Fibromyalgi

Fibromyalgi är en livslång sjukdom som oftast drabbar kvinnor. Symtom på sjukdomen är smärta i kroppens mjuka delar, men även onormal trötthet och tarmproblem är vanliga. Värme och stretching minskar smärtorna, medan kyla och stress förvärrar dem. Att ge verktyg för att leva med sjukdomen och smärtan är en viktig del i behandlingen. Fysisk träning ger bra smärtlindring.

Läs mer

Vem drabbas

Fibromyalgi drabbar oftast kvinnor, nio av tio är kvinnor. Sjukdomen debuterar oftast i unga år eller i medelåldern.

Orsaken till sjukdomen är till stor del okänd. Studier har visat att personer med fibromyalgi har förändringar i muskelvävnaden och en ökad smärtaktivering i det centrala nervsystemet. Ofta finns också en psykisk överbelastning i samband med sjukdomen. Tillsammans bidrar de olika faktorerna till att utlösa, starta, sjukdomen.

Symtom

Kronisk smärta i både vila och rörelse är typiskt för sjukdomen. Smärtan ökar oftast vid ansträngning. Den kan jämföras med att ha blåmärken över hela kroppen. En del har så ont att de till och med får svårt att bära åtsittande kläder.

Typiskt för sjukdomen är att smärtan uppträder på olika ställen i kroppen olika dagar. Ena dagen kan smärtan sitta i höger höft och nästa dag i vänster axel. Intensiteten i smärtan är också olika från dag till dag. Oftast utgår smärtan ifrån musklerna, men en del har även smärta i lederna. I många fall minskar smärtorna av värme, stretching och massage, medan kyla och stress i stället förvärrar dem.

Förutom smärtor i kroppens mjukdelar (muskler, bindväv, fettvävnad med mera) uppstår ofta andra symtom. Det är svårt att urskilja vilka symtom som kommer från sjukdomen och vad som är en naturlig följd av det kroniska smärttillståndet. Som exempel kan nämnas att många drabbade lider av en abnorm trötthet som inte går att vila bort. Om detta beror direkt på sjukdomen eller om det är en följd av störd sömn på grund av smärta, är svårt att säga.

Oavsett vad som är orsak och vad som är verkan vid fibromyalgi så är de vanligaste symtomen:

  • En onormal trötthet. Trots att man vilar och tar det lugnt så vill tröttheten inte gå över.
  • Mag-tarmbesvär. Kolon irritabile (irriterad tarm) är vanligt.
  • Morgonstelhet
  • Stickningar och domningar, framför allt i händerna.
  • Oro, depression och koncentrationssvårigheter.
  • Sömnstörningar.

Så här ställs diagnosen

Eftersom fibromyalgi innebär så många och diffusa symtom är det viktigt med tydliga sjukdomskriterier så att diagnosen inte används vid fel tillfällen. Det finns inte något blodprov som styrker diagnosen. Idag används internationellt godkända kriterier, som båda måste uppfyllas för att ställa diagnosen fibromyalgi.

1. Utbredd smärta i minst 3 månader. Smärtan ska ha funnits på båda sidor av kroppen, ovan och under midjan samt längs ryggraden.

2. Förekomst av ett visst antal triggerpunkter. Triggerpunkter är 18 väldefinierade punkter, nio på varje sida av kroppen, som gör ont när man trycker på dem. För diagnos krävs att minst 11 av dessa 18 punkter är ömma.

Behandling

Behandlingen går ut på att hitta sätt för varje individ att hantera sin sjukdom och att lindra värken. "Smärtskolor", där man får lära sig hantera sin värk, har visat goda resultat.

Fysisk aktivitet och träning har visat likvärdiga resultat som medicinsk behandling. Det handlar i första hand om lågintensiv träning av styrka och uthållighet. Träning i varmvatten brukar föredras av många. En fysioterapeut kan hjälpa till med att prova ut ett träningsprogram som är individuellt anpassat och som du följer på egen hand.

Läkemedel med paracetamol kan i vissa fall behövas för att lindra värken och för att kunna vara fysiskt aktiv. Receptbelagda läkemedel som används är tricykliska antidepressiva läkemedel, SNRI-preparat eller läkemedel med de verksamma ämnena tramadol eller gabapentin. 

Avslappningstekniker, som till exempel mindfulness eller yoga, kan lindra värken och förbättra sömnen. Massage kan även ge positiva effekter. Andra behandlingsalternativ är TENS, transkutan nervstimulering, och akupunktur.

Fibromyalgi behandlas helst med en kombination av fysisk aktivitet (du kan få fysisk aktivitet på recept - FaR), avslappningsövningar, läkemedel, psykologiska behandlingar och multimodal smärtbehandling, då flera olika metoder används samtidigt.

Multimodal behandling blir aktuellt om du haft ont under en längre period. Du får träffa en fysioterapeut, arbetsterapeut, läkare, kurator och psykolog.

Det här kan du göra själv

Att leva med smärta under lång tid kan göra att man hamnar i nedstämdhet och passivitet. Men det är viktigt att inte låta smärtan ta över utan fortsätta leva livet som vanligt, så långt det är möjligt. 

