Vem drabbas
Bursit beror för det mesta på att leden överansträngts, men den kan också vara en del i en reumatisk sjukdom som till exempel reumatoid artrit (RA), gikt eller pyrofosfatartrit. Ofta drabbas bursor kring knäet, armbågen, höften eller axeln.
Symptom
Typiska bursittecken är svullnad och ömhet runtomkring en led. Det gör ont när leden används och rörligheten är minskad. Ibland rodnar området och känns varmt.
Så här ställs diagnosen
För att veta säkert att det är en bursit som ger besvären krävs att man punkterar bursan. Vätskan inuti analyseras och hittar man då vita blodkroppar stärks diagnosmisstanken. Vid gikt och pyrofosfatartrit kan det också förekomma kristaller i vätskan. Om man hittar bakterier så är det fråga om infektion.
Behandling
Bursit behandlas genom punktering av bursan, ibland med tilläggsinjicering av kortison.
Tömningen av vätskan är också i behandlande syfte. Symtomen minskar när trycket lättar och rörligheten blir bättre. För att dämpa inflammationen och minska produktionen av vätska kan kortison injiceras direkt i bursan, vilket ger en bättre effekt.
Bursiten läker ofta på en eller ett par veckor och det är en mycket liten risk att besvären blir kroniska.
Mer information
Bursit innebär att slemsäcken, bursan som sitter under och runt flera av kroppens stora leder, är inflammerad.
Bursans uppgift är att fungera som stötdämpare då den ligger mellan skelettdelar, muskler och hud och skiljer dessa åt. Inuti säcken finns en seg vätska som hjälper till att skydda ledens delar mot skav och tryck. Inflammation i bursan leder till ökad mängd vätska och därigenom uppstår svullnad.
Tillståndet hör till gruppen mjukdelsreumatiska sjukdomar.
Har du frågor om vaccin och covid-19?
Kontakta den mottagning där du behandlas för råd som gäller för dig.
Vi rekommenderar dig att läsa uppdaterad information om vad som gäller just nu på:
Krisinformation.se och Folkhälsomyndigheten.
För dig som lever med en reumatisk sjukdom har Svensk Reumatologisk Förening de senaste riktlinjerna som du kan läsa här: SRF:s rekommendationer. (5 april, PDF)
Har du en mer generell fråga om reumatiska sjukdomstillstånd är du varmt välkommen att höra av dig till vår frågelinje. Kontaktuppgifter hittar du här: Reuma direkt.
Mer information hittar du alltid på Folkhälsomyndigheten och 1177.se