Antifosfolipidsyndromet (APS)

Antifosfolipidsyndromet (APS) är en sjukdom som oftast är kopplad till en annan reumatisk sjukdom som SLE, reumatoid artrit, systemisk skleros, temporalarterit med fler. Sjukdomen leder ofta till blodproppar i de djupa venerna och kan även ge upphov till lilablåfläckiga hudutslag, s.k. livedo reticularis. APS behandlas med läkemedel som minskar risken för blodproppar.

Läs mer

Vem drabbas

APS kan vara en del av SLE men också förekomma vid andra reumatiska systemsjukdomar. När APS inte är kopplad till en annan sjukdom kallas den primärt APS.

Symtom

Blodproppar i de djupa venerna är den vanligaste yttringen av APS. Oftast sitter propparna i benet, men de kan också uppkomma på andra ställen i kroppen. När propparna sätter sig i artärer kan det till exempel leda till stroke eller hjärtinfarkter. Det finns också en risk för upprepade missfall och andra komplikationer vid graviditet. Övriga symtom kan komma från njurar, nagelband och hud. Ett vanligt hudutslag kallas livedo reticularis och är en lilablåfläckig missfärgning.

Så här ställs diagnosen

Genom en sammanvägning av symtom och blodprover som innefattar mätning av antifosfolipidantikroppar.

Behandling

Grundsjukdomen behandlas med olika läkemedel som försvårar proppbildning. Personer med APS ska inte använda p-piller eller andra läkemedel som innehåller östrogen eftersom de ökar risken för proppar. Personer med APS bör också vara aktsamma med flygresor, kirurgi och annat som ökar propprisken. Svåra sjukdomsfall kan behandlas med immunglobulin.

Mer information

APS är en sjukdom som skapar antikroppar mot ett viktigt ämne i kroppen som heter kardiolipin. Kardiolipin är en typ av fosfolipid, ett ämne som är livsviktigt för att kroppscellerna ska kunna byggas upp. Antikropparna signalerar till kroppens försvarsceller att angripa kardiolipinet. Detta ger blodförändringar som kan orsaka olika symtom.

Prenumerera!

Vill du ha nyheter om detta ämne via e-post?

Artiklar om antifosfolipidsyndrom

Visa fler