunden

Marina Carlsson, ordförande Personskadeförbundet, RTP

Lars Berge-Kleber, förbundsordförande, Afasiförbundet

Ann Hellströmer, ordförande Hjärnkraft

Anne Lönnermark, förbundsordförande Autism- och Aspergerförbundet

Ingrid Burman, ordförande Reumatikerförbundet

Maritha Sedvallson, förbundsordförande Astma och Allergiförbundet

Thomas Jansson, ordförande Riksförbundet FUB (För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning)

Katriina Hugosson, ordförande Svenska OCD-förbundet

​Bli medlem i Reumatikerförbundet!

Som medlem i Reumatikerförbundet får du tillgång till en gemenskap med andra reumatiker. På föreningsmötet eller på medlemswebben, det finns alltid någon att prata med som förstår hur du har det och kan stötta och ge råd.  

Bli medlem här!

Relaterade artiklar

Visa fler