Reaktiv artrit

Reaktiv artrit är en ledinflammation som uppstår efter en bakterieinfektion. Förutom leder kan även hud, slemhinnor och ögon drabbas. Behandlingen består i att lindra symtomen genom antiinflammatoriska läkemedel och sjukgymnastik.

Läs mer

Vem drabbas

Reaktiv artrit är en ledinflammation som inträffar mellan fyra till åtta veckor efter en bakteriell infektion. De bakterier som är den vanligaste orsaken till sjukdomen är Yersinia, Salmonella, Shigella och Campylobakter som alla ger magsjuka på ett eller annat sätt. Även könssjukdomen klamydia står för en del av de reaktiva artriterna, framför allt hos män.

Personer i alla åldrar kan drabbas, mer sällan barn. Det finns också ett tydligt samband mellan ärftliga faktorer och en ökad risk att få reaktiv artrit.

Symtom

Leder

Det typiska symtomet är att några få leder svullnar upp och värker. Det sker oftast asymmetriskt och behöver inte drabba så stora områden. Det kan räcka med att en ensam tå svullnar diffust och ömmar. Oftast sitter artriten i knä- och/eller fotleder, men även ryggslutet kan drabbas.

Ledbesvären kommer först några veckor efter själva infektionen och det är inte säkert att den drabbade har märkt av smittan innan dess. Klamydia är typexemplet på en bakterie som kan orsaka en infektion utan att ge några symtom.

Andra symtom

Hud och slemhinnor

Både hud och slemhinnor kan inflammeras vid reaktiv artrit. Det kan orsaka fjällning och blåsor i handflator och fotsulor, så kallade keratodermia blenorhagika, och slemhinneavlossning inuti munnen. Även toppen av penis kan få slemhinnesår, så kallad balanit.

Senor och benhinnor

Smärtor kring en led kan också bero på att senor och benhinnor inflammerats. Ofta uppstår inflammationen vid senfästet och kallas därför entesopati, från det grekiska ordet enthes som betyder just senfäste.

Det är vanligt att hälsenan, fingrar och/eller tår drabbas av detta. När fingrar eller tår drabbas kallas fenomenet daktylit, eller "korvfinger" respektive "korvtå".

Ömhet över nyckelbenen är också vanligt.

Ögon

Ungefär var tredje person med reaktiv artrit får konjunktivit, inflammation i ögats bindehinna. Symtomen är röda ögonvitor och sveda. Inflammation av iris, det vill säga regnbågshinnan, är ovanligare men förekommer. Tillståndet kallas irit och ger stark smärta.

Reiters syndrom/Reiters triad

Reiters syndrom är ett samlingsnamn på tre symtom som kan uppträda vid reaktiv artrit. Symtomen är uretrit (inflammation i urinröret), konjunktivit (se under Ögon) och artrit.

Så här ställs diagnosen

Om artrit uppträder strax efter en bakteriell infektion med de tre tidigare nämnda bakterierna är misstanken stark att det kan vara reaktiv artrit.

I mer oklara fall undersöks blodet dels efter spår på nyligen genomgången infektion, dels efter inflammationstecken.

En ledpunktion av drabbade leder utförs. Det innebär att en nål sticks in i leden och vätskan inuti tappas ut. Ledvätskan analyseras för att hitta tecken på bakterier och inflammation. Finns det bakterier rör det sig om septisk (infektiös) artrit som ska akutbehandlas. Vid reaktiv artrit finns det inte några bakterier i ledvätskan, men däremot vita blodkroppar som visar att det pågår en inflammation i leden.

Behandling

Behandlingen inriktas framför allt på att lindra symtomen. Antiinflammatoriska läkemedel ges för att få ner ledsvullnaden och minska smärtan. Även injektioner med kortison direkt in i drabbade leder kan användas för att minska symtomen därifrån.

Sjukgymnastik har också en viktig plats i behandlingen. Rörelser i leden gör att den inte stelnar till och att muskelstyrkan kan hållas uppe.

I undantagsfall räcker inte behandlingen och då lägger man till antireumatiska läkemedel. Detta har god effekt på de flesta.

Forskning

Läs en populärvetenskaplig sammanfattning av Maria Lidéns avhandling.

Mer information

Reaktiv artrit hör till spondartriterna, men är också besläktad med de infektionsutlösta artriterna.

De flesta reaktiva artriter läker ut på ett par månader upp till ett år. Många patienter får aldrig tillbaka symtomen igen, men eftersom sjukdomen är starkt sammankopplad med genetiska faktorer så finns det risk för återfall. Någonstans mellan 15 och 30 % av de som en gång haft reaktiv artrit får tillbaka besvären vid ett annat tillfälle.

I ovanliga fall kan sjukdomen bli mer kronisk och då krävs antireumatisk behandling.

Läs mer om reaktiv artrit på NetdoktorPros hemsida

Prenumerera!

Vill du ha nyheter om detta ämne via e-post?

Artiklar om reaktiv artrit

Visa fler