Forskning vi stödjer

Att personer med SLE löper ökad risk att även få hjärt-kärlsjukdom känner många till. Men Elisabet Svenungsson stoppar inte där. Hon vill ta reda på vad som är orsaken, för att kunna hitta dem med högst risk i ett tidigt skede, för att kunna ge skyddande behandling.

Fysisk aktivitet och träning är positivt vid de flesta sjukdomar. Men vid långvarig smärta, som dessutom varierar i svårighetsgrad, kan det vara svårt att hålla i träningen över tid. Kaisa Mannerkorpi ska studera om digitala verktyg kan underlätta.

Lillemor Berntson i Uppsala studerar om kost som är bra för barn med inflammatorisk tarmsjukdom även är bra för barn och tonåringar med ledgångsreumatism, juvenil idiopatisk artrit, (JIA). Mycket talar för det.

Svensk Reumatologis Kvalitetsregister (SRQ) är ett nationellt kvalitetsregister som sedan 90-talet har samlat uppgifter om reumapatienters hälsotillstånd och medicinering. Registret har flera olika funktioner som utgör ett stöd för både patienten och läkaren. 

Vaskulitsjukdomarna är ovanliga, men kan ha allvarliga konsekvenser på hälsan. Därför behöver de studeras mer. Aladdin Mohammad siktar på att kartlägga samsjuklighet, vilka läkemedel som används och vad sjukdomen kostar. Och vilken roll biologiska läkemedel kan ha. 

Tack vare Helene Alexandersons forskning är fysisk aktivitet idag en självklar del av all behandlingen vid myosit. För 20 år sen var det helt annorlunda. Då var det vila som gällde.

– En kvinna frågade till och med om hon fick borsta tänderna själv.

Genom att förstå sjukdomen bättre, och hur den uppkommer, hoppas forskaren Anca Catrina kunna utveckla metoder för att stoppa att ledgångsreumatism bryter ut. Ett sätt kan vara att använda redan godkända läkemedel i förebyggande syfte.

Vill du påverka forskningen? Har du erfarenhet av att leva med en reumatisk sjukdom? Är du medlem i Reumatikerförbundet?

Som forskningspartner använder Eva C Johansson sina egna tråkiga erfarenheter av att ha ledgångsreumatism till något bra istället. Till exempel att påminna forskarna att det finns människor bakom diagnoserna som kan ha direkt nytta av forskningen.

Maria Söderlin, reumatolog och docent, fick i år 150 000 kronor ur Reumatikerfonden för att studera munhälsan hos personer med ledgångsreumatism.

Behovet av forskning kring systemisk skleros är stort. Systemisk skleros är en av de mindre vanliga reumatologiska sjukdomarna men diagnosen medför svåra komplikationer. 

För att möta behovet startades under 2015 ett giktforskningsnätverk i Sverige under Svensk reumatologisk förening. Nätverket har varje år fått medel från Reumatikerförbundet för att driva projekt. 

Kan vi identifiera personer som riskerar att insjunkna i myosit redan innan de får inflammationer i musklerna? Vilka immunreaktioner uppträder före sjukdomens utbrott? Finns det hopp om framtida preventiv behandling av myosit?

Reumatikerförbundet fortsätter sin satsning på forskning kring artros. Även i år 2015 har 1 500 000 kronor delats ut i en extra utlysning. Nedan finner du de projekt som beviljats medel 2015 samt 2014.

Ur nättidningen seniorhälsa: Att kartlägga sjukdomars orsaker och hitta effektiva behandlingsmöjligheter ligger i såväl medicinska forskares som patienters intresse. Men deras infallsvinklar skiljer sig ändå åt.