Först i världen med att testa kolhydratanpassad kost till barn och tonåringar med JIA

Lillemor Berntson i Uppsala studerar om kost som är bra för barn med inflammatorisk tarmsjukdom även är bra för barn och tonåringar med ledgångsreumatism, juvenil idiopatisk artrit, (JIA). Mycket talar för det.

Ju mer vi lär oss om mag-tarmsystemet desto mer inser vi vilket viktigt organ det är. Lillemor Berntson är docent och överläkare på Barnkliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Hon har forskat på barnreumatism, JIA, i 22 år och hösten 2017 kunde hon dra igång sitt projekt där hon undersöker om en anpassad kolhydratkost kan ha antiinflammatorisk effekt hos barn med reumatisk ledinflammation.

– Det här är något jag har funderat på och velat göra länge. Kosten är till viss del studerad vid inflammatorisk tarmsjukdom hos barn. Den har effekt mot tarminflammationen, men den ger inte fullständig läkning. Inflammatorisk tarmsjukdom är delvis besläktad med barnreumatism, JIA, och den här kosten skulle kunna vara gynnsam för barn med barnreumatism, genom att dämpa inflammationen.

Naturlig kost baserad på enkla kolhydrater

Kosten kallas SCD, ”specific carbohydrate diet”, och är utvecklad vid Seattle Childrens Hospital i USA. Det är en naturlig kost baserad på enkla kolhydrater.

– Man tar till stor del bort vanligt socker. Den är också glutenfri och reducerad i mjölkprodukter, men är ändå en helt fullvärdig kost, sett till näringsinnehåll. I kosten ingår bland annat kött, fisk ägg, skaldjur, frukt och grönsaker. Man undviker hel- och halvfabrikat och undviker därför konsistensgivare, som kan ha en negativ påverkan på tarmen.

SCD-kosten är således testad vid inflammatorisk tarmsjukdom, men inte vid JIA, vilket Lillemor Berntson är först i världen med att göra.

– Mycket talar för att det kommer att fungera, kanske mer för barn med vissa former av JIA. Men jag tror att det kan fungera för andra reumatiska diagnoser också.

Preliminärt räknar hon med att ha de första resultaten om ett-två år. Studierna tar tid och det är en stor apparat för ett barn att ändra kost, både praktiskt och psykologiskt.

– Föräldrarna måste vara motiverade att sätta sig in i det och hjälpa barnet.

Mycket talar för att kosten kan påverka bakterier i tarmen

Från att tidigare ha studerat hur sjukdomen bryter ut och klassificeras, indelas i olika undergrupper, och vilka riskfaktorer och markörer som finns för olika komplikationer, har hon alltmer kommit att intressera sig för kostens betydelse. Mycket forskning talar nämligen för att det med hjälp av kosten går att påverka vilka bakterier som finns i tarmen, och att det i sin tur påverkar immunförsvaret som är inblandat vid barnreumatism.

– Tarmen är kroppens största immunologiska organ. Om tarmslemhinnan är mer genomsläpplig är det viktigt att förstå vad det kan få för konsekvenser med olika ämnen som kan komma i kontakt med immunsystemet genom tarmen. Det kan vara en del i sjukdomsbilden och en del av den medicinska behandlingen som vi ger, säger Lillemor Berntson

Som barnreumatolog får hon ofta frågor om kost från föräldrar till barn med reumatiska sjukdomar. Många undrar om de kan ändra kosten för att på så vis påverka sjukdomen.

– Forskningen visar att den här SCD-kosten ändrar tarmfloran på ett gynnsamt sätt. Om det också kan hjälpa dessa barn med reumatiska sjukdomar så har vi kommit långt. Men hur långt vet vi ännu inte.

Barn som testat kosten märker skillnad

Sedan studien startade har majoriteten av de barn och ungdomar som har testat kosten valt att fortsätta med den, vilket tyder på att de märker skillnad.

Det ekonomiska anslaget från Reumatikerförbundet är helt avgörande för studien, berättar Lillemor Berntson.

– Att forska om kost är lite som att ge sig ut på hal is. Det finns inte mycket forskning om kost och reumatisk sjukdom så därför är jag väldigt glad och tacksam att förbundet stöttar detta.

Tidigare forskningsprojekt har visat att tarmen är mer genomsläpplig vid *autoimmun sjukdom. Det är också visat att det finns en immunologisk koppling mellan tarmen och lederna.

– Det är ett väldigt finstämt system där tarmbakterierna och tarmväggen samspelar med immunsystemet.

Bakterier i tjocktarmen bildar speciella fettsyror. Beroende på vilka bakterier som finns i tarmen bildas olika mycket fettsyror och av varierat slag. Vissa fettsyror är bättre för tarmväggen och immunologin i tarmen.

Vi hoppas att kosten ska påverka tarmfloran och ge mindre symtom

– Vi vet att barn med JIA har en tarmflora som inte är helt gynnsam. Vi vet också att vi med hjälp av kosten kan påverka bakteriefloran i tarmen. Därför hoppas vi att den här kosten kan förbättra tarmfloran och ge mindre symptom hos de här barnen.

Förhoppningen är att hon med resultaten från studien bättre ska kunna besvara barns och föräldrars frågor om kost. Och erbjuda en bättre behandling.
---

* Autoimmun sjukdom innebär att immunförsvaret angriper den egna vävnaden. Kroppens minsta del är celler, som i sin tur bildar vävnader. Det finns olika vävnader i kroppen, till exempel muskelvävnad, slemhinna eller bindväv.

Publicerad 2018-11-08
Text Fredrik Hed

Reumatikerförbundet stödjer Lillemor Berntssons forskning.

Relaterade artiklar

Visa fler