Jättecellsarterit

Jättecellsarterit är uppdelat i två sjukdomstillstånd, polymyalgia reumatika (PMR) och temporalarterit (TA). PMR och TA kan förekomma var för sig eller tillsammans. Sjukdomen är relativt vanlig och kännetecknas generellt av feber, trött- och aptitlöshet. PMR ger svår värk i de stora muskelgruppera och TA svår huvudvärk. Behandling för jättecellsarterit är medicinering med kortison.

Läs mer

Vem drabbas

Sjukdomen uppträder sällan före 50 års ålder. Risken för att insjukna är störst i 70-80 årsåldern. Kvinnor drabbas tre gånger så ofta som män. Sjukdomen är relativt vanlig och varje år insjuknar cirka 2 000 personer i Sverige. I andra delar av världen är sjukdomen betydligt mer vanlig.

Symtom

Symtomen uppstår ofta mer eller mindre hastigt och typiska tecken är feber, trötthet och aptitlöshet. De symtom som sedan tillkommer kan delas upp i tre olika grupper.

Polymyalgia reumatika (PMR)

Polymyalgia reumatika betyder ungefär "reumatisk värk i flera muskelgrupper" och har fått sitt namn av att de typiska symtomen är värk i stora muskler. Oftast börjar värken i nacke och axlar för att sedan sprida sig till överarmar, höfter och lår. Förutom värk uppstår en tydlig stelhet i kroppen som är värst på morgonen. Många får svårt att ta sig ur sängen, resa sig upp från sittande och lyfta armarna över huvudet.

Personer med PMR har en ökad risk för osteoporos, benskörhet. Detta beror förmodligen mest på den kortisonbehandling som ges mot PMR. Ju högre dos kortison desto sämre bentäthet och högre risk för osteoporos.

Temporalarterit (TA)

Karakteristiskt är svår huvudvärk som oftast sitter över ena eller bägge tinningarna. Tinningartären (blodkärl vid tinningen) kan vara förtjockad och ömma vid tryck. Hårbotten kan vara så öm att det är svårt att kamma sig eller sätta upp håret. Det kan också göra ont i käkmusklerna när man tuggar.

En ovanlig men fruktad följd av TA är blindhet, på grund av minskad blodtillförsel till synnerven och ögonbotten. Andra komplikationer som är ännu mer sällsynta är hjärtinfarkt och slaganfall (stroke).

PMR och TA

Man kan också drabbas av både PMR och TA. Vanligast är då att symtomen för de två sjukdomarna uppträder separat med flera månaders mellanrum, men de kan även uppträda samtidigt.

Så här ställs diagnosen

Diagnosen PMR ställs utifrån de typiska symtomen med värk och stelhet i de stora muskelgrupperna. Vid TA ska personen ha något av följande symtom: Tinninghuvudvärk, ömma tinningartärer, ömhet i hårbotten, smärta i tuggmuskulaturen eller synrubbning som är permanent eller övergående.

Idag finns det inget specifikt, enskilt blodprov som bekräftar sjukdomen. De blodprov som tas visar däremot en kraftig inflammation. Misstänks jättecellsarterit tas i regel en biopsi, det vill säga en liten bit vävnadsprov, från tinningartären. Biopsin undersöks sedan i mikroskop; syns det tydliga förändringar bekräftar det misstanken om sjukdomen. Olika röntgenmetoder kan också användas för att undersöka kärlen närmare och bekräfta diagnosen.

Behandling

Jättecellsarterit behandlas med kortison. Behandlingen ger ofta en förbättring redan inom något dygn. En snabb effekt av kortisonet styrker diagnosen. Behandlingstiden kan variera kraftigt. Vanligt är att kortisonbehandlingen behöver ges i två till fem år. I sällsynta fall krävs en längre behandlingstid med kortison vilket kan leda till biverkningar som benskörhet. Då är det viktigt att behandla med mediciner som förebygger benskörhet.

Prenumerera!

Vill du ha nyheter om detta ämne via e-post?

Artiklar om jättecellsarterit

Visa fler