Rör på dig trots att det gör ont, det påverkar både kroppen och själen positivt. Även om träningen gör ont för stunden är det viktigt att komma ihåg att den lindrar smärtan på sikt. Lågintensiv träning som promenader, simning eller vattengymnastik i uppvärmd pool, har visat sig ha god effekt vid fibromyalgi.

Vilken typ av träning man än väljer, är det viktigt att man tränar regelbundet under några månader för att uppnå hälsoeffekter. Grundregeln är att man bör inleda träningen på en låg nivå, och succesivt öka intensiteten i den takt man klarar av den.

Många personer med fibromyalgi får mera ont under 1-3 dagar efter träningspasset när de väl börjat med en ny typ av träning eller ökat träningsintensiteten. Denna typ av träningsrelaterad smärta anses inte vara farlig, och den brukar klinga av när muskulaturen väl anpassat sig till den nya träningsformen eller den ökade intensiteten.

Läs mer om hälsofrämjande fysisk aktivitet här!

Två regler att komma ihåg!

  • Träna på en lägre nivå! För det första om man har fibromyalgi är man troligen något svagare i muskulaturen än vad man föreställer sig, varför det är klokt att börja träna på en lägre nivå. 
  • Träna regelbundet! För det andra bör man träna regelbundet och under en längre tid än friska personer för att uppnå positiva träningseffekter.

Forskning bekräftar vikten av fysisk aktivitet

En ny svensk forskningsstudie som gjorts i samarbete mellan forskare i Stockholm, Göteborg och Linköping, visar att det är möjligt för personer med fibromyalgi att förbättra sin fysiska kapacitet och hälsa med styrketräning:

130 kvinnor deltog i studien, där deltagarna lottades antingen till styrke- eller till avspänningsträning. Träningsprogrammet utvecklades tillsammans med varje deltagare och anpassades efter varje individs fysiska utgångsläge, resurser och målsättningar.

Resultatet visade att träningsinterventionen normaliserade frisättningen av inflammatoriska och smärtframkallande ämnen i muskulaturen och att det var förenat med minskad smärta. Dessutom förbättrades den kognitiva förmågan. Träningen hade även en gynnsam effekt på kommunikationen mellan olika delar av hjärnan hos personer med fibromyalgi.

Reumatikerförbundet har i samarbete med forskare tagit fram en smärtskola, ”Kunskap för livet”, som bygger på att utveckla egenvård och då speciellt fysisk träning. Om du har fibromyalgi, och är medlem i Reumatikerförbundet har du också möjlighet att få kontakt med och råd av andra med samma diagnos som du själv. 

Mer om forskning och utveckling

  • Israeliska forskare har av en slump upptäckt att patienter som behandlas i tryckkammare på grund av post-traumatisk hjärnskada också blev av med sina fibromyalgisymtom. För att se om behandlingen kunde korrigera den onormala hjärnaktiviteten vid fibromyalgi gjordes en ny studie: 48 kvinnor med fibromyalgi fick behandling i tryckkammare i 90 minuter fem dagar i veckan i två månader. Resultaten visade att smärtan minskade hos alla utom tre deltagare. Dessutom såg man en korrigerad hjärnaktivitet i de delar av hjärnan som styr smärtimpulser.
  • Ny forskning har visat att personer med fibromyalgi har ett överskott av blodkärl, vilket skulle kunna förklara de ömma triggerpunkterna samt att kyla förvärrar symtomen.
  • Svensk forskning pågår kring de så kallade gliacellernas (hjärnceller) koppling till fibromyalgi.
  • Forskning pågår också kring biomarkörer för fibromyalgi, vilket skulle kunna leda till att man i framtiden kan ställa diagnosen fibromyalgi med hjälp av ett blodprov.

Mer information

Ordet fibromyalgi betyder värk i muskler och bindväv. Sjukdomen har funnits länge men först på 80-talet accepterats som en diagnos. Idag är fibromyalgi välkänt, om än omtvistat. Det finns kriterier för att ställa diagnosen och även behandlingar som kan hjälpa.

Sjukdomen tillhör de lokala och generella smärttillstånden.

Det är viktigt att de drabbade får verktyg att hantera och lära sig att leva med sin sjukdom. Med rätt behandling och förståelse från omgivningen behöver inte diagnosen förändra vardagslivet helt och hållet. Det är viktigt att så långt som möjligt försöka leva "som vanligt", som innan sjukdomen. Studier har visat att de personer med fibromyalgi som slutar på sitt arbete och ger upp sina tidigare intressen mår mycket sämre än de som fortsatt leva ungefär som förut.

Oftast är sjukdomen kronisk men det finns studier som visar att lättare former av fibromyalgi kan spontanläka. Så många som 20 % av fibromyalgipatienter inom öppenvården kan bli av med sin sjukdom inom två år.

Artikeln uppdaterad 2016-12-19

Prenumerera!

Vill du ha nyheter om detta ämne via e-post?

Artiklar om fibromyalgi

Visa fler