Letar efter artrosbehandling på molekylnivå

André Struglics är på jakt efter molekylära markörer som kan hjälpa oss att förstå processerna bakom sjukdomen artros. 

Kanske kan det också hjälpa oss att tidigt hitta dem med högst risk att utveckla artros?

Bland medicinska forskare är André Struglics lite av en udda fågel. Han började som växtbiokemist, disputerade på hur mitokondrier, cellernas energifabriker, fungerar i växter, fick jobb för att sköta labbet hos artrosforskaren Stefan Lohmander i Lund, för att idag ha sin egen forskargrupp inom artrosforskning.

– Min uppgift som icke-kliniker, jag behandlar alltså inga patienter, är att få fram data som kan vara till stöd för dem som behandlar artros. Det kan vara att förstå samband mellan molekyler och smärta, eller molekyler och strukturella förändringar på ben och brosk, säger André Struglics, forskare vid Avdelningen för ortopedi, Institutionen för kliniska vetenskaper vid Lunds universitet.

Han är intresserad av att förstå hur saker och ting hänger ihop, både i det lilla och det stora.

– Man har ju ont av en anledning. Troligen är det en molekyl som retar en smärtnerv som leder till kliniska problem för patienten. Det är spännande att försöka reda ut och förstå.

Mycket kontakt med både läkare och fysioterapeuter

Även om han inte arbetar kliniskt, har han mycket kontakt med både läkare och fysioterapeuter, eftersom de är kopplade till forskargruppen. För att kunna göra bra klinisk forskning måste man förstå vad man mäter, alltså att sätta molekylerna i ett sammanhang med patienternas problem.

– Jag följer med läkare och fysioterapeuter när de träffar patienter och därmed får jag en inblick i det kliniska området. På så vis blir min forskning bättre.

I det aktuella projektet som Reumatikerförbundet stöttar, ”Studier av biologiska processer som leder till artros och sökandet av nya biomarkörer för kliniska bedömningar”, hoppas han hitta molekylära markörer, så kallade biomarkörer, som kan användas för att följa träning och rehabilitering vid artros.

Hoppas på blodprov i framtiden

– Idag behandlas i princip alla med artros på samma sätt, genom träning med fysioterapeut. Men de kan inte se hur det ser ut inne i leden. Tänk om vi i framtiden kan ta blodprov på dessa patienter som har en knäskada, analysera biomarkörerna i blodet och på så vis följa till exempel inflammationen och omsättningen av broskmolekylerna. Då skulle behandlingen bli på en helt annan nivå, på molekylnivå.

Sådana biomarkörer skulle kunna erbjuda ett bättre sätt att testa när brosket är redo för vanlig belastning igen. Eller om personen ska ta det lugnt, eller behöver mer rehabilitering.

– Det skulle kunna bli som att titta in i en glaskula och förutspå vem som ska ha vilken behandling. Förhoppningsvis kan personer med artros må bättre om ytterligare 10–15 år.

Anslaget från Reumatikerförbundet har stor betydelse, berättar André Struglics.

– Det är ett stort anslag för mig. Det betalar en laboratorieassistents lön, dagliga kostnader på labbet och att lagra patientprover i biobanker.

Studerar andra sjukdomar med gemensam nämnare

Förutom artros arbetar André Struglics även med barnreumatism, juvenil artrit (JIA), samt ett projekt där han studerar disknedbrytning mellan ryggradskotor.

– Den gemensamma nämnaren mellan dessa olika projekt är att det handlar om broskvävnad som bryts ned. Orsaken skiljer, men konsekvensen, förlust av brosket, är densamma. Dessa tre områden hänger ihop på så vis att brosket och disken har samma komponenter, men i olika proportioner. Vi tror att vi vet hur de byggs upp och bryts ned, och vilka molekyler som är involverade. Men vi behöver veta mer.

Inflammation spelar en viktig roll

Hans tidigare forskning har visat att inflammation vid artros och knäskador spelar en viktig roll. Det är en lågintensiv inflammation, och många patienter har en förhöjd inflammationsgrad många år efter sin skada. Det avspeglas bland annat i hur de mår, till exempel att många fortsätter ha smärta.

För att kunna bota en sjukdom, eller behandla den effektivt, är det nödvändigt att förstå biologin bakom sjukdomen, förklarar han. Genom att förstå det molekylära sambanden i sjukdomen, och relatera det till vävnadsstrukturer och patientens välmående, får forskarna en viktig helhetsbild som hjälper dem vidare i sitt sökande.

– Eftersom det ännu inte finns någon botande medicin måste vi först förstå varför patienterna har ont och är svullna och stela, för att sedan kunna forska fram medicin eller annan behandling som råder bot på detta.

André Struglics hoppas i framtiden kunna säga mer exakt vilka som kan fortsätta med sin aktivitetsnivå, och vilka som bör varva ner eftersom de riskerar att skada sig. Eller att till och med kunna förutspå vilka som har högre risk att utveckla artros och vilka som inte har det.

– Förhoppningsvis kan vi då individualisera behandlingen mera. Jag är ganska optimistisk. För två-tre år sedan var det ganska dött inom området, men nu börjar det hända mer. Det är spännande.

Text Fredrik Hed
Publicerad 2019-03-18



Kort fakta om André Struglics

Titel Docent i experimental ortopedi vid Medicinska Fakulteten på Lunds Universitet.
Forskning Från patienter med knäskador och artros: analyseras molekylära brosk och benmarkörer; med hjälp av magnetkameraundersökning mäts ben och broskstrukturer; genom patientutvärderingsformulär erhålls kliniska data om symptom, smärta och livskvalitet. Slutligen sammankopplas resultat från de olika nivåerna (molekyl, struktur, patient) vilket ger oss en helhetsbild av sjukdomen artros.
Drivkraft Nyfikenhet och viljan att förstå mekanismerna bakom utvecklingen av artros.

Relaterade artiklar

Visa fler