Bursit - Reumatikerförbundet

Bursit

Vem drabbas

Bursit beror för det mesta på att leden överansträngts, men den kan också vara en del i en reumatisk sjukdom som till exempel reumatoid artrit (RA), gikt eller pyrofosfatartrit. Ofta drabbas bursor kring knäet, armbågen, höften eller axeln.

Symptom

Typiska bursittecken är svullnad och ömhet runtomkring en led. Det gör ont när leden används och rörligheten är minskad. Ibland rodnar området och känns varmt.

Så här ställs diagnosen

För att veta säkert att det är en bursit som ger besvären krävs att man punkterar bursan. Vätskan inuti analyseras och hittar man då vita blodkroppar stärks diagnosmisstanken. Vid gikt och pyrofosfatartrit kan det också förekomma kristaller i vätskan. Om man hittar bakterier så är det fråga om infektion.

Behandling

Bursit behandlas genom punktering av bursan, ibland med tilläggsinjicering av kortison.

Tömningen av vätskan är också i behandlande syfte. Symtomen minskar när trycket lättar och rörligheten blir bättre. För att dämpa inflammationen och minska produktionen av vätska kan kortison injiceras direkt i bursan, vilket ger en bättre effekt.

Bursiten läker ofta på en eller ett par veckor och det är en mycket liten risk att besvären blir kroniska.

Mer information

Bursit innebär att slemsäcken, bursan som sitter under och runt flera av kroppens stora leder, är inflammerad.

Bursans uppgift är att fungera som stötdämpare då den ligger mellan skelettdelar, muskler och hud och skiljer dessa åt. Inuti säcken finns en seg vätska som hjälper till att skydda ledens delar mot skav och tryck. Inflammation i bursan leder till ökad mängd vätska och därigenom uppstår svullnad.

Tillståndet hör till gruppen mjukdelsreumatiska sjukdomar.

Har du frågor om vaccin och covid-19?

Kontakta den mottagning där du behandlas för råd som gäller för dig.

 

Vi rekommenderar dig att läsa uppdaterad information om vad som gäller just nu på:

Krisinformation.se och Folkhälsomyndigheten

 

För dig som lever med en reumatisk sjukdom har Svensk Reumatologisk Förening de senaste riktlinjerna som du kan läsa här: SRF:s rekommendationer. (5 april, PDF)


Har du en mer generell fråga om reumatiska sjukdomstillstånd är du varmt välkommen att höra av dig till vår frågelinje. Kontaktuppgifter hittar du här: Reuma direkt


Mer information
hittar du alltid på Folkhälsomyndigheten och 1177.se

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng