Antifosfolipidsyndromet (APS) - Reumatikerförbundet

Antifosfolipidsyndromet (APS)

Antifosfolipidsyndromet (APS) är en sjukdom som oftast är kopplad till en annan reumatisk sjukdom som SLE, reumatoid artrit, systemisk skleros, temporalarterit med fler.

Sjukdomen leder ofta till blodproppar i de djupa venerna och kan även ge upphov till lilablåfläckiga hudutslag, s.k. livedo reticularis. APS behandlas med läkemedel som minskar risken för blodproppar.

Vem drabbas

APS kan vara en del av SLE men också förekomma vid andra reumatiska systemsjukdomar. När APS inte är kopplad till en annan sjukdom kallas den primärt APS.

Symtom

Blodproppar i de djupa venerna är den vanligaste yttringen av APS. Oftast sitter propparna i benet, men de kan också uppkomma på andra ställen i kroppen. När propparna sätter sig i artärer kan det till exempel leda till stroke eller hjärtinfarkter. Det finns också en risk för upprepade missfall och andra komplikationer vid graviditet. Övriga symtom kan komma från njurar, nagelband och hud. Ett vanligt hudutslag kallas livedo reticularis och är en lilablåfläckig missfärgning.

Så här ställs diagnosen

Genom en sammanvägning av symtom och blodprover som innefattar mätning av antifosfolipidantikroppar.

Behandling

Grundsjukdomen behandlas med olika läkemedel som försvårar proppbildning. Personer med APS ska inte använda p-piller eller andra läkemedel som innehåller östrogen eftersom de ökar risken för proppar. Personer med APS bör också vara aktsamma med flygresor, kirurgi och annat som ökar propprisken. Svåra sjukdomsfall kan behandlas med immunglobulin.

Mer information

APS är en sjukdom som skapar antikroppar mot ett viktigt ämne i kroppen som heter kardiolipin. Kardiolipin är en typ av fosfolipid, ett ämne som är livsviktigt för att kroppscellerna ska kunna byggas upp. Antikropparna signalerar till kroppens försvarsceller att angripa kardiolipinet. Detta ger blodförändringar som kan orsaka olika symtom.

Se även SLE

Har du frågor om vaccin och covid-19?

Kontakta den mottagning där du behandlas för råd som gäller för dig.

 

Vi rekommenderar dig att läsa uppdaterad information om vad som gäller just nu på:

Krisinformation.se och Folkhälsomyndigheten

 

För dig som lever med en reumatisk sjukdom har Svensk Reumatologisk Förening de senaste riktlinjerna som du kan läsa här: SRF:s rekommendationer. (5 april, PDF)


Har du en mer generell fråga om reumatiska sjukdomstillstånd är du varmt välkommen att höra av dig till vår frågelinje. Kontaktuppgifter hittar du här: Reuma direkt


Mer information
hittar du alltid på Folkhälsomyndigheten och 1177.se

Lär dig hur genom Reumatikerförbundets digitala kurs i egenvårdshantering.

Förbättra din hälsa själv med mätbara och realistiska mål! 

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng