Kan e-hälsoverktyg underlätta träning för dem med långvarig smärta?

Fysisk aktivitet och träning är positivt vid de flesta sjukdomar. Men vid långvarig smärta, som dessutom varierar i svårighetsgrad, kan det vara svårt att hålla i träningen över tid. Kaisa Mannerkorpi ska studera om digitala verktyg kan underlätta.

Kaisa Mannerkorpi är fysioterapeut och professor vid Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet. Från att ha arbetat kliniskt i 30 år med patienter, parallellt med forskning, ägnar hon sin tid idag mest till undervisning och forskning.

Undervisningen handlar till stor del om forskning, och går framför allt ut på vetenskaplig metodik, hur man på ett systematisk, strukturerat och transparent sätt söker efter ny kunskap.

– I den vetenskapliga litteraturen finns det tydliga anvisningar för olika metoder för att närma sig problemet. Det börjar alltid med en litteratursökning för att få en uppfattning om var den aktuella kunskapen ligger. Att det är systematiskt, strukturerat och transparent är gemensamt för all vårdvetenskaplig forskning, säger Kaisa Mannerkorpi.

Viktigt att utbilda studenter 

För henne är det viktigt att utbilda studenter. Dels är utbildning en av universitetens huvuduppgifter. Dels finns det ett stort behov av att utveckla vården och rehabiliteringen för patienterna.

– Fysioterapi är en hälsoprofession och vetenskapsområde och dessa är integrerade i varandra. Den vetenskapliga undersökningen ger en säker kunskap som vi kan rekommendera till våra kollegor.

Det är tack vare den strukturerade forskningen som vården idag vet att styrketräning vid fibromyalgi är positivt, och att det går att träna upp sin styrka trots smärta och andra svårigheter som personer med fibromyalgi har.

– Forskningen visar hur man ska styrketräna vid fibromyalgi.

Träning och vård utifrån patientens egna erfarenheter betyder mycket

Personcentrerad vård, det vill säga behandling som utgår från patientens erfarenheter, har hon också forskat på, vid ett speciellt centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs Universitet. Där har man man utprövat detta enligt strukturerad vetenskaplig metodik. Där pekar resultaten på att all träning bör utgå från patientens egna erfarenheter, farhågor och resurser.

– Vi inom vården måste planera mål och upplägg tillsammans med patienten. Vi måste lyssna på patienten och arbeta i partnerskap med honom eller henne.

Inom forskning arbetar hon framför allt med två spår, reumatoid artrit, RA, och fibromyalgi/långvarig generaliserad smärta.

E-hälsoverktyg

Projektet som Reumatikerförbundet stödjer går ut på att studera hur patienten påverkas av personcentrerad behandling där eHälso-verktyg används. Hjälpverktyget som ingår i projektet har stödfunktioner som patienten kan använda för att få svar i frågor kring fysisk aktivitet och hantering av symtom. Projektet utreder om detta ger hållbara hälsoeffekter hos patienter med långvarig utbredd smärta?

– Flera studier visar att fysisk träning är till stor nytta för patienter med smärtproblematik. Det kan vara träning i en tempererad bassäng, stavgång, styrketräning eller annat som på olika sätt främjar hälsa och fysisk förmåga, samt lindrar symtom.

Svårt att träna när symptomen går upp och ner

Problemet är att långtidsuppföljningar visar att det kan vara svårt att fortsätta på egen hand. När Kaisa Mannerkorpis forskargrupp har intervjuat patienter berättar de att det kan vara svårt att komma igång, men också svårt att fortsätta träna när sjukdomen går i skov (sjukdomen märks ibland av mer, och ibland mindre). Det gör det svårt att veta på vilken nivå man ska starta igen.

– Då har vi tänkt att prova om e-hälsa kan vara användbart för att stödja patienten, eftersom vi inte har resurser att träffa alla personer enskilt eller i grupp.

Deltagarna delas upp i två grupper, som följs i tolv månader. Båda grupperna får en träff där man utformar en hälsoplan, som baseras på patientens målsättningar och resurser. Den ena gruppen får tillgång till en elektronisk plattform där de kan konsultera en fysioterapeut vid behov. Den andra gruppen, kontrollgruppen, får en hälsoplan plus en uppföljning via telefonmöte med fysioterapeuten en månad senare.

– Hypotesen är att e-hälsoverktyget främjar förmågan att vara fysiskt aktiv under tolv månader, och att det förbättrar hälsan.

Förhoppningen är att deltagarna som får hjälp av e-hälsoverktyget på ett enkelt sätt kan kontakta en fysioterapeut och be om råd, får bättre stöd och hjälp och därmed kan vara fysiskt aktiva längre.

Tioveckorsperiod av träning ger goda effekter

– Vi har sett att en tioveckors träningsperiod ger goda effekter. Då tror vi att en ännu längre träningsperiod ger ännu bättre effekt. Om det fungerar ger det ytterligare ett verktyg till vården att hjälpa de här patienterna.

Kaisa Mannerkorpi tror att e-hälsa och digitala verktyg kommer att bli en given del av sjukvården i framtiden. Hon tror också att de flesta är positivt inställda till elektronisk hjälp.

– Som forskare anser jag att vi måste studera de här verktygen först, för att se om de ger de effekter som vi förväntar oss.

Anslaget från Reumatikerförbundet är av stor betydelse för henne.

– Vi är helt beroende av externa anslag. Utan anslag blir det ingen studie. Och då får vi ingen ny kunskap, avslutar Kaisa Mannerkorpi.

---

Publicerad 2018-11-15
Text Fredrik Hed

Kaisa Mannerkorpi

Professor, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg.
Forskning Anpassad fysisk aktivitet och träning för att förbättra hälsa och fysisk kapacitet hos personer med reumatisk sjukdom eller långvarig smärta. Reumatikerförbundet stödjer Kajsa Mannerkorpis forskning. 
Drivkraft Att utveckla behandlingar som främjar hälsa.

Relaterade artiklar

Visa fler