Svenska Dagbladet: Patienter med smärta måste få bättre hjälp

Långvarig smärta drabbar både individer och samhället. Det behövs en radikal omläggning av smärtvården på bred front. Drabbade ska inte behöva passera läkare efter läkare för att få rätt hjälp, skriver debattörer från flera förbund.

Bland personer med kronisk migrän så hade det tagit de tillfrågade i genomsnitt åtta år att få en riktig diagnos.

Smärta är ett utbrett folkhälsoproblem som drabbar individen hårt och innebär stora kostnader för samhället, inte minst i form av långtidssjukskrivningar och människor som ställs utanför arbetsmarknaden.

I Personskadeförbundet RTP:s medlemsundersökning svarade 68 procent att de lever med långvarig smärta och bland gruppen med nackskador efter whiplashrelaterat våld var siffran så hög som 92 procent. Fatigue, eller sjukdomsrelaterad trötthet som det också kallas, är vanligt förekommande bland personer med reumatisk sjukdom och smärtan utgör en del av orsaken. WHO klassar migrän som en av de diagnoser med störst smärtproblematik av alla, inte minst beroende på de periodvisa, intensiva smärtupplevelser som sjukdomen innebär.

Smärtdiagnoser utgör den näst vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning vilket självfallet får ekonomiska konsekvenser. De indirekta samhällskostnaderna för migrän uppgick 2004 till över 4 miljarder kronor. Inget tyder på att kostnaderna har minskat sedan dess. En enkätundersökning nyligen genomförd bland Reumatikerförbundets medlemmar visade att en tredjedel av de tillfrågade i arbetsför ålder inte hade arbete. I en liknande undersökning svarade RTP:s medlemmar att de skulle kunna jobba cirka 65 procent mer om de inte levde med sin smärta.

I rapporten ”Nationellt uppdrag: Smärta” är utredarnas kritik av dagens smärtvård bred och omfattande. Trots att stora insatser görs av engagerade individer inom sjukvården visar rapporten att det behövs en radikal omläggning av smärtvården på bred front. Ett flertal brister lyfts fram, men vi vill framförallt peka på tre.

1. Avsaknaden av kompetens och struktur inom primärvården för handläggning av patienter med smärta är djupt problematisk, inte minst eftersom det kan leda till att problemen förvärras och permanentas. Adekvat och effektiv behandling förutsätter en tidig och korrekt diagnos. Vi vet att så inte alltid är fallet. RTP:s tidigare nämnda medlemsundersökning visar att medlemmarna fått vänta i genomsnitt drygt fyra år och besökt mer än sex läkare för att få sin smärta utredd och behandlad.  I en undersökning genomförd på uppdrag av Huvudvärksförbundet bland personer med kronisk migrän så hade det tagit respondenterna i genomsnitt åtta år att få en riktig diagnos.

2. Många landsting och regioner saknar multidisciplinära behandlingsenheter till vilka primärvården kan slussa patienter som behöver både en mer specialiserad vård och kunskaper om hur man kan undvika att smärtan helt tar över ens liv. Det kan till exempel handla om stresshantering eller fysisk träning, det sistnämnda uppgav flertalet (59 procent) i Reumatikerförbundets medlemsundersökning, har påverkat dem positivt.

3. Det saknas stabilt organiserade samarbeten mellan vårdnivåerna inom sjukvården, vilket omöjliggör effektiva vårdkedjor för patienter med smärtproblematik. Istället möts patienterna av osammanhängande vårdinsatser som skapar frustration och resignation istället för trygghet och hopp. Patienter upplever att de bollas runt mellan vårdenheter och får inte den hjälp de behöver.

I rapporten lägger utredarna fram en rad rekommendationer och nationella förslag som tydligt visar att kunskapen finns om hur man bedriver effektiv smärtvård och rehabilitering. Det handlar om att ge sjukvården på alla nivåer ett tydligt uppdrag, utveckla ett fungerande evidensbaserat nationellt vårdprogram, utbildning samt kvalitetsregister för uppföljning av vårdinsatser och kontinuitet i finansieringen.

Det är nu oerhört viktigt att SKL omvandlar rapportens ord till handling. Det som saknas i dagsläget är en samlande kraft med mandat att driva på ett nationellt förändringsarbete som har förutsättningar att ge avtryck i den kliniska vardagen, inte minst inom primärvården. Vi uppmanar därför sjukvårdshuvudmännen att via sina representanter inom NSK och SKL skyndsamt verka för bildandet av ett nationellt programråd för smärta. Fatta stafettpinnen och börja leverera en smärtvård som vi alla behöver.

Hans Håkansson

ordförande Reumatikerförbundet

Marina Carlsson

ordförande Personskadeförbundet RTP

Anna Karin Wallberg

ordförande Huvudvärksförbundet

Läs hela artikeln på Svenska Dagbladets hemsida.

​Bli medlem i Reumatikerförbundet!

Som medlem i Reumatikerförbundet får du tillgång till en gemenskap med andra reumatiker. På föreningsmötet eller på medlemswebben, det finns alltid någon att prata med som förstår hur du har det och kan stötta och ge råd.  

Bli medlem här!

Relaterade artiklar

Visa fler