Forskning vi stödjer

Tack alla ni som bidragit till Reumatikerfonden!

För att bedöma de ansökningar som kommer till fonden har Reumatikerförbundets styrelse hjälp av Vetenskapliga nämnden.

Genom att förstå sjukdomen bättre, och hur den uppkommer, hoppas forskaren Anca Catrina kunna utveckla metoder för att stoppa att ledgångsreumatism bryter ut. Ett sätt kan vara att använda redan godkända läkemedel i förebyggande syfte.

Tack vare Helene Alexandersons forskning är fysisk aktivitet idag en självklar del av all behandlingen vid myosit. För 20 år sen var det helt annorlunda. Då var det vila som gällde.

– En kvinna frågade till och med om hon fick borsta tänderna själv.

Reumatikerförbundet fortsätter sin satsning på forskning kring artros. Även i år 2015 har 1 500 000 kronor delats ut i en extra utlysning. Nedan finner du de projekt som beviljats medel 2015 samt 2014.

Vill du påverka forskningen? Har du erfarenhet av att leva med en reumatisk sjukdom? Är du medlem i Reumatikerförbundet?

Som forskningspartner använder Eva C Johansson sina egna tråkiga erfarenheter av att ha ledgångsreumatism till något bra istället. Till exempel att påminna forskarna att det finns människor bakom diagnoserna som kan ha direkt nytta av forskningen.

Maria Söderlin, reumatolog och docent, fick i år 150 000 kronor ur Reumatikerfonden för att studera munhälsan hos personer med ledgångsreumatism.

Behovet av forskning kring systemisk skleros är stort. Systemisk skleros är en av de mindre vanliga reumatologiska sjukdomarna men diagnosen medför svåra komplikationer. 

För att möta behovet startades under 2015 ett giktforskningsnätverk i Sverige under Svensk reumatologisk förening. Nätverket har varje år fått medel från Reumatikerförbundet för att driva projekt. 

Kan vi identifiera personer som riskerar att insjunkna i myosit redan innan de får inflammationer i musklerna? Vilka immunreaktioner uppträder före sjukdomens utbrott? Finns det hopp om framtida preventiv behandling av myosit